• No results found

TEORI

In document Fri bakom den röda masken? (Page 17-22)

I detta kapitel redogörs det för de teorier som denna undersökning tar sitt avstamp ifrån.

Avsnitten i kapitlet är sociokulturellt perspektiv på lärande, genusteori, genus görs, genussystem, genuskontrakt och motsatsschema för könsstereotyper. Det sociokulturella perspektivet tillämpas i delar av studien där det sociala samspelet tas i beaktning. Teorierna om genus tillämpas dels för att kunna avgränsa studien genom att bland annat göra skillnad på och förklara biologiskt och socialt kön, dels för att synliggöra hur karaktärer av olika kön förhåller sig till sitt sociala kön.

5.1 Sociokulturellt perspektiv på lärande

Denna undersökning kommer att utgå från ett sociokulturellt perspektiv som baseras främst på Lev S. Vygotskijs och Roger Säljös forskning om lärande.

Inom det sociokulturella perspektivet är Lev. S. Vygotskij ett välkänt namn. Vygotskij grundade det som idag kallas sociokulturellt perspektiv på socialisation och lärande. Han verkade under tidigt 1900-tal som pedagog och psykolog och har tagit fram många teorier om hur människors lärande och utveckling sker som används än idag. Vygotskij (1978) menade att människor är sociokulturella varelser som lär sig i interaktion med varandra. Han tänkte att människan tar till sig de kunskaper som finns i den sociala omgivningen först genom

interaktion med andra, för att sedan behärska och nyttja kunskapen (1978, s. 57). Vygotskij skapade en teoretisk grund där perspektivet kunde vidareutvecklas. Roger Säljö är professor i pedagogik och en välkänd forskare inom det sociokulturella perspektivet i koppling till skolan. Säljö är verksam idag och hans forskning är därför mer aktuell att fortsatt utgå från i denna studie. Säljö menar att lärande ska ses som ett brett begrepp vilket innefattar både lärandet som sker till följd av organiserad undervisning och det lärande som sker spontant i samspel med andra (2013, s. 13, 15). Vidare förklarar Säljö sin syn på det sociokulturella perspektivet som att det ska ge svar på frågor som rör hur människan tillägnar sig de

kunskaper som är skapta i ett samhälle, hur hen lär sig att tillämpa dem i olika situationer och hur dessa kunskaper lever vidare (Säljö, 2013, s. 20). Dessa kunskaper innefattar både

praktiska färdighetskunskaper och kunskaper vad gäller sociala normer och regler i den grupp som individen verkar inom. Kunskaperna förs vidare och konstrueras genom mediering.

Mediering är användandet av medierande verktyg som kan vara av fysisk, intellektuell och språklig karaktär. Vi människor fungerar som medierande verktyg för varandra när vi berättar om eller ger respons på omvärlden för en annan (Säljö, 2013, s. 37).

En viktig del i den teori som denna uppsats utgår ifrån är att lärande sker i samspel och socialisation med andra. Detta samspel sker i två olika kategorier av socialisation, primär och sekundär socialisation. Den primära socialisationen sker i den närmsta kretsen, med familj och vänner. Säljö (2013, s. 14) menar att det är i denna socialisation vi blir präglade på djupet och lär oss att uttrycka oss emotionellt och börjar bekanta oss med regler för socialt samspel.

Den sekundära socialisationen tar plats i grupper utanför den närmsta kretsen. Dessa grupper är ofta sammansättningar av individer med olika bakgrund som förs samman i en

samhällsinstitution (Gripsrud, 2002, s. 17). Den sekundära socialisationen tar vid där den

primära slutar och lär oss om vilka vi är och vilka förväntningar som finns på oss (Gripsrud, 2002, s. 17). Exempel på sammanhang för sekundär socialisation är idrottsförening, skola eller arbetsplats. Säljö poängterar att vi idag påverkas mycket av den sekundära

socialisationen i och med att vi spenderar mycket av vår tid i dessa grupper (Säljö, 2013, s.

14).

5.2 Genusteori

Genusteori handlar om hur människan, individer, blir till kvinna eller man (Hirdman, 2003).

Enligt teorin föds vi inte till man eller kvinna utan det är något människan blir genom en social process. Nina Lykke, professor i genusvetenskap (2009, s. 32) redogör för begreppet biologisk determinism som innebär att man ser skillnader mellan könen som direkt kopplade till det biologiska, de medfödda skillnaderna. Detta kan alltså sättas emot Hirdmans (2003) genusteori. I detta sammanhang blir Hirdmans (1998, s. 3) förklaring till begreppet gender, svenskans genus relevant; “gender är således ett begrepp man använder för att skilja kultur från biologi. Det är det tillskapande”

Att göra upp med stereotypa och fastlåsta föreställningar om kön är ett centralt mål för genusforskningen (Lykke, 2009, s. 9). Begreppet kön kan uppfattas rörligt eftersom genusforskningen många gånger erbjuder flera sätt att förstå sig på begreppet. På grund av detta har det varit viktigt för genusforskningen att skapa en plattform som möjliggör en diskussion om sociokulturellt kön, de vill säga genus, som något man kan skilja från det biologiska könet (Lykke, 2009, s. 9).

5.3 Genus görs

I forskningen som redogörs för i detta avsnitt används begreppet kön både för det vi menar är biologiskt och det sociala. I detta arbete används dock begreppet genus för socialt konstruerat kön och kön för biologiskt kön, just för att kunna särskilja dem. Särskiljandet är nödvändigt för denna studies ändamål.

Judith Butlers syn på genus är att biologiskt kön likväl som genus ingår i samma sociala konstruktion. Hon menar att vi valt ut specifika särskiljande drag hos den fysiska

människokroppen som i sin tur delar upp oss i binära kön och att dessa särskiljande drag därmed är socialt konstruerade (Butler m.fl., 2005, s. 10). Kön/genus utmärks av ett görande, att se begreppet som ett verb anser Butler ge oss en större förståelse för hur vi människor skapar kön/genus i alla aspekter av våra liv (Butler m.fl., 2005). Görandet av kön följer individen från födsel upp till vuxen ålder. Butler menar att vi från det att vi tilldelats identiteten flicka eller pojke återskapar normerna som är tillskrivna det könet (Butler m.fl., 2005, s. 111). Hon menar att exempelvis en flickas förkroppsligande av femininitet inte är resultatet av ett val, utan resultatet av att tvångsmässigt citera en norm (Butler m.fl., 2005, s.

111).

5.4 Genussystem

Hirdman (2003) redogör för ett genussystem som bygger på två grundläggande principer. Den första principen är isärhållandet mellan det manliga och kvinnliga könet. Med isärhållandet menas att de egenskaper som män respektive kvinnor tillskrivs är varandras motsatser, som i sin tur leder till att könen hålls isär (Hirdman, 2003, s. 66). Den andra principen är manlig överordning. Manlig överordning innebär att det är mannen och det manliga som utgör normen (Hirdman, 2003, s. 59). I detta genussystem, där mannen utgör normen, redogör Hirdman för ett maktsystem där kvinnan är underordnad mannen (Hirdman, 1988, s. 1).

Denna maktordning upprätthålls genom att dessa normer om hur kvinnor och män bör agera och vara återskapas och upprepas av samhället kontinuerligt (Hirdman, 1988, s. 1).

Detta isärhållande mellan det som anses manligt och kvinnligt kan även uppenbara sig genom mer visuella aspekter såsom färg. I studier av Fanny Ambjörnsson (2021), som är forskare och professor i genusvetenskap, redogör hon för hur olika färger anses vara manligt respektive kvinnligt kodade. I studierna, som bygger på intervjuer av barn och dess

vårdnadshavare, har färg på bland annat kläder visat sig vara en stark markör för båda parter när det gäller kön (Ambjörnsson, 2021). Könen man och kvinna visade sig tydligt tillskrivas olika färger där bland annat grön, blå och andra mörka färger ansågs maskulina medan bland annat färgerna röd och rosa ansågs feminina (Ambjörnsson, 2021, s. 21, 26–27). I hennes undersökningar visade det sig att pojkar och män tydligt tog avstånd från de färger som är feminint kodade, detta för att inte verka tillhöra det kvinnliga könet och dess låga status (Ambjörnsson, 2021, s. 61, 105).

5.5 Genuskontrakt

I det maktsystem där mannen är överordnad kvinnan menar Hirdman (2001) att man kan synliggöra något som benämns som genuskontraktet. Genuskontraktet är inte som det låter, ett köpslående av två jämnstarka parter, utan ett slags eftersträvansvärt ideal för båda könen att rätta sig efter och som framkommit av den part, mannen, som definierar den andra, kvinnan (Hirdman, 1988, s. 15). Även om genusforskare håller könen isär och belyser egenskaper som är motsatser till varandra, så analyseras det även hur de olika tillskrivna egenskaperna

samspelar och förhåller sig till varandra i genusskapandet.

Hirdman (1988, s. 15–16) menar att genuskontraktet utgörs av föreställningar om hur den ideala relationen mellan det manliga och kvinnliga könet bör vara, både på individuell- och samhällsnivå. I Hirdmans genuskontrakt återfinns det bestämmelser för sådant som arbetet där det bestäms vilket kön som ska göra vad och vilka verktyg som hör till vem (Hirdman, 1988, s. 16). Det finns även bestämmelser vad gäller utseendet, där det bestäms vilket kön som bär vilka kläder, i vilka färger eller hur långt håret bör vara hos de olika könen (Hirdman, 1988, s.

16). Hirdman (2001, s. 97) menar att det finns en “kamp mellan gott och ont” som bor inom männen. Kontraktsmannen har utrymme att antingen vara den trygga familjeförsörjaren eller krigaren och våldsutövaren. Hirdman förklarar att kvinnans roll i genuskontraktet är snävare än mannens, då kvinnan förväntas vara mannens trygga hamn och barnens ömma moder (Hirdman, 2001, s. 90–91, 123).

5.6 Motsatsschema för könsstereotyper

Det genuskontrakt som Hirdman (2001, 1988) beskriver visar på en uppdelning av egenskaper och attribut som tillskrivs vardera kön. Denna uppdelning mellan könen och dess tillskrivna egenskaper är något som även Nikolajeva redogör för i hennes motsatsschema för

könsstereotyper (Nikolajeva, 2017, s. 193, tabell 5.1). Nikolajeva har skapat ett schema med olika motsatser för att visa på egenskaper som är stereotypa för de olika könen, man och kvinna, i litterära verk (Nikolajeva, 2017, s. 193, tabell 5.1). Hon redogör för vad som menas med persongestaltning, där hon bland annat förklarar hur könsstereotyper förekommer i barnlitteraturen. Hon beskriver bland annat att det i vår kultur är det manliga/maskulina som är normen, och likt Hirdmans teorier om mannen som överordnad, det underförstått

överlägsna (Nikolajeva, 2017, s. 191–192). Motsatsschemat utgår från att manliga och kvinnliga egenskaper är varandras motsatser, det bör dock poängteras att detta inte speglar någon absolut sanning samt att det inte är omöjligt för kvinnliga karaktärer att besitta manliga egenskaper och vice versa, utan detta pekar endast på väldigt stereotypa uppfattningar.

Tabell 5.1 Schema för “kvinnliga” respektive “manliga” egenskaper (Nikolajeva, 2017, s.

193).

Män/pojkar Kvinnor/flickor

starka vackra

våldsamma aggressionshämmade

känslokalla, hårda emotionella, milda

aggressiva lydiga

tävlande självuppoffrande

rovgiriga omtänksamma, omsorgsfulla

skyddande sårbara

självständiga beroende

aktiva passiva

analyserande syntetiserande

tänker kvantitativt tänker kvalitativt

rationella intuitiva

Tabell 5.1 ovan visar på en uppdelning i egenskaper som tillskrivs respektive kön, där vissa egenskaper sätts i kontrast till varandra.

5.7 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter

Detta arbete utgår från teorier om sociokulturellt lärande och genus. Det sociokulturella perspektivet innefattar idéer om sociala sammanhang såsom primär och sekundär socialisation samt hur lärande sker. Dessa ska se till hur karaktärerna som analyseras i böckerna ingår i olika socialisationsgrupper, vilka kan ha olika normer och förväntningar på dem som ingår i den. Den sociokulturella synen på lärande ser till hur personer lär sig i samspel med andra, detta innefattar lärandet av de sociala normer som finns inom gruppen. Genusperspektivet belyser det sociala könet och hur det är något som skapas i olika handlingar. Genusskapandet präglas av isärhållandet av de biologiska könen, vilket leder till att olika förväntningarna vilar på dem. Detta gäller både egenskaper och yttre attribut, att män ska tillägna sig de som anses maskulint kodade och kvinnor de feminint kodade. Det bygger även på den manliga normen och kvinnlig underordnad, som sedan upprätthålls av individen för att passa in i samhället. I denna studie används dessa teorier i analysen av böckerna genom att se till hur karaktärerna förhåller sig till genusnormer och huruvida det kan skilja sig beroende på det sociala

sammanhang, de platser, de befinner sig i/på.

In document Fri bakom den röda masken? (Page 17-22)

Related documents