Tema 3: Behovet av effektivt resursutnyttjande

Det tredje aggregerade temat är behovet av effektivt resursutnyttjande. I Figur 1 kan företagen uppfylla sina behov av att effektivisera resurser antingen via en prioritering att reducera kostnader eller att reducera onödig tidsåtgång.

Företagen som väljer att reducera kostnader väljer sedan att inte ha revisor på grund av revisionsarvodet. Kostnaden för revisionsarvodet blir förhållandevis hög baserat på de små aktiebolagens omsättning, varav behovet att reducera den kostnaden uppstår. Pengarna som sparas genom att inte ha en revisor kan då spenderas på mer konkreta tillgångar för företagen, vilket företagen utan revisor känner är ett bättre utnyttjande av deras monetära resurser. Företagen anser att kostnaden för revisor är att spendera pengar ofördelaktigt, särskilt eftersom kunderna inte värderar valet gällande frivillig revision. Därmed anser företagen att valet att inte ha revisor inte har en negativ påverkan på deras legitimitet.

58

De företag som istället prioriterar att reducera en onödig tidsåtgång, väljer enligt empirin att ha revisor. Detta för att de anser att revisorn kan bespara företaget tid genom att oväntade fel undviks i de finansiella rapporterna. Genom att reducera risken för fel, reduceras även risken att råka ut för en extrainsatt revidering av Skatteverket. Visserligen kan det anses som en onödig tidsåtgång att ha revisor, däremot är den tidsåtgången relativt liten i jämförelse med den tid det skulle gå åt vid andra val företagen gör. Dessa val kan bland annat bestå i att ändå ha anlitat en redovisningsbyrå för den löpande bokföringen oavsett valet av frivillig revision, vilket gör att användandet av revisor inte blir en så stor alternativkostnad ur tidsaspekten. Det innebär likaså en smidighet för företagen att ha revisor, om det även är den personen som hjälper företaget med rådgivning. Det sparar därmed tid hos företagen om de använder sin revisor även till rådgivning. På det sättet har de kontakt med enbart en person istället för att exempelvis ha en anlitad redovisningskonsult för rådgivning, givet att företagen vill ha en revisionsgranskning. De företag som väljer att ha revisor värderar att få bekräftelse från myndigheter och därmed anser de sig mer legitima när detta uppnås. Med det sagt betyder det inte att företag med revisor avfärdar företag utan revisor som illegitima. Det innebär dock att de anser att legitimiteten ökar genom användandet av revisor, medan företagen utan revisor är neutrala till revisorns betydelse på legitimiteten.

59

6. Slutsatser

Nedan presenteras denna studies slutsatser utifrån vår empiriska dataanalys som lyfts fram i avsnitt 4 och 5. Därefter följer en diskussion som innefattar kommentarer till våra slutsatser och implikationer av metodval, samt studiens bidrag och förslag till vidare forskning.

6.1 Slutsatser

Syftet med vår studie var att få en fördjupad förståelse för argumenten som de små

aktiebolagen har gällande frivillig revision, med hjälp av företagens tankemönster. Vidare syftade studien till att frambringa förståelse för ifall företagen anser att en tillämpning av frivillig revision gör dem legitima eller inte. I studien identifierades fem huvudsakliga

argument för en tillämpning av frivillig revision samt fyra motargument. Studien har visat att argumenten för och emot revisor kan placeras inom samma institutionella logiker, framförallt företagslogiken och yrkeslogiken. Anledningen är att företagen har liknande värderingar, men uppfattar hur de lever upp till dessa på olika vis. Det beror på företagens tankemönster – mer specifikt hur de anser sig uppnå vissa behov.

Utifrån för- och motargumenten har vi identifierat tre aggregerade teman: kontrollbehov, behov av pålitlighet och behov av effektivt resursutnyttjande (se Figur 1). Vår analys påvisar att företagen har olika uppfattningar om huruvida en revisor bidrar med att uppnå just de identifierade behoven som företagen eftersträvar. Utifrån vårt behovskoncept kan tre

slutsatser lyftas fram: företagen som känner ett behov av extern kontroll ser revisorn som ett hjälpmedel att uppnå kontrollbehovet, inom behovet av pålitlighet skiljer det sig om

företagen upplever att revisorn gör dem mer pålitliga, samt att företagen upplever behovet av frivillig revision olika beroende på om de värderar en effektivisering av tid mer än en

reducering av kostnader.

Baserat på företagens uppfattning om vad som ger dem förtroende drar vi slutsatsen att företagen inte anser att valet att ha revisor bidrar med huvudsaklig legitimitet, utan att legitimitet främst uppnås av goda relationer med externa parter. Dessa relationer leder i sin tur till bra uppfattningar om företagen vilket i sin tur avgör huruvida företagen har ett gott anseende och är legitima eller inte. Vår studie visar vidare att den huvudsakliga anledningen till att tillämpa frivillig revision inte handlar om att få ökad legitimitet från kunderna, utan i så fall snarare att få ökad legitimitet från högre uppsatta organisationer, exempelvis

60

Skatteverket och revisionsbyråer. Att välja att tillämpa frivillig revision kan även förstås av viljan att känna sig legitim för sin egen del och uppnå det vi benämner som intern legitimitet. Det ska dock framföras att dessa slutsatser kan vara kontextberoende och därmed inte kan garanteras praktisk generaliserbarhet, i enlighet med vårt val av kvalitativ

undersökningsmetod.

Utifrån slutsatserna som presenterats gällande behovskonceptet, är det rimligt att ställa frågan om det kan ha funnits flera behov som inte framgått inom ramarna för vår studie. Möjligtvis skulle andra behov ha framkommit om frågor i intervjuguiden formulerats annorlunda, men i vår uppfattning är det de frågorna som varit relevanta för att undersöka fenomenet frivillig revision ur en legitimitetsaspekt. I och med att vi identifierat de nio argumenten baserat på företagens egna utsägelser om frivillig revision samt på företagens egna värderingar, anser vi att det lämnats utrymme till möjligheten för även andra behov om det funnits sådana.

För att få fler aspekter av uppfattningarna om frivillig revision hade det visserligen varit av intresse att intervjua fler personer inom de olika företagen, men däremot är det enbart ledningen eller ekonomiavdelningen som tar besluten om frivillig revision. Då vår studie enbart har inriktat sig mot små aktiebolag har det varit svårt att tillämpa en sådan

fallstudiedesign, eftersom det ofta inte finns en tydlig hierarki inom företaget. Det gör att det inte finns flera befattningsnivåer som kan ge sina olika åsikter om forskningsfrågan, även om det finns små aktiebolag som har fler än en anställd. Således har vår studie grundats på enbart en individs uppfattning inom företagen, men det har kompenserats genom att använda ett flertal företag istället. Däremot är det värt att nämna att påverkan på resultatet kan finnas i form av att det i deltagit fler företag utan revisor än med revisor i vår studie, eftersom små aktiebolag vanligtvis inte tillämpar frivillig revision. Access till sådana företag har därmed varit en svårighet.

Dessutom är en annan aspekt att ta hänsyn till att alla företag inte heller väljer att medverka i en undersökning, även om vi skulle få kontakt med dem. Det faktum att det troligen är en viss typ av företag som väljer att medverka i denna studie har givetvis påverkan på slutresultatet. Dessa företag besitter troligen liknande moraliska värderingar i form av pålitlighet och att följa regler, som gör att det finns en vilja hos dem att medverka samt att de inte har några åsikter att undanhålla. Det är också värt att notera att de företag som valt att ställa upp i vår

61

studie inte heller befinner sig i en svår ekonomisk situation, eftersom de öppet ska svara på frågor om sina finansiella rapporter. Det skapar således en brist att jämföra valet gällande frivillig revision mellan företag som har det sämre ekonomiskt ställt. Vidare kan det

diskuteras om vår studies resultat blivit påverkat av storleken på företagen, i den mån att små aktiebolag troligen ofta befinner sig inom samma typ av institutionella logiker. Denna slutsats dras eftersom empirin visat att företagen är relationsbaserade i första hand.