• No results found

Teoretisk tolkning

I följande del av studien kommer resultatet tolkas utifrån SCTs begrepp: inre och yttre motivation samt de tre centrala teman: miljö, personliga faktorer och beteende.

Inre och yttre motivation

Upprepande i intervjuanalysen är vikten av utseende, ofta kopplat till respondentens in- tresse för mat. Respondenterna menar på att de tränar för att vilja se bra ut och de tränar för att kunna äta vad de vill utan att bli överviktiga. Den yttre motivationen syftar just till att aktiviteten utförs för att uppnå något annat, vilket blir tydligt just i detta samman- hang. Dock inte sagt att det är sämre, då forskning, som tidigare nämnt, visat på att mo- tivation kan höjas när individen vet vad som motiverar (Deci, Koestner och Ryan, 1999). Just denna aspekt kan också vara kopplad till samhället som det ser ut idag, då ungdomar främst, känner sig pressade av att se ut på ett visst sätt. Denna påverkan blir också mer påtaglig då individen befinner sig i en miljö där utseendet hamnar i fokus, som exempelvis ett gym. Tora i tabell 5 visar på beteende av inre motivation, som kan ha att göra med att hon utesluter miljöer som kan komma till att påverka hennes självsä- kert negativt och resulterar i att hon inte finner det väsentligt att vara fysisk aktiv för an- ledning av utseende utan anledning av välmående. Även Niklas som visat i tabell 3, anger personliga faktorer som påverkan hans inre motivation, som välmående och för- delen med att ha en välfungerande kropp.

I tabell 2 uttrycker Malin åsikter angående sällskap vid fysisk aktivitet som en gi- vande motivationsfaktor, samtidigt som hon nämner önskan om att få en ”snygg” kropp. Det framkommer då tydligt sidor av yttre motivation som syftar till beteendet och även den miljö som Malin befinner sig i.

Känslan av utförandet av fysisk aktivitet är också en faktor som nämns kontinuerligt av respondenterna och kan även kopplas till den inre motivationen. Det framkommer att den känslan som talas om, är återkommande efter ett välutfört aktivitetspass och kan också fungera som en motivationsfaktor att sträva efter att uppnå denna känsla, då man upplevt det tidigare. Känslan, som respondenterna talar om blir på så vis en positiv för- stärkning som får dem att vilja fortsätta och göra det igen (Weinberg & Gould, 2011). Det är alltså något som kommer när man utfört aktiviteten mer än en gång och bekantat sig med att vara fysisk aktiv. Känslan är individuell, men kan likväl fungera som moti- vation för samtliga respondenter till att vara och förbli fysisk aktiv.

Av analysen framgår även hur respondenter som tränar väldigt mycket, som Therese och Tobias, är vikten av utseendet på träningskläder av mindre betydelse, även då de båda tycker det är kul att känna sig fina. De lägger större vikt vid att införskaffa bra trä- ningskläder som gynnar deras aktiviteter, som exempelvis kompressions tights. En hy- potes till varför detta föreligger kan vara att de är mer fokuserade på själva aktiviteten i sig, snarare än miljön och intag runt omkring. Det blir uppenbart att respondenterna i fråga njuter av aktiviteten och upplever en inre motivation till deras träning. Å andra si- dan finns argument för att tolka användning av specifika tights som en miljöaspekt och även beteendet, då det har med resultatet att göra.

Miljö, personliga faktorer och beteende

Miljön som respondenterna befann sig i var av stor betydelse och var gemensamt för alla, en plats där aktiviteten kunde utföras där helst man ville. Den miljö man befinner sig i utgörs även av människorna som finns inom de ramar, vilket vidare påverkar indi- viden till att handla på ett eller annat sätt. Intervjuanalysen presenterat i tabell 3, talas om golfkulturen som i stor del handlar om vad golfaren har på sig. Respondenten i fråga menar på att detta påverkar honom till att också lägga vikt på kläder och stil, men tycker bara detta är en rolig del av aktiviteten. I en annan miljö där han utför en annan aktivi- tet, på gymmet, vill han dock ha neutrala kläder och beskriver att han helst inte vill sticka ut. Ur SCT talas om individens självsäkerhet och upplevda förmåga till att handla på ett särskilt sätt (Ryan och Deci, 2000). Det blir då även tydligt att tolka hur respon- dentens personliga faktorer påverkan hans beteende i olika givna situationer. Den upp- levda förmågan och självsäkerheten i den valda aktiviteten kommer på så sätt att på- verka individens kapacitet och kan vara en anledning till varför respondenten i tabell 3 tycker det är roligare att golfa än att vara på gymmet. Av intervjuanalysen framkommer en ton av mindre självsäkerhet på gym än på golfbanan, där han känner att hans upp- levda förmåga möter hans självsäkerhet och kapacitet.

Utseende är något som kan kopplas både till alla tre faktorer, miljö, beteende och

personliga faktorer, då i denna studie, utseendet är vad som motiverar vissa ungdomar

agera på den särskilda situationen, men visade sig ändock ha stor betydelse för många av respondenternas anledning till fysisk aktivitet. En avvikande resultatdel framkommer i tabell 5 där respondenten utför fysisk aktivitet i en miljö där hon helst är ensam. Det sker när hon vill och hur länge hon vill, utomhus, hemma eller som hon själv beskriver ”några varv runt huset.” På så vis blir hon mindre influerad av människor och miljöer som kan komma att påverka henne negativt, då hennes miljö är avvikande från normer och regler för vad som anses standard. Hon kan exempelvis välja att ha på sig vad hon önskar utan inflytande från andra runt omkring. Detta speglar även respondentens an- ledning till fysisk aktivitet då det inte framkommer skäl av utseende utan främst av väl- mående och trivsel i naturen.

Analysen av Björn i tabell 4, visade på ett beteendemönster av att helst träna med andra då han upplevde träningen mindre rolig om den utfördes själv. Där skapades en vana att hellre träna gemensamt, vilket är en bidragande faktor till att det beteende med stor sannolikhet kommer att bibehållas.

Vidare nämns de sociala faktorer, så som vänner och familj, som en relevant faktor för samtliga respondenter förutom Tora i tabell 5, som anser att det bästa med hennes träning är att just vara själv, i brist på tid och slippa ta hänsyn till någon annans tidsram eller preferens. Resterande respondenter beskriver det sociala som en motivationsfaktor som höjer deras egna prestation och därför också vilja till att vara fysisk aktiva. De an- ser att genom utföra aktiviteten tillsammans med andra, blir aktivitet roligare och de kan pusha varandra vilket i sin tur leder till att de får ut mer, och framförallt, de får ut det de önskar av sin aktivitet.

Related documents