I detta avsnitt ställs krav på termisk komfort, värme- och kylbehov. Termiskt klimat består av två parametrar, dels termisk komfort för personerna som vis-tas i byggnaden, dels en påverkan från det termiska klimatet på själva byggna-den. T.ex. kan kalla ytor ge upphov till kondenserande fukt som kan påverka själva byggnaden.
Termisk komfort
Komfort är upplevelsen av en egenskap, i det här fallet inomhusklimatet.
Människors upplevelser av inomhusklimatet beror på lufttemperaturen och omgivande ytors temperatur samt på luftrörelsernas inverkan (kyleffekt). Det termiska klimat som ska upprätthållas ur komfortsynpunkt regleras närmare av Socialstyrelsen i ett allmänt råd. Avsikten är att om byggnaden utformas enligt reglerna i BBR så ska det vara möjligt att hålla det termiska klimat som Socialstyrelsens allmänna råd eftersträvar under stora delar av bruksskedet.
Temperaturerna som finns i ett allmänt råd anger vad byggnaden ska klara av att hålla vid den dimensionerande utetemperaturen. Detta är svårt att verifiera med mätning. Verifiering får därför ske med beräkning.
Värme- och kylbehov
För att kunna få rätt inomhusklimat måste man bestämma värmeeffektbehovet utifrån yttre klimatfaktorer. Beräkningsmodeller för den dimensionerande vinterutetemperaturen (DVUT) finns i en standard.
Läsanvisningar Regelsamling för byggande
2006
Veta mer:
R1 Klassindelade inneklimatsystem: riktlinjer och specifikationer. VVS-tekniska för-eningen (2000), ISBN 91-973834-3-0.
SS-EN ISO 15927-5 Hygrothermal performance of buildings - Calculation and pres-entation of climatic data - Part 5: Data for design heat load for space heating (ISO 15927-5:2004). Standarden anger hur underlag för att beräkna DVUT tas fram.
6:5 Fukt
Syftet med reglerna i detta avsnitt är att begränsa mängden fukt i byggnadens konstruktioner och i utrymmen, så att dessa inte skadas av fukt, dvs. skapa fuktsäkerhet. Detta kan ske genom att man i projekteringsskedet gör en fukt-säkerhetsprojektering och i byggprocessen skyddar material mot fukt och smuts samt genom att man gör besiktningar och mätningar.
Högsta tillåtna fukttillstånd
Reglerna ställer krav på ett högsta tillåtna fukttillstånd för material som an-vänds i byggnader. Detta görs för att materialets avsedda egenskaper ska upp-fyllas och bibehållas. Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd utgår man från det kritiska fukttillståndet för respektive material och användnings-sätt. De kritiska fukttillstånden är bl.a. satta för att minska risken för tillväxt av mögel och bakterier på och i material, men även andra egenskaper kan be-höva beaktas beroende på hur materialet används. Vid bestämningen tar man även hänsyn till osäkerhet i beräkningsmodellen, ingångsparametrarna eller mätmetoderna.
Fuktsäkerhetsprojektering
Med fuktsäkerhetsprojektering avses de åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indi-rekt orsakas av fukt.
En byggnadsdels fuktsäkerhet kan verifieras på tre principiellt olika sätt, genom
– kvalitativ bedömning,
Regelsamling för byggande
2006
Läsanvisningar
23 Gemensamt för de tre sätten, eller metoderna, är att fuktsäkerhetsprojekte-ringen genomförs på ett systematiskt sätt.
Kvalitativ bedömning (bedömning) innebär att byggnadsdelen kontrolleras med enkla hjälpmedel. Ofta handlar det om att följa regler och anvisningar om hur en byggnadsdel eller detalj ska utformas.
Kvantitativ bestämning (beräkning) innebär att beräkningar av fukttillstån-det i konstruktionen utförs. Ett annat sätt är att göra fullskaleförsök och ge-nom direkta mätningar fastställa fukttillståndet. Vid jämförelsen mellan kri-tiskt fukttillstånd och uppmätt fukttillstånd tas hänsyn till mätosäkerhe-ten.Vid fuktsäkerhetsprojektering genom kvantitativ bestämning bör också rimligheten i beräkningsresultaten bedömas.
Beprövade lösningar innebär att dokumenterad och verifierad erfarenhet från liknande byggnader med samma klimatpåverkan utnyttjas. Konstruktio-nen bör vara prövad under lång tid (10 – 20 år) och ha fungerat utan problem.
Dokumentationen bör omfatta ursprungliga handlingar, arbetsutförande och rapporter från besiktningar. Man bör även kontrollera så att materialen inte har förändrats på ett sätt som kan påverka de kritiska fukttillstånden.
För att kunna projektera ett fullgott fuktskydd krävs kunskaper i byggnads-fysik och i byggnaders detaljutförande. Lika viktigt är att utförandet blir kor-rekt. Därför måste kvalitetskontrollen fungera väl under hela byggprocessen.
Lufttäthet
Reglerna ställer inte upp några gränsvärden för lufttätheten i byggnadens kli-matskal, men i ett allmänt råd belyses vikten av god lufttäthet för att minska risken för fuktskador.
Mark och byggnadsdelar
Reglerna kräver att fukttillståndet inte ska överstiga högsta tillåtna fukttill-stånd för materialet eller materialen som ingår i byggnadsdelen. Att så sker kan verifieras genom fuktsäkerhetsprojektering. De allmänna råden för olika byggnadsdelar är formulerade, dels för att gynna utvecklingen av nya lös-ningar och metoder, dels för att ge upplyslös-ningar om några konstruktioner som kan vara speciellt känsliga för fukt.
Utrymmen med krav på vattentäta eller vattenavvisande skikt.
Reglerna ställer krav på vattentäta skikt, vattenavvisande ytskikt och under-lag för vattentäta skikt. I de allmänna råden anges hur stort ånggenomgångs-
Läsanvisningar Regelsamling för byggande
2006
motståndet minst bör vara för vattentäta skikt, om inte en fuktdimensionering påvisar något annat. I de allmänna råden ges också exempel på olika skikt som bör vara vattentäta eller vattenavvisande.
Veta mer:
Det finns flera handböcker utgivna av olika branschaktörer som ger bakgrundskun-skap och detaljerade exempel på hur fuktskydd kan uppnås i olika sammanhang.
I skriftserien Fuktsäkerhet i byggnader behandlas ett flertal olika byggnadsdelar ur fuktsynpunkt. Serien ges ut av Formas och finns tillsammans med några andra skrif-ter på www.formas.se.
Kritiskt fukttillstånd för mikrobiell tillväxt på byggnadsmaterial – kunskapssamman-fattning, SP Energiteknik, SP Rapport 2005:11 ISBN 91-85303-442-9, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, www.sp.se.
SS 02 01 06 innehåller information om mätosäkerhet samt andra begrepp som är rela-terade till mätosäkerhet.
SS-EN 12865 innehåller en laboratoriemetod för provning av fasader mot slagregn.
Vägledning om kritiska fukttillstånd ges i informationsskriften Fuktpåverkan på ma-terial – kritiska fuktnivåer Forskningsrådet Formas, ISBN 91-540-5951-8.