Kapitel 2.
Teoretiska perspektiv på forskningsproblemet och
I den tredje delen redovisas tankesätt, teorier och modeller inom sociologi och sociopsykologi. Denna redovisning är i linje med grundläggande idéer inom Social Informatik; se bl.a Bradley (2006) och detta kapitels del 1. Inom denna
forskningsinriktning betonas nämligen vikten av att studera ett forskningsobjekts komplexitet utifrån en motsvarande komplex teoretisk referensram. Den tredje delen i teorikapitlet är således väsentlig i detta forskningsarbete. Det är ett nödvändigt inslag i referensramen för att transformera de empiriska erfarenheterna till en djupförståelse av det studerade fenomenet.
I kapitlet redovisas ett antal teorier, modeller och synsätt, som svarar mot forskningsproblemet och forskningsfrågorna. Den sociotekniska karaktären på
forskningen framgår i valet av sociala (kapitel 2.2, 2.6 och 2.7), pedagogiska (kapitel 2.3) resp systemtekniska (kapitel 2.1, 2.2, 2.4 och 2.5) perspektiv på problem och möjligheter med att utveckla en social kontext i riktning mot ökad
handlingsgemenskap med hjälp av IKT-understödd publik dialog och diskussion.
• e-demokrati och e-deltagande
• Social Informatik och virtualitet
• socialt lärande
• SSM
• ramverk för ”Lindeborg på nätet”
• grundläggande sociologiska och sociopsykologiska perspektiv
• socialt perspektiv på system och interaktionsstrukturer
Praktik
”Lindeborg på nätet”
Bakgrunds-Teori (DEL 3)
Teori (DEL 2)
Teori (DEL 1)
Figur 2.1. Den teoretiska referensramen.
Avhandlingens teorikapitel inleds även med ett internt citat från närmast föregående kapitel. Citatet kan fungera som ett samlande signum för det syfte, som de redovisade teoretiska perspektiven i det här kapitlet är avsedda att uppfylla i det valda
”Det är stor skillnad mellan att bygga upp en mångsidigt sammansatt teoretisk referensram och ett motsvarande ramverk (se kapitel 2) för ett kritiskt, kvalitativt och tolkande forskningssyfte – som fallet varit i det här forskningsarbetet – jämfört med att sammanställa teori för en kausal och närmast linjär bevisföring från problem till analys och slutsatser. Den teoretiska sammanställningen i det valda forskningsupplägget –
referensram/teoretiska perspektiv och ramverk – har primärt syftat till att förstärka legitimiteten i begrepp och resonemang i en argumenterande beskrivning och tolkning av forskningsobjektet (se kapitel 1, 5 och 6).”
(Kapitel 1, sid 27)
DEL 1.
2.1 E-demokrati och e-deltagande på lokal samhällsnivå – avhandlingens ämnespositionering.
Att användarna ska delta och medverka vid systemutveckling har sedan 1950/60-talet varit en grundpelare i den s.k. skandinaviska skolan för systemutveckling. Denna metodansats har gjort den skandinaviska skolan till ett internationellt begrepp inom informatik. Bjerknes och Bratteteig (1995) lyfter fram tre viktiga skäl för
användardeltagande (”user participation”), nämligen för att därmed: (1) förbättra den kunskap på vilken systemen skapas, (2) ställa in användarna på realistiska
förväntningar och minska deras motstånd mot förändringar samt (3) öka arbetsplatsdemokratin genom att organisationsmedlemmarna själva deltar och medverkar i beslut om deras arbete. Den skandinaviska skolan har således en lång tradition av att verka för en förbättrad arbetsplatsdemokrati. Bjerknes och Bratteteig pekar samtidigt på, hur denna inriktning förändrats över tiden i en del väsentliga avseenden. Under 1960/70-talet framträdde systemutvecklaren som en frigörare (”emancipator”) i sin målsättning att öka arbetsplatsdemokratin hos institutioner. I sin redovisning och analys av den Skandinaviska skolan konstaterar Bjerknes och
Bratteteig ett tydligt skifte från mitten av 1980-talet. Deras tolkning är, att systemutvecklarens tidigare politiska och generellt förbättrande förhållningssätt ersatts av en ”roll”, där systemutvecklarens professionalism i stället grundas på yrkesetiska överväganden samt att denna ”professionalism” i praktiken begränsas till insatser för att förändra lokala situationer (”actions in particular situations”).
Bjerknes och Bratteteig identifierar fyra st arenor för ökat deltagande och demokrati, nämligen (1) den specifika arbetssituationen, (2) arbetsplatsen (den organisatoriska nivån), (3) inter-organisatoriska relationer (den inter-organisatoriska nivån) och (4) den sociala eller arbetslivsrelaterade nivån. De olika arenorna kännetecknas av stor dynamik avseende konkurrerande intressen, deltagare och maktaktörer. Det krävs därför, enligt Bjerknes och Bratteteig, ett nytänkande beträffande val av metod,
”strategiska” partners/institutioner mm för att med systemutveckling bidra till väsentliga demokratiförbättringar på någon/några av dessa arenor.
E-myndighet – en översiktlig presentation av forskningsfältet.
E-myndighet (”e-government”) är ett brett forsknings- och tillämpningsområde.
Åström (2001) betonar vikten av att positionera forskningsinriktning och/eller
tillämpningsfall utifrån relevant/relevanta demokratiperspektiv. Den stora variationen av understödjande IKT-artefakter svarar nämligen mot olika förekommande
demokratiideal. Vissa artefakter har som främsta mål att erbjuda information och andra konsumtionsliknande tjänster. En sådan designansats svarar mot en uppdelning av samhällsfältet i en relativt fåtalig aktörsgrupp av producenter/ansvariga och en
betydligt mångtaligare målgrupp av konsumenter av information och samhällstjänster.
E-myndighet för medborgarkonsumtion har en direkt motsvarighet i en tunn och
utilitaristiskt grundad demokratisyn, nämligen att särskilda företrädare med kunskap, kompetens och ansvar är bäst lämpade att verka för folkflertalets nytta. E-myndighet skulle även kunna orienteras mot ett kvickt alternativt starkt demokratiideal. Det
kvicka demokratiidealet skulle kunna tillgodoses med IKT-stöd för snabbt genomförda medborgarröstningar i olika frågor. Det starka demokratiidealet kan understödjas med IKT-forum, där medborgarna i ökad grad påverkar samhällets utveckling genom dialog och diskussion med ansvariga beslutsfattare. (Åström, 2001)
Den mesta forskningen om e-myndighet har handlat om att undersöka faktorer av betydelse för att förverkliga datorförmedlad information och tjänsteutbud inom ramen för en ”tunn” demokratisyn. Moon & Norris (2005) har funnit ett samband mellan en kreativ/innovativ attityd hos ledande myndighetsrepresentanter och utsikterna till framgång med att införa e-myndighet av detta slag i en verksamhet. Moon & Norris pekar även på, hur upptagandet av e-förvaltning i en myndighet/organisation gynnas av tillgången på organisationsresurser (kunskap, kompetens, ekonomisk kapacitet, teknisk kapacitet, arbetsroller). De konstaterade även ett samband mellan
myndigheters motiv för e-förvaltning och att myndighetens kundbas och serviceutbud hade en tillräcklig omfattning.
Studien av Moon & Norris (2005) visade således, att nämnda faktorer – kreativ och innovativ öppenhet, resurstillgång (personell, ekonomisk, teknisk) samt tillräcklig verksamhetsomfattning – inverkade positivt på myndigheternas insatser för
e-förvaltning; nämligen i form av ökad inre effektivitet avseende resursanvändning och förändrade ledningsrelationer. Deras studie indikerade även, att beredande
organisationsstrukturer hade bättre förutsättningar att initiera, genomföra och lyckas med e-myndighet (för information och medborgarservice) än en mer renodlad
beslutsorganisation.
I en annan studie visar Moon (2002) på ett stort intresse från förvaltnings- och beredningsansvariga myndighetsföreträdare att öka den inre effektiviteten med hjälp av e-myndighet. Moon lyfter även i denna studie fram betydelsen av institutionella faktorer – verksamhetsområdets omfattning och ledningsform –, för att en myndighet ska lyckas gå från retorisk välvilja till en seriös satsning på e-myndighet. Moon betonar, att det främsta incitamentet för ledningsansvariga verkar vara utsikterna att uppnå kostnadsbesparingar och organisationsminskning med hjälp av e-myndighet för information och tjänster åt medborgarna/”kunderna”.