• No results found

Teoretisk tillämpning av litteracitet som aktörskap

4. Teoretisk ansats och centrala begrepp

4.4 Teoretisk tillämpning av litteracitet som aktörskap

Under arbetet med den tematiska analysen (se avsnitt 5.3) blev det tidigt tyd-ligt att motstånd och olika grader av medvetenhet, men även ambivalens och nyfikenhet, var starka teman i ungdomarnas tal. Dilemmat blev att teoretiskt förklara och ”komma åt” dessa teman och i förlängningen försöka förstå dem mot bakgrund av debatter om religiös förändring och synlighet utifrån ett in-dividperspektiv. Att betrakta teman i materialet som olika aspekter av hand-lingsutrymmen, eller aktörskap, framstod i detta läge som behjälpligt. Ungefär samtidigt insåg jag hur olika dimensioner av det teoretiska begreppet littera-citet kunde hjälpa mig att sätta det empiriska resultatet i ett bredare samman-hang, men även att placera in det i redan existerande sociologiska och didak-tiska debatter. Vilka aspekter av aktörskap och dimensioner av religionslitte-racitet som används i analysen framgår av figur 1.71

Figur 1. Teoretisk analysmodell

4.4.1 Den teoretiska analysprocessens olika faser

I linje med Street (1994), Green (2014) och Goldburg (2004; 2010) betraktar jag de tre dimensionerna av litteracitet som icke-hierarkiska. Av denna anled-ning går cirklarna i modellen (se figur 1) i och ur varandra.

Den funktionella dimensionen handlar i min studie om hur kommunikation

kring frågor som rör religion aktualiseras i särskilda situationer och sociala sammanhang (jfr Davie, 2013; Goldburg, 2010). I analysen placerar jag här teman i materialet som handlar om ungdomarnas uttryckta upplevelser av att kunna, eller inte kunna, prata om religion beroende på var eller med vem de kommunicerar – exempelvis i forum på sociala medier, hemma eller i skolans religionskunskapsundervisning. Att använda aktörskap som engagemang som analysverktyg blir, mot bakgrund av ovan förda resonemang, lämpligt inom ramen för den funktionella dimensionen av religionslitteracitet, men även

ak-törskap som medvetenhet analyseras här, vilket framgår av figurens cirklar.

Nämnda aspekter av aktörskap kan, tillsammans med den funktionella di-mensionen av religionslitteracitet, vidare förklara och belysa vad ungdomarna ger uttryck för att de pratar eller inte pratar om när det kommer till ämnet religion.

Den kulturella dimensionen som definierad av Green (1988, 2014) och

Goldburg (2004, 2010), handlar om medvetenhet om hur kulturella, historiska och sociala skeenden och förhållanden har påverkat och fortfarande påverkar samtida kontexter. I analysen av det empiriska materialet har jag strävat efter en öppenhet inför hur medvetenhet tar sig uttryck. Exempelvis genom hur ungdomarna, enskilt eller i grupp, förhåller sig till religion i relation till om-kringliggande kulturella värderingar och uppfattningar om religion i det svenska samhället (se forskningsfråga 2). Inom ramen för den kulturella di-mensionen av religionslitteracitet används därför aktörskap som medvetenhet som analysverktyg. Här handlar det dels om ett uppmärksammande av och en medvetenhet om hur samhälleliga uppfattningar, värderingar och normer på-verkar det egna sättet att konstruera, tänka och tala om religion – men också om förståelse för hur mediers framställningar av religion på olika sätt påverkar individer och grupper i det samtida samhället. Med(ie)vetenhet används här som analytiskt begrepp och ska, som tidigare nämnts, förstås som en del av aktörskap som medvetenhet inom kulturell religionslitteracitet.

Inom ramen för den kritiska dimensionen använder jag aktörskap som

mot-stånd som analysredskap. Här lyfts teman i materialet som handlar om hur

ungdomarna uttrycker motstånd och kritik. Vid användning av kritik som ana-lytiskt begrepp är det viktigt att vara tydlig med mot vad kritiken riktar sig och vilka maktstrukturer som åsyftas, samt att uppmärksamma skillnaden mellan att vara generellt skeptisk och att vara kritisk (jfr Buckingham, 2000). Mot-ståndet i den här studien innebär exempelvis kritik mot dominerande sätt att tala om religion i det omkringliggande samhället, eller mot hur religion fram-ställs och diskuteras i olika medier. Motståndet kan även uttryckas som kritik

mot upplevt problematiska aspekter av religion som av ungdomarna inte anses förenliga med demokratiska värden, som exempelvis frågor som handlar om jämställdhet eller hbtqi-personers rättigheter. För att förstå hur olika typer av kritik mot religion aktualiseras i ungdomarnas tal använder jag mig av Löfs-tedts och Sjöborgs (2020) uppdelning av sekularistisk och konstruktiv relig-ionskritik. Inom den kritiska dimensionen av religionslitteracitet ingår

aktör-skap som motstånd, i bemärkelsen att vilja förändra och göra annorlunda

(Gid-dens, 1984). Aktörskap som egenmakt analyseras i samtliga tre dimensioner men ligger placerad under kritisk religionslitteracitet i figur 1. Jag motiverar placeringen med att egenmakt (eng. empowerment) i tidigare studier och de-batter diskuterats med avstamp i aktörskap som motstånd (jfr Burke 2012).

4.4.2 Tillbaka till syfte och forskningsfrågor

Jag har i ovanstående avsnitt presenterat de teoretiska verktyg som används i analysen av studiens resultat. Låt mig nu gå tillbaka till övergripande syfte och forskningsfrågor och ställa dem i relation till resultaten i kapitel 6 och den teoretiska analysen i kapitel 7. För det första syftar studien till att undersöka hur ett antal gymnasieungdomar med olika bakgrund och på olika skolor talar om sina erfarenheter av religion i olika sociala sammanhang. Forskningsfråga (1) Hur talar ungdomarna om erfarenheter av religion i medier, skola och

övriga sociala sammanhang? är kopplad till denna del av syftet. Genom den

tematiska analysen identifierades tre övergripande teman med tillhörande un-derteman, vilka redogörs för i kapitel 6.

Studiens andra delsyfte är att analysera ungdomarnas tal och uttryckta er-farenheter med hjälp av fyra aspekter av aktörskap inom funktionell, kulturell och kritisk religionslitteracitet (se figur 1). Forskningsfrågorna (2) Hur kan

begreppet religionslitteracitet synliggöra hur aspekter av aktörskap aktuali-seras i ungdomarnas tal om religion? och (3) Hur möjliggörs eller begränsas aktörskapet av de olika sociala sammanhang och kulturella värderingar som aktualiseras i ungdomarnas tal om religion? är kopplade till denna del av

syf-tet. Forskningsfråga 2 och 3 besvaras i kapitel 7 med hjälp av ovanstående analysmodell. I kapitel 8 diskuteras studiens resultat och teoretiska analys i relation till tidigare empiriska studier. Här beskrivs exempelvis hur de möjlig-heter till och begränsningar av aktörskap som framkommer i min studie stäm-mer överens med eller bidrar till utveckling av de resultat som framkommit i andra religionssociologiska och didaktiska studier. I det här kapitlet diskuteras även vilka didaktiska implikationer studiens resultat har för ämnet kunskap samt hur studiens resultat kan bidra med ny kunskap till de religions-sociologiska debatterna om religiös förändring, synlighet och komplexitet ut-ifrån ett individperspektiv.