Tematisering

Tematisering av intervjuer görs för att klargöra vad syftet är med själva intervjun och vilken betydelse intervjun har för undersökningen (Kvale, 1997, ss. 94-95). Denna intervjuundersökning har ett explorativt syfte i form av en kvalitativ komparativ studie där resultatet av intervjun är tänkt att ligga till grund för en analys över utvecklingen för lärare i den kommunala skolan. Ett antal lärare och rektorer inom grundskolan kommer att intervjuas utifrån intervjuguiden som återfinns i bilaga ”7.2 Bilaga 2 Intervjuguide”. Svaren och reaktionerna på dessa frågor kommer sedan att transkriberas och analyseras med hjälp av analysmetoder som är utförligt beskrivna i avsnittet ”3.1.3 Planering”.

3.1.2 Urval

Antalet intervjuobjekt är fyra; en gymnasielärare och medlem i LR, en högstadielärare och medlem i Lärarförbundet, en rektor på gymnasiet och en rektor på högstadiet. Urvalskriterierna grundade sig på att intervjuobjektet skulle inneha lång erfarenhet av att ha arbetat inom skolan (antingen som lärare eller rektor), att både grundskolan och gymnasiet skulle vara representerat av både arbetstagare och arbetsgivare, samt att representanter från Lärarförbundet respektive LR kom till tals. Detta har gjorts för att få till en relativt bred bild av den utveckling som har skett från det att skolan kommunaliserades fram till idag.

35

3.1.3 Planering

Vilken kunskap eftersträvas? Kunskap om förändringar inom den kommunala skolan ur lärarnas och rektorernas perspektiv. Fokus ligger på områdena lön, arbetstid och arbetsuppgifter.

Vilka moraliska konsekvenser finns det? De moraliska konsekvenserna och etiska ställningstaganden är tagna från Kvales ”Etiska frågor på de sju forskningsstadierna” (Kvale, 1997, s. 105). Dessa frågor och svaren på dessa frågor är framarbetade och anpassade till uppsatsens natur, så att de tillför något konkret till just denna uppsats. Genomgående har Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning följts (Vetenskapsrådet, 2002).

Etiska frågor på de sju forskningsstadierna

1. Tematisering: Denna undersökning är inte bara till för att ge vetenskapligt underlag så att arbetet kan färdigställas, utan än mer lyfta upp och försöka förbättra de förhållanden som finns i den kommunala skolan idag.

2. Planering: Grunden för planeringen har handlat om att införskaffa samtycke från intervjuobjektet samt att de garanteras konfidentiellt skydd för sitt deltagande. Till detta hör även att eventuella konskevenser av intervjun och att intervjun genomförs på ett sådant sätt att dessa tas i beaktande.

3. Intervjusituation: Konfidentialitet garanteras för intervjuobjekten under själva intervjun genom att intervjun sker i enrum, valt av intervjuobjektet. Intervjuaren har även sett till att det inte är möjligt att spåra vem som blivit utvald att intervjuas och vid vilken tidpunkt intervjuerna har skett. På så sätt minskar eventuella stressmoment för intervjuobjekten under intervjun. Intervjuobjekten har även fått ett skriftligt dokument där deras anonymitet och konfidentialitet skyddas enligt gällande norm från det svenska Vetenskapsrådet (se ”7.1 Bilaga 1 Intervjuförfrågan och etiska riktlinjer för intervju”).

4. Utskrift: Konfidentialitet och anonymitet i den transkriberade intervjun garanteras genom att namn, orter, skolor och andra potentiellt identifierbara områden ersätts i transkriberingen (namn blir [NAMN], orter [ORT], osv.). Endast författaren till denna uppsats har tillgång till den ljudinspelning som har gjorts och det material som är åtkomstbart för läsaren består av den transkribering som har gjorts utifrån inspelningarna. Utskriftens fokus har legat

36

på att i största möjliga mån ge uttryck för det intervjuobjekten säger, men med ett fokus på att själva utskriften ska ha formen av en formell skriftspråklig karaktär. Detta innebär att vissa ord som upprepas, pauser, vissa karaktäristiska ljud (exempelvis skratt), har utelämnats. Målet med utskriften är att ge ett allmänt intryck av det som intervjupersonen framför, dvs. det har funnits en strävan att det budskap som intervjupersonen har gett uttryck av ska förmedlas så långt som möjligt. (Kvale, 1997, ss. 155 - 158).

5. Analys: Intervjuobjektens inflytande över hur deras uttalande ska tolkas har inte medgetts mer än att intervjuobjekten har möjlighet att avbryta sin medverkan om så önskas. Intervjusvaren är tänkta att användas som en grund eller fond till de förändringar som framkommer i den kvalitativa komparativa studien av avtalsrörelsernas konsekvenser. Konsekvensen av detta blir att intervjuobjektens svar inte får en särskilt omfattande granskning direkt av författaren till uppsatsen. Det handlar snarare om att intervjuobjektens egna utsagor, tillsammans med det material som framkommer i den komparativa jämförelsen av avtalen, kommer att fungera som en slags historisk analys och dialog mellan de olika parterna.

6. Verifiering: När det gäller verifierbarheten av intervjun finns utgångspunkten i själva transkriptionen av intervjun. Genom att utgå från Kvales kvalitetskriterier för en intervju (Kvale, 1997, ss. 134-145) skapas en grund för att se till att intervjun håller en adekvat kvalitet samt att läsaren får möjlighet att se att det handlar om olika intervjupersoner och att intervjuerna och resultaten av dessa inte på något sätt är fabricerade. Konfidentialiteten gör att det är svårt för läsaren att veta om intervjuerna är korrekt återgivna, men tanken är att dessa tvivel undanröjs med hjälp av transkriptionerna, det kompletterande materialet och den bild som framkommer i de olika intervjuerna. Varje citat från intervjuerna ska även vara korrekt refererade till i transkriptionerna.

7. Rapportering: Slutligen när det gäller konfidentialiteten för själva rapporteringen uppnås denna genom att de föregående stegen uppfylls. Målet som ska uppnås är att de intervjuade personerna inte ska kunna identifieras för någon mer än författaren till detta arbete, författarens handledare samt examinatorn och möjligtvis för intervjuobjekten när det gäller deras individuella svar.

37

3.1.4 Intervjuguide

Intervjun utformades som en semistrukturerad intervju stödd av en intervjuguide (se ”7.2 bilaga 2 Intervjuguide”). I intervjuguiden anges ämnen som intervjun handlar om samt i vilken ordning dessa ämnen tas upp i form av de frågor som ställdes (Kvale, 1997, ss. 121-123). Utgångspunkten till frågorna fanns i den problemformulering som hör till detta arbete. Denna fråga klassificerades utifrån Kvales intervjuguide som en tematisk forskningsfråga. De tematiska forskningsfrågorna tillhörandes detta arbete; ”Hur har den kommunala skolan utvecklats när det gäller lönenivå, arbetstid och arbetsuppgifter och vilka konsekvenser har det fått för lärarna under perioden början av 1990 - talet fram till början av 2012?”, delades upp i totalt 15 olika intervjufrågor som i Kvales intervjuguide går under epitetet ”dynamiska intervjufrågor”. (Kvale, 1997, s. 122) Tanken var att dessa frågor skulle bidra till ett levande samtal som dels uppfyller kraven för en kvalitativ intervju och som dels ger det material som behövs för att kunna besvara frågeställningen.

De dynamiska frågorna delades i sin tur in i sju olika typer av kategorier; ”Bakgrund”, ”Den kommunala skolans utveckling”, ”Utvecklingen för lärarfacken och arbetsgivarna i den kommunala skolan”, ”Att arbeta i skolan idag”, ”Avtalsrörelserna”, ”Skolan i framtiden” och ”Övriga frågor”. Varje ämnesområde hade en till tre huvudfrågor och till detta hade de flesta huvudfrågor ett historiskt anslag där händelser i nutiden var tänkta att kopplas till både dåtid och framtid (se ”7.2 Bilaga 2 Intervjuguide”). Syftet med frågornas uppbyggnad var att inleda med en bild av den som intervjuades så att både forskare och andra läsare ges möjligheten att sätta sig in i den intervjuades perspektiv. Till detta kommer även en form av tyngd till källorna då det i bakgrundsdelen framkom att alla intervjuobjekt hade arbetat en lång tid inom skolvärlden. När bakgrunden var avhandlad följde sedan det fokus som återfanns i själva problemformuleringen. Genom att låta intervjuobjekten utgå från situationen idag och sedan blicka bakåt, gavs möjligheten att skapa en form av historiemedvetenhet som visar på större förändringar under tid. Nästa del behandlade rollen för andra aktörer inom skolan än lärare, i detta fall rörde det sig om facken och arbetsgivarna. Slutligen diskuterades avtalsrörelserna och hur de intervjuade såg på framtiden samt om de hade något övrigt att tillägga inom de områden vi hade diskuterat.

38

3.1.5 Utskrift

Inspelningen av intervjuerna gjordes med hjälp av en androidtelefon och applikationen Tape – a – Talk Pro. Under intervjuerna gjordes även anteckningar för hand. Transkriberingen har gjorts i programmet ”F4” version 3.0. De färdiga transkriptionerna har sedan sparats samt kopierats till Microsoft Word 2010. Transkriptionerna skrevs ut i Word och sedan färgmarkerades passager i texten beroende på vilken typ av fråga de tillhörde. Detta innebar att möjligheten att strukturera upp det som framkom av intervjuerna underlättades, samt att eventuella likheter och skillnader mellan de fyra intervjuobjektens svar åskådliggjordes på ett sådant sätt att de lättare kunde inkorporeras, analyseras och användas som material i själva uppsatsen. Utskriften följde de krav på konfidentialitet och anonymitet som presenterades i avsnittet ”3.1.3 Planering”.

3.1.6 Analys

Den analysmetod som använts till intervjudelen av detta arbete är den metod som Kvale benämner som ”narrativ analys” med en ”narrativ strukturering”. Den narrativa analysen utgår enligt Kvale ifrån att texten i utskriften ”organiseras tidsligt och socialt för att avslöja sin mening” (Kvale, 1997, s. 174). Intervjufrågorna har arbetats fram som tidigare nämnts utifrån ett tidsligt perspektiv och tanken har under hela arbetets gång varit att utgå från de intervjuades berättelser och jämföra deras upplevda erfarenheter med de förändringar som avtalen mellan arbetstagare och arbetsgivare gav sken av. I och med att intervjupersonerna berättar i en tänkt kronologisk ordning som sammanfaller med den berättelse som texterna i de centrala avtalen ger upphov till, skapas en berättelse med bredd och med djup. Valet av analysmetod till intervjusvaren ger således en grund att arbeta utifrån redan under själva skapandet av intervjun.

3.1.7 Verifiering

Generaliserbarhet: (Kvale, 1997, ss. 209 - 212): Resultatet av intervjun har en begränsad generaliserbarhet då urvalet enbart består av fyra intervjuobjekt i en mycket geografiskt begränsad del av Sverige. Målet för intervjun har dock inte varit att det ska ge en statistisk generaliserbar bild över hur lärarna och rektorerna har upplevt utvecklingen i den kommunala skolan i hela Sverige, utan snarare att ge en inblick i den verklighet

39

som många av dagens lärare möter ute på sina arbetsplatser. Mål för generaliseringen är det som Kvale betecknar ”att studera det som är” (Kvale, 1997, s. 212).

Reliabilitet: (Kvale, 1997, s. 213): Frågor om reliabilitet och validitet lyfts upp i avsnittet ”3.1.4 Intervjuguide”. Den intersubjektiva reliabiliteten skulle kunna ökas exempelvis genom att mer än en person transkriberade intervjuerna och att dessa transkriptioner jämförs (Kvale, 1997, s. 213). När det gäller det område som Kvale speciellt lyfter fram, problematiken med ledande frågor, har dessa undvikits i stor utsträckning (Kvale, 1997, ss. 145 - 146). Fokus har varit att intervjun ska leda till det som Kvale benämner ”ny, vederhäftig och intressant kunskap” (Kvale, 1997, s. 146). Validitet: Validitetsfrågor har varit återkommande under samtliga sju forskningsstadier i intervjun och dessa är baserade på Kvales valideringsguide (Kvale, 1997, s. 214). Denna valideringsguide finns återgiven i bilaga ”7.3 Bilaga 3 Valideringsguide”.