När det gällde att ta reda på hur temaväskorna hade använts och fungerat i skolan vände vi oss till lärare och elever. Lärarna fi ck, likt arbetsgruppen, svara på en enkät med ett antal frågor medan elev- erna blev intervjuade. Vi gjorde gruppintervjuer med klass 3 i Stoby skola och i klass 9 på T4-skolan i Hässleholm.
Anledningen till att lärarna valde att delta i projektet var att de var nyfi kna på materialet och att de ville pröva någonting nytt. De upp- gav sig ha en vana av att använda såväl museer som bibliotek medan arkiv var någonting nytt, ”en ny chans” som någon utryckte sig. Materialet i väskorna gjorde det möjligt för dem att konkretisera undervisningen. Högstadielärarna kunde anlägga ett vardags- och
lokalperspektiv på krigsåren 1939–1945 som komplement till det som skedde nationellt och på kontinenten.
Hur hade man då använt temaväskorna? I Stoby skola, årskurs 3, hade läraren under fl era veckor visat och berättat om något av före- målen eller dokumenten i väskan Skolan för hundra år sedan och på så sätt skapat en spänning inför väskans innehåll. Hon menade att eleverna inte klarade av att själva läsa dokumenten och därför hade hon läst och visat dem. Därefter hade de arbetat med väskans inne- håll i grupp och redovisat sina arbeten i en gemensam klassbok. Eleverna i denna klass hade gjort det mesta som materialet inbjöd till; skrivit välskrivning och poesi med bläckpennor, skrivit på grif- feltavlorna, lyssnat på CD:n och sjungit psalmer, haft gymnastiklek- tion utifrån anvisningarna från sent 1800-tal, exercerat med träge- väret och läst delar av de gamla läroböckerna. I samband med detta pratade man om hur människor bodde, levde och klädde sig för hundra år sedan respektive under 1930- och 40-talen. Läraren hade även nyttjat närmiljön och tillsammans med klassen besökt den när- liggande kyrkogården. Där pratade de om namnskick och yrken, de kalkerade gravstenar med hjälp av färgpennor och smörpapper och räknade ut hur gamla några blev. Eleverna intervjuade dessutom äldre släktingar och tog med sig äldre föremål och fotografi er (kaf- fekvarn, strykjärn, gamla pengar, farmors poesialbum, äldre leksa- ker, skolfoto, glasögon) vilka ställdes ut i klassrummen.
Närmiljön vid skolan har mycket att erbjuda nyfi kna elever och lä- rare. Klass 3 i Stoby kalkerade gravstenar och pratade om namn- skick, äldre yrken och räknade ut hur gamla människor blev. Matte- och historielektion i ett! Foto: Pia Sander.
I högstadieklasserna användes temaväskan Vardagen i Hässleholm under andra världskriget i anslutning till den redan planerade under- visningen kring 1900-talets historia och inför besöket i koncentra- tionslägret Sachsenhausen utanför Berlin. Resan görs av alla elever i årskurs 9 i Hässleholms kommun. Högstadieklasserna arbetade med materialet i historia respektive svenska under några veckor. I årskurs 9 på T 4-skolan i Hässleholm inledde läraren med en introduktion till andra världskriget. Elevgrupperna tilldelades var sin mapp varur eleverna valde något dokument eller föremål att arbeta med indivi- duellt, och därefter redovisade de sina arbeten för varandra. Att eleverna arbetade individuellt med endast ett urval av materialet har förmodligen inneburit att de inte riktigt fått den helhetsbild som vi
önskade och eftersträvade när vi utformade studiematerialet. Samti- digt visar det att vi inte kan styra hur lärarna och eleverna väljer att använda det. Det visade sig ändå, enligt läraren, att eleverna blev väldigt nyfi kna och ville se materialet i övriga mappar. Läraren hade under arbetets gång svarat för bakgrundsfakta, varit en diskussions- partner och svarat på frågor.
En mer lärarstyrd undervisning i lågstadiet ersattes således av ett mer självstudieinriktat arbetssätt på högstadiet. I båda fallen var lä- raren oerhört viktig för hur materialet användes och hur det förmed- lades till eleverna.
Det lokala materialet om krigsåren kan inte existera på egen hand, det behöver kompletteras med läroböcker, skönlitteratur och fakta om vad som hände både nationellt och ute i världen. Parallellt med temaväskorna använde därför lärarna Skolbibliotekscentralens bok- paket Så levde man förr. Eleverna läste skönlitteratur om krigsåren och skriften ...om detta må ni berätta, utgiven inom projektet Le- vande historia på initiativ av regeringen. De fi ck besök av en överle- vande från koncentrationsläger och de använde en ny lärobok i his- toria, Historia punkt SO (Nilsson, Olofsson & Uppström 2003). Läroboken tar upp fl era av de företeelser som förekommer i temaväs- korna såsom ransonering, mörkläggning och mobilisering.
Studiematerialets styrka var, enligt lärarna, att det innehåller mate- rial som eleverna kände igen och kunde relatera till och att ”de för- står att det hänt här”. Lärarnas erfarenheter av materialet stämmer in med slutsatserna i Nanny Hartsmars avhandling. Hon menar att den ”lilla historien” och elevernas egen erfarenhetssfär är en viktig utgångspunkt för historieundervisningen och för att skapa historie- medvetenhet hos barnen. Vidare betonar hon att kopplingen mellan historieundervisningens innehåll och egna erfarenheter är ”en förut- sättning för förståelse på ett djupare plan” (Hartsmar 2001, s 50). I högstadieklasserna har temaväskorna dessutom skapat bra diskus- sioner om neutralitet, om dåtidens levnadsstandard och om Vi här hemma kontra De i krigsdrabbade länder. Materialet gav lärarna
nya infallsvinklar till planeringen av undervisningen och ny kunskap kring den lokala historien.
I intervjuerna med eleverna fi nner man följande nyckelord: känslor, refl ektion, igenkännande, autencitet, den lokala historien och jämfö- relse mellan då och nu. De yngre barnen berättade att de tyckte det var roligt och spännande att hålla i trägeväret, att skriva med bläck och griffl ar och att göra gymnastikövningarna. De talade om hur det kändes, om det var roligt och om det var svårt eller lätt. Någon fun- derade kring trägeväret, att barnen skulle lära sig hantera det i hän- delse av krig och konstaterade att idag får inte barn ha vapen. De äldre eleverna menade att minnesberättelserna väckt tankar och känslor hos dem. ”Man lever sig in i hur de hade det”, sa en av fl ick- orna. Även andra dokument såsom teckningarna från en koncentra- tionslägerfånge väckte känslor hos eleverna och skapade närhet till de historiska personerna och händelserna. Detta inbjöd till diskus- sioner och refl ektioner hos eleverna. Historieböckerna är mer all- mänt hållna menade de, ”men här var det lite mer om hur männis- korna kände det”. Deras lärare betonade elevernas lust att diskutera hur, varför, var och när med utgångspunkt i studiematerialet. Det lokala perspektivet och möjligheten att få veta mer om platsen där man bor uppskattades av de äldre eleverna. Några hade t.ex. hört talas om att det störtat ett bombplan i Höjalen, men visste inte var det skedde eller hur det hade gått till. I samtal med äldre släk- tingar fi ck de veta mer. En pojke hade besökt Höjalen tillsammans med sin farfar som berättat hur väggarna vibrerade när planet stör- tade. En fl ickas mormor hade berättat om mobiliseringen, om hur hon och hennes syster låg skavfötters i en säng och var så rädda att de skakade. Ett minne som tydligt gjorde intryck på dotterdottern. Studiematerialet ledde också till upptäckter i närmiljön. Eleverna noterade att en av byggnaderna på deras förra skola fanns med i en tidningsartikel om fl yktingmottagning i Hässleholm under kriget. Den fungerade då som fl yktingförläggning. En fundering från en pojke i Stoby skola visar hur nära sammantvinnat studiematerialet lätt blir med den egna livshistorien. Han tyckte det roligaste i tema-
väskan var de gamla fotografi erna på skolhus, eftersom han själv bodde i en gammal småskola. Kopplingen till elevernas egen erfaren- hetssfär har, som tidigare påpekats, en ”betydelse för hur man kan sätta sig in i och tolka andra människors livsvillkor i tid och rum” (Hartsmar 2001, s 197).
Materialet användes som en utgångspunkt för jämförelser mellan då och nu och både lärarna och eleverna återkommer till detta i inter- vjuerna. Hur man levde, bodde och klädde sig nämns som annor- lunda liksom att man i skolan delvis läste andra ämnen, använde griffeltavlor och att viss aga var tillåten. Autencitet är ett annat nyck- elord i utvärderingen. Eleverna i årskurs 9 kunde gärna tänka sig att arbeta med liknande material kring andra teman eftersom det var ”annorlunda och roligare”, och att man fi ck möjlighet ”att se exakt hur det var”. Att dokumenten är kopior, ofta i färg och på papper som liknar originalen tyckte eleverna var positivt enligt deras lärare. CD-skivan med radiosändningar från 1939 gav, enligt en pojke, tids- färg åt materialet. Eleverna menade själva att de lärt sig saker de inte visste förut, t.ex. att ransoneringen gjorde att man inte kunde handla vad och hur mycket man ville, att Sverige skickade frivilliga soldater till Finland, att landet mörklades nattetid och att ett bombplan stör- tat i Höjalen. Någon tyckte att materialet gav ett lite djupare och mer detaljerat perspektiv än läroböcker och faktaböcker. De äldre elev- erna tyckte att materialet var intressant, lätt att läsa och förstå, med- an de yngre barnen hade svårt att tyda dokumenten.
En intressant iakttagelse är att niorna uppskattade att få materialet samlat ”så man slipper leta i böcker och sånt”. Samtidigt är det en ganska oroväckande tanke att det samlade materialet skulle ersätta eget sökande. Men vid närmre granskning så visade det sig att eleverna gärna använt både läroböcker och annan referenslitteratur under ar- betets gång. De hade även intervjuat äldre släktingar för att få veta mer om just sitt material. Internet var bannlyst av läraren under pro- jektarbetet. Både läraren och eleverna menade att detta hade varit föga meningsfullt, då en sökning på ”andra världskriget” gett tusentals träffar. Dessutom hade det varit svårt att hitta något lokalt material.
Här nedan ges några exempel på studiematerial ur temaväskan Var- dagen i Hässleholm under andra världskriget.
Avslutning
Syftet med projekt ABM Hässleholm var att pröva hur arkiv, biblio- tek och hembygdsföreningar inom en kommun kan samarbeta och hur de tillsammans kan utgöra en resurs för skolan. Utifrån den ut- värdering som gjorts av arbetsgruppen, lärarna och eleverna samt våra erfarenheter av arbetet återstår nu bara att svara på följande frågor: Hur har arbetsmodellen för projektet fungerat? Hur har tema- väskorna fungerat i mötet med skolan? Har vi uppnått våra syften med projektet?
Arbetsprocessen har varit tidskrävande och långsam, vilket delvis kan förklaras med att arbetsmodellen inte var klar från början, den har istället utvecklats under projektets gång. Vi ansåg det vara vik- tigt att få med alla i arbetsprocessen. Ledorden har varit lyhördhet, fl exibilitet och delaktighet. Projektets svagheter har varit arbetsgrup- pens bristande kunskaper, dels om varandras verksamheter och dels den rent pedagogiska kunskapen. Det har inneburit att fortbildning fått stort utrymme i projektet. Vidare har deltagandet från arbets- gruppen främst baserats på ideella insatser. Hembygdsföreningarna driver en verksamhet baserad på frivilliga krafter och de som delta- git i projektet har gjort detta av eget intresse. Även delaktigheten från arkiven och biblioteket har delvis byggt på egna initiativ, även om de varit med som representanter för sina respektive institutioner. Konsekvenserna av denna ”frivillighet” var att man inte kunde krä- va alltför mycket tid och engagemang av deltagarna och att det inte fanns några ekonomiska resurser att tillgå. Samtidigt har styrkan i projektet varit just personerna i arbetsgruppen. Det är framförallt genom deras engagemang, intresse för samarbete och kunskaper om bl.a. den lokala historien och de egna samlingarna som projektet varit möjligt att genomföra.
Viljan till samarbete och ambitionen att föra ut den lokala historien till skoleleverna har varit en styrka i projektet, liksom det faktum att projektet faktiskt producerat någonting som skolorna nu kan ta del
av. Detta är nog de främsta orsakerna till att ABM-samarbetet väckt så stort intresse inom kommunen. Kulturnämnden visade sitt stöd redan i början av projektet, och genom deras ekonomiska bidrag var det möjligt att producera både ett studiematerial och en resurskata- log. Barn- och utbildningsnämnden har varit oss behjälpliga med lärarkontakter och arrangerandet av informationsträffar. Skolbibli- otekscentralen svarar för information och distribution av både tema- väskor och resurskataloger.
Temaväskorna har väckt nyfi kenhet på lokal historia och tillfört his- torieundervisningen ett lokalt innehåll vilket har uppskattats av både lärare och elever. Eleverna har kunnat förstå, läsa och analy- sera studiematerialet, på egen hand eller i grupp, och det har bidra- git till en djupare förståelse av den lokala historien. Kopplingen till niondeklassarnas lärobok i historia, Lärobok Historia Punkt SO, visar hur väl det lokala materialet kan komplettera den nationella historien i undervisningen. Det har konkretiserat undervisningen på ett sätt som lärarna själva inte skulle ha mäktat med inom ramen för den ”vanliga” undervisningen. Utvärderingarna visar sålunda att temaväskorna utgör en resurs i undervisningen helt i enlighet med vårt syfte. Innehållet i dem stämmer väl med kursplanen för historia när det gäller användandet av närmiljön och historiskt källmaterial i undervisningen.
Men har studiematerialet verkligen ökat elevers och lärares kunskap om ABM-institutionerna? Och har projektet bidragit till att lärarna ser dessa som en resurs i undervisningen? Det är svårt att besvara dessa för projektet viktiga frågor, åtminstone just nu. I ett längre perspektiv och genom att upprätthålla kontakten med arkiv, biblio- tek, hembygdsföreningar och Hässleholmsskolor kan vi få svar. Stu- diematerialet har hämtats från respektive institution och kopplingen dem emellan är inte alltid så tydlig. Med hjälp av resurskatalogen kan förhoppningsvis kopplingarna bli tydligare, åtminstone för lä- rarna. För att lyfta fram arkivens, bibliotekens och museernas inne- håll och möjligheter som pedagogisk resurs är det viktigt att i pro- jektets fortsättning ordna fortbildningar för lärare och temadagar för elever.
Avslutningsvis anser vi att projekt ABM Hässleholm har fungerat väl och att vi uppnått våra syften så här långt. Men vad händer när det inte längre fi nns någon samordnare för projektet? Kommer tema- väskorna att utgöra den resurs för skolan som vi hoppas på? Kom- mer medvetenheten om den lokala historien och samarbetet mellan ABM-institutionerna och skolan i Hässleholms kommun att öka? I ett kort tidsperspektiv kommer säkert kontakterna att fungera. Med resurskatalogen och Skolbibliotekscentralen som informations- och distributionskanal för temaväskorna fi nns en etablerad kontakt med skolbibliotekarier och lärare. Men på lång sikt tror vi dock att det krävs andra förutsättningar för att driva ett fortsatt samarbete i kommunen. Precis som i många andra kommuner fi nns det i Hässle- holm förutsättningar för samarbete. Problemet är att det saknas samordning, helhetssyn och samverkan mellan förvaltningar, muse- er, arkiv, bibliotek och skolor. Vi tror därför att det skulle behövas en lokal ABM-samordnare i varje kommun med pedagogisk kompe- tens och god överblick över de olika ABM-institutionerna och sko- lan. Tillsammans kan de fi nna nya spännande vägar till den lokala historien!
Referenser
Svar på enkätfrågor från ABM arbetsgrupp och lärare, samt inter- vjuer med elever i årskurs 3, Stoby skola och årskurs 9, T4-skolan i Hässleholms kommun. Förvaras på Skånes arkivförbund och Skå- nes hembygdsförbund.
Almerud, Peter m.fl ., ”ABM eller A, B och M? Låt innehållet avgö- ra.”, i Kunskapens källor – om samarbeten mellan arkiv, biblio- tek och museer. Stockholm u.å.
Aronsson, Peter (red.), Makten över minnet. Historiekultur i föränd- ring. Lund 2000.
Aronsson, Peter, ”Demokrati och upplevelsehistoria”, i Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedago- gik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli. Växjö 2002. Egidius, Henry, Pedagogik för 2000-talet. Stockholm 2002.
Grundskolans kursplaner och betygskriterier, Skolverket, Stockholm 2000.
Folkesson, Åsa, ”Vägar att vandra – utvecklingsmodeller”, i Kon- sten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelse- pedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli, red. Peter Aronsson & Erika Larsson. Växjö 2002.
Gram, Magdalena, ABM samverkan mellan arkiv, bibliotek och mu- seer. En lägesrapport på uppdrag av regeringen från Kungl. Bib- lioteket, Riksarkivet, Statens kulturråd och Riksantikvarieämbe- tet, Stockholm. 2002.
Hartsmar, Nanny, Historiemedvetande. Elevers tidsförståelse i en skolkontext. Malmö 2001.
Nilsson, Erik, Olofsson, Hans & Uppström Rolf, Lärobok Historia Punkt SO, Grundbok del 3. Malmö 2003.
Nörby, Karin, ”Riktade kultur- och informationsprojekt.”, i Arkiv, Bibliotek, Museer. Rapport från ABM-forum 2000, red: Peter Al- merud. Stockholm 2001.
Sjöholm, Carina, Gå på bio. Rum för drömmar i folkhemmets Sve- rige. Stockholm/Stehag 2003.