Utgå från det som är känt för barnet samt undervisa enligt Vygotskijs teori, Den närmaste utvecklingszonen,254 tycker samtliga intervjuade lärare. Lärarna utgår från eleven i samtliga frågesällningar. För att skapa läsförståelse ger lärarna eleverna utmaningar på rätt nivå och stödjer dem i förståelsen med hjälp av samtal. I ordförståelsen försöker lärarna hitta de ord som eleverna inte kan och förklara orden utifrån elevens förutsättningar, antigen med bilder, teckenspråk eller svenska. För att skapa läslust väljer lärarna böcker som eleverna är
intresserade av. Självkänslan förbättras genom att lärarna på specialskolan vet om
svårigheterna kring läsningen för döva och hörselskadade elever. Om en lärare är medveten om elevens förutsättningar kan han/hon ge stöd och vägledning och på detta sätt stärka självkänslan.255 Specialskolans lärare vet elevernas svårigheter. Utifrån resultatet sett framhäver lärarna vilka svårigheter det finns för elever med en hörselnedsättning.
Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten256 och kursplanen för svenska inom
specialskolan257 ska tvåspråkighet finnas i specialskolan. Mitt resultat visar att lärarna skriver svenska och teckenspråkiga meningar på tavlan och då synliggörs skillnader mellan språken.
Det är viktigt att som lärare och elev veta att det är två olika språk. Genom att lärarna skriver båda språken på tavlan kan eleven jämföra språken utifrån det språk som är känt, det vill säga modersmålet. De elever som har svenska som förstaspråk kan lära teckenspråkets grammatik och tvärtom för de som har teckenspråk som förstaspråk. Att utgå från det som är känt för barnet gör att andraspråket utvecklas genom vägledning av läraren. 258
251 Roos, s. 171
252 Strömberg, s. 73
253 Roos, 171
254 Vygotskij, s. 84 91
255 Taube, Läsinlärning och självförtroende, s. 105
256 www.spsm.se, 20 oktober 2011
257Skolverket, Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 315
258 Aud Løken & Åse Melkeraaen, s. 21 22
För att skapa en positiv klassrumsmiljö behöver läraren se alla elever.259 Jag tolkar mitt resultat som att lärarna strävar efter att skapa ett bra klassrumsklimat. Eleverna framhåller att storleken på undervisningsgruppen påverkar deras självkänsla. I en liten undervisningsgrupp är det lättare att säga till om de inte förstår. Genom att våga säga till att de inte förstår ökar inlärningen. Det kan även öka läsförståelsen och ordförståelsen genom att de vågar fråga om saker de inte förstår i texter, både skönlitterära texter och faktatexter.
Lärarna utgår ifrån elevernas kunskaper och försöker ge eleverna texter som passar dels deras svårighetsgrad och dels deras intresse. Eleverna vill att lärarna ska se dem och veta deras svårigheter och på detta sätt stödja dem där det behövs i deras läsning. Läraren kan stärka elevernas självförtroende som läsare genom att ge dem texter som de klarar av. Läraren kan använda sig av LIX260 för att ge eleven en text på rätt nivå. Det finns elever som får för svåra texter och ger upp och skapar en negativ bild av sig själv som läsare. Det finns elever som sitter med för lätta texter och aldrig blir utmanade till utveckling.
Högläsning används på specialskolan till att både stärka läsförståelsen och att locka till läslust. Genom att erbjuda högläsning på teckenspråk och på svenska kan eleven själv välja vilket språk den vill höra/avläsa texten på. Detta anser jag är bra då läraren ser till elevens bästa. Samtal ökar läsförståelsen och förståelsen för texter.261 Eleverna upplever det som positivt att samtala om texter, det är genom samtal som de lär sig av de andra eleverna.
Lärarna menar att samtala om texter ökar elevernas kognitiva förmåga. I mitt resultat framkom det att lärarna använder samtalet om texter för att diskutera saker som eleverna behöver. Genom att läsa texter som på något sätt berör elevernas hörselnedsättningar kan lärarna stärka elevernas självkänsla. Mitt resultat visar däremot att litteratur där
huvudpersonen är döv eller hörselskadad är en bristvara. Att läsa litteratur där huvudpersonen är döv eller hörselskadad skulle ha väckt nyfikenhet hos eleverna och de skulle få läslust.
Andra tillvägagångssätt lärarna använder för att skapa läslust är att göra reklam för böckerna.
Att berätta om boken på ett spännande sätt gör att eleverna vill läsa den.262 Att visa böcker för eleverna och att gå till biblioteket stärker lusten till läsning. Läsningen blir mer lustfylld om den inte förknippas med krav. Det är en svår balansgång för lärarna att ge läsuppgifter som inte känns som krav för eleven men som ändå utvecklar dem till aktiva läsare. Motivation till
259 Hugo, s. 88
260 Se bilaga 3
261 Reichenberg, s. 66 79
262 Chambers, s. 12
läsning inom specialskolan kan skapas om eleverna får en arbetsuppgift kopplat till läsningen.
Till exempel: Specialskolans elever är duktiga på teater och genom att läsa texter som ska bli teater får man eleven att vilja läsa. Motivation kan också skapas genom att läraren erbjuder att se film baserad på den aktuella boken efter läsningen. Eleverna anser att det är både roligt och lärorikt att jämföra boken med filmen. Läraren får använda sig av yttre faktorer, så som belöningar, för att skapa motivation. På förskolan leker lärarna fram lusten till läsning, barnen får lappar med ord som de ska hitta. Lärarna i specialskolan och förskolan försöker stimulera barnets/elevens behov för att skapa motivation, dessa kan vara gemenskap, estetiska intressen och lust att skapa.263
Till döva elever behövs det bilder för att förklara nya ord. Genom att visa en bild förstår eleven lättare ett nytt ord. Däremot måste bilderna vara rena, det går inte att visa en bild med många detaljer. Eleverna tycker att bilder ökar förståelsen, speciellt för texter. För de yngre eleverna är det bra att ha bilder till texter. Lärarna försöker att förklara samtliga svåra ord som de stöter på i undervisningen. Frågan om döva elever lär sig minnas ordbilder eller om de förknippar ett ord - ett tecken, är något jag lämnar öppet. De yngre barnen på förskolan lär sig att känna igen ordbilder genom lek, och det stämmer med Smiths syn, att elever läser genom synen och att fonetiken inte behövs.264 Däremot har mitt resultat också visat att elever läser genom att ge varje ord ett tecken. Lundberg förklarar att döva elever avkodar ord med tecken när de läser.265 Detta stöds då en lärare anser att läsning ska ske på svenskpåverkat
teckenspråk vilket leder till att eleven läser med metoden ett ord ett tecken. Det som
framkommit i resultatet är att döva elever bör lära sig personnamn för att kunna förstå texter bättre. Jag anser att det kan jämföras med det Westlund menar med att samtal bygger
ordförståelse.266 Då eleverna samtalar och kommunicerar med andra används persontecken istället för namn. Detta innebär att kunskapen om personnamn riskerar gå förlorad. I förskolan får eleverna lära sig att bokstavera sina och kompisars namn. De använder handalfabetstavlan för att lära barnen på förskolan vikten av bokstäver. Detta ser jag är bra då det hjälper
barnen/eleverna att lära sig personnamn. Att inte kunna personnamn resulterar i
misstolkningar i texter. Eleverna måste lära sig vikten av användningen av stor bokstav i inledningen av egennamn i texter, samtidigt som de bör förstå att stor bokstav inte alltid innebär ett personnamn.
263 Stensmo, Pedagogisk filosofi, s. 220
264 Smith, s. 67 68
265 Lundberg, s. 64
266 Westlund, s. 110
Konklusion
Studiens syfte var att redogöra för hur lärare ska utveckla läsförståelse och skapa läslust hos eleverna i specialskolan. Mitt resultat visar att det är genom samtal och högläsning som läsförståelse uppkommer. Det är ordförståelsen som gör att eleverna har svårt med
läsförståelsen. Genom att försöka förklara samtliga ord som uppkommer i undervisningen ges eleverna ett större ordförråd. Orden förklaras i ett sammanhang och med hjälp av bilder. Om döva och hörselskadade får tillgång till teckenspråk tidigt i livet utvecklas deras ordförråd och känsla för berättelser, vilket gör att läsförståelsen ökar. Lust till läsning skapas bäst genom att lärare presenterar böcker på ett spännande sätt och att elever får läsa texter utifrån deras intressen. Min slutsats är att det är viktigt att möta varje elev där den befinner sig i sin process mot att bli en aktiv läsare. Detta kan lärare göra genom att välja texter på rätt nivå, som intresserar och som även utvecklar. Det är också viktigt att ge eleverna möjligheten till att välja språk teckenspråket eller svenskan, genom att ge eleverna förutsättningar till båda språken, utvecklas både första och andraspråket.
Resultatet visar att specialskolans elever har svårt med läsförståelsen och att detta bidrar till att deras lust till läsning försämras. Det som har kommit fram och som är viktigt i min studie är att de intervjuade eleverna anser att lärarna på specialskolan kan stödja dem i deras läsning.
Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever detta bättre på specialskolan, och att de vågar säga ifrån ifall de inte förstår. Det beror främst på att specialskolan har små
undervisningsgrupper och lärare som är insatta i problematiken hos döva och hörselskadade elever. Min slutsats blir att elever på specialskolan får bättre självkänsla som i slutändan ger resultatet att de vågar fråga om svåra ord och om texter de inte förstår, och att deras
läsförståelse ökar. Då kommer lusten till läsande tillbaka, lusten som ligger till grund för ett livslångt lärande.
Genom min studie har två nya delar belysts. Den första är att det är viktigt att lärare undervisar döva elever i personnamn, och den andra är det faktum att eleverna anser att specialskolan stärker deras självkänsla. Min åsikt är att det behövs mer forskning om döva och hörselskadade elever inom många områden. Den forskning som finns idag handlar om dövas läsinlärning och skriftspråkande. Jag anser att det måste forskas mer djupgående om läsförståelse och läslust då det är två av faktorerna som bidrar till ett livslångt lärande.
Läroböcker anpassade efter döva och hörselskadade elever är något jag efterfrågar.
Läroböcker där texterna kan vara anpassade i svårighetsgrad och innehålla stor mängd pedagogiska bilder. Jag och de intervjuade eleverna efterfrågar skönlitterära böcker där centrala figurer är döva eller hörselskadade. Om det finns böcker där specialskolans elever kan identifiera sig, blir det lättare att väcka nyfikenhet och läslust. Det behövs även
undersökningar som bygger på döva och hörselskadades upplevelser i den kommunala grundskolan kontra döva och hörselskadade elevers upplevelser i specialskolan.
Referenslista
Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko: Tankarna springer förre. Stockholm: HLS Förlag, 2005
Alvesson, Mats & Sköldberg: Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativa metoder. Lund: Studentlitteratur, 2008 2:a
Bergman, Pirkko m fl.: Två flugor i en smäll. Att lära på sitt andra språk. Stockholm: Liber, 2009 2.a
Chambers, Aidan: Böcker omkring oss. Stockholm: Nordstedts förlag AB, 1994
Christersson, Gunilla: Döva barn lär sig läsa. Umeå: Specialpedagogiska institutet, 2007 Denscombe, Marty: Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund. Studentlitteratur AB, 2009
Dewey, John: Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur & Kultur, 2004 4:e Frost, Jørgen: Läsundervisning. Praktik och teorier. Stockholm: Natur & Kultur, 2002 Göransson, Sara & Westholm, Göran: Nästan allt om döva. Örebro: SIH Läromedel, 1995 Hendar, Ola: läsutveckling hos hörselskadade elever. Specialpedagogiska skolmyndigheten,
2004
Hugo, Martin: Från motstånd till framgång, att motivera när ingen motivation finns.
Stockholm: Liber, 2011
Keene, Ellin & Zimmerman, Susan: Tankens mosaik. Om mötet mellan text och läsare.
Stockholm: Diadalos AB, 2011
Körling, Anne-Marie: Läsning från början , i Nordberg, Ingrid (red): LÄSlust och LÄTT läst.
Lund: Bibliotekstjänst AB, 2003
Lundberg, Ingvar: God läsutveckling. Stockholm: Natur & Kultur, 2011
Lundberg, Ingvar: Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur, 2010 Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica: Vad är lättläst?. Specialpedagogiska
skolmyndigheten, 2009 2:a
Lundström, Kjell: Kampen för ett språk. Dövas två språk och tvåspråkighet i skolundervisningen i Sverige 1809 1990. Stockholm: HLS Förlag, 2005
Løken, Aud & Melkeraaen, Åse: Fånga språket! När svenska är barnens andra språk.
Hässelby: Runa Förlag AB, 1996
Nordstrand, Lena Maria, hösten 2009. Föreläsning av Monica Reichenberg: Vad är lättläst?.
Göteborg, 23 mars 2110
Patel, Runa & Davidsson, Bo: Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund. Studentlitteratur AB, 2003 3:e
Rasmussen, Palle Vesterberg: Undervisning af hørehæmmede børn. Aalborg: Døveskolernes materiallaboratorium, 1983
Reichenberg, Monica: Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur, 2008 Roos, Carin: Läslära och skriftspråka. Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2009
Roos, Carin: Skriftspråkande döva barn. En studie om skriftspråkligt lärande i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis, 2004
Schönström, Krister: tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk. Stockholm, 2010
Skolverket: Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Skolverket, 2011
Skolverket: Kommentarmaterial kursplanen i svenska för döva och hörselskadade.
Stockholm: Skolverket, 2011
Skolverket: Nya språket lyfter. Bedömningsstöd i svenska och svenska som andra språk för grundskolans årskurs 1 4. Stockholm: Skolverket 2011
Skolverket: Vad händer med läsningen. En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1997 2007. Rapport 304, 2007
Smith, Frank: Läsning. Almqvist & Wiksell Förlag AB, 1986
Stensmo, Christer: Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB, 1997 Stensmo, Christer: Pedagogisk Filosofi. Lund: Studentlitteratur AB, 2007
Strömberg, Anna: Hur arbetar man pedagogiskt med läs- och skrivinlärningen för döva barn i Segnestam, Ylva (red): Från bokstäver till förståelse- rapport samling om läs- och
skrivprocessen, normal och avvikande utveckling. Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2011 sid 69 77
Taube, Karin: Barns tidiga läsning. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag, 2007 Taube, Karin: Läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Nordstedt Akademiska Förlag,
2007
Trost, Jan: Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB, 2010 2.a Vygotskij, Lev: Mind in society. Cambridge: Harvard University Press, 1978
Westlund, Barbro: Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm:
Natur & Kultur, 2009
www.barnplantorna.se, 7 oktober 2011 www.barnsidorna.se, 7 oktober 2011 www.hrf.se, 16 december 2011 www.lix.se, 15 oktober 2011 www.ne.se, 26 december 2011 www.sdrf.se, 7 oktober 2011 www.spsm.se, 20 oktober 2011
www.codex.vr.se, 17 november 2011