• No results found

Vilka texter väljer tjejer och killar i det nationella provet? Eva Östlund-Stjärnegårdh

Man lär så länge man har elever, eller i mitt fall numera studenter. I en uppsats av en lärarstudent framkom resultat som inspirerade och utma- nade mig att söka vidare på temat – vilken skönlitteratur väljer kvinnliga respektive manliga gymnasieelever inom det nationella provet?

Texturvalet till det nationella provets texthäfte för gymnasiet är en delikat fråga. På ett begränsat antal sidor ska ett tema speglas i skön- litteratur, debattartiklar, krönikor och andra texter samt bilder. Innehållet

ska tilltala ungdomar på gymnasiets alla olika program och komvuxstu- derande. Oftast är både det skönlitterära inslaget och tidningsmaterialet nytt och aktuellt men temat kan också återfinnas i äldre texter. Prov- konstruktörerna har ständigt ögat på ”varannan damernas” i listan över författare/journalister och konstnärer/fotografer. Hundraprocentig jäm- ställdhet kan vi inte uppnå men ambitionen är att nå nästan dit. Däremot har vi nog hittills inte tittat så mycket på huvudpersonernas kön och vilken roll det kan spela för elevernas val.

Sedan starten 1996 har provgruppen konstruerat 20 prov för kursen Svenska B. Från och med höstterminen 2000 gäller provet också för Sven- ska som andraspråk B. Jag har gjort nedslag i några av proven och stu- derat elevtexter i arkivet med syftet att se hur tjejer och killar väljer bland de skönlitterära texterna. Däremot tar jag inte hänsyn till vilken skolform (gymnasieskolan eller komvux) eller vilka program de går, vilken svenskkurs de läser och oftast inte heller vilka betyg de fått på sina texter.

I provet ingår ett muntligt och två skriftliga delprov. Här ska jag redo- visa exempel från båda de skriftliga delarna. De är olika till sin karaktär och elevens valfrihet är också olika stor. A-uppgiften resulterar i en kort, utredande text med angiven omfångsbegränsning. Hela klassen får en och samma uppgift som läraren valt ut bland tre möjliga. Läraren kan an- passa valet efter sin klass och den undervisning eleverna fått. I princip går A-uppgiften ut på att välja ut två texter eller bilder från provets text- häfte och presentera och motivera sitt val. Eleverna ska alltså visa att de läst och förstått texter och bilder. I B-uppgiften får eleven själv välja mellan 8–10 uppgifter av ganska olika karaktär. Minst en av dem är di- rekt inriktad på skönlitteraturen – noveller, romanutdrag, dikter – i text- häftet.

A-uppgifter

”Tankar om arbete i skönlitteratur” var rubriken för en av A-uppgifterna höstterminen 1999, när provet behandlade temat arbete. Elevens uppgift var att välja ut två olika skönlitterära texter i häftet och citera några rader eller meningar som skulle vara intressanta att använda i en diskussion om arbete. Valet skulle också motiveras. I arkivet finns endast 161 elev- lösningar som fördelar sig någorlunda jämnt mellan könen: 9 kvinnliga elever och 7 manliga. Den text de flesta tar med är novellen ”Pojkjäveln” av Aino Trosell, ett självklart val eftersom novellen beskriver en konflikt ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

1 Först år 2000 blev provet obligatoriskt att använda i gymnasieskolan. Dessförinnan var det ett erbjudande, och många lärare valde att inte genomföra t.ex. A-uppgiften. Antalet elevlösningar i arkivet har ökat efter obligatoriets införande.

mellan en far och en son angående pojkens yrkesval. Ganska många väljer också novellen ”Myran och gräshoppan” av William Somerset Maugham, en parafras på La Fontaines fabel, som också ingick i text- häftet i en rimmad version. Ett par andra prosatexter representeras i några få lösningar. När det gäller alla de här prosatexterna är skillnaden mellan könen liten eller obefintlig. ”Pojkjäveln” finns med hos 6 av 9 tjejer och hos 6 av 7 killar. Eleverna kunde också välja lyrik och där finns en tydlig skillnad. En enda kille väljer att ta med någon av de dikter text- häftet innehåller, nämligen ”Arbetare” av Elmer Diktonius medan 4 av 9 tjejer väljer antingen La fontaines fabel eller ”Klättermusvisa” av Thor- bjørn Egner.

Det fanns alltså två noveller på temat arbete, en av en kvinnlig för- fattare och en av en manlig, bägge med manliga huvudpersoner. De kvinnliga eleverna väljer inte bort ”Pojkjäveln” fastän den har en pojke i huvudrollen men de lägger till lyrik, en fabel eller en barnvisa om djur. Den enda manliga eleven som väljer lyrik tar då en mycket manlig dikt av en manlig författare.

Höstterminen 2002 hade provet titeln Rätt och rättigheter. En A-uppgift hette ”Texter som gör intryck” och bland lösningar av den undersökte lärarstudenten Kristina Eriksson 50 kvinnliga och 50 manliga elevers texter. Eleverna kunde i denna uppgift välja fritt i texthäftet. Ett av resul- taten i Kristina Erikssons B-uppsats är följande: ”Författarens kön har ingen betydelse för om texten tilltalar främst män eller kvinnor eller elev- er på olika program. Däremot var texter skrivna av kvinnor generellt sett mer populära. 69 % valde en text skriven av en kvinnlig författare mot 25 % som valde en text skriven av en man.” Ett annat resultat är att eleverna hellre väljer nonfiktiva texter, totalt 72 % av textvalen är tid- ningsartiklar etc. Detta förhållande visar sig vara helt könsneutralt.

De manliga eleverna uppvisar en större spridning i valet av texter. Två skönlitterära texter, den norska dikten ”Spennende dager” av Ailo Gaup och novellen ”Vågen” av Gunder Andersson, väljs enbart av killar. Kristina Erikssons förklaring är att det verkar som om ”manliga elever ofta väljer texter med manliga huvudpersoner”. Detta gäller också sak- prosatexterna i hennes material. I ett resonemang jämför hon med Mats Erikssons avhandling (1997) och de skillnader i flickors och pojkars be- rättande som han visar på. Pojkar vill gärna framställa sig själva som hjältar och säger sig vilja trotsa auktoriteter. Kanske lockas de manliga gymnasisterna av dikten om en man som fiskar trots uttryckligt förbud från länsman och av novellen där en pojke försöker fuska med en plåt- bricka i stället för ett mynt i en våg på järnvägsstationen. Det är över huvud taget ovanligt att elever tar upp de grannspråkstexter som varje

termin finns med i texthäftet, något som stöder tanken att det är det spännande innehållet i Gaups dikt som fångar. De kvinnliga eleverna lockas i stället av texter som väcker omsorgskänslor och empati enligt Kristina Eriksson. I det här provet var det t.ex. dikten ”Människan är ingen växt” av Jonas Gardell, som valdes av mer än dubbelt så många tjejer som killar, och tidningsartiklar om djurförsök.

Det styrda skrivandet i A-uppgifterna har både könsneutrala inslag och könsskiljande. Att de kvinnliga eleverna i en i övrigt neutral uppgift (ht -99) lägger till dikter är uppenbart liksom att ett par litterära texter om trotsande av auktoriteter gör intryck på manliga elever (ht -02).

B-uppgifter

Genom åren har ett antal B-uppgifter handlat om de noveller, romanut- drag och dikter som ingått i provens texthäften. Dessa uppgifter har sällan lockat många skribenter och aldrig varit bland de mest populära, vilket är lite dystert för svensklärare och provkonstruktörer som gärna vill hålla fram litteraturen som en viktig del av svenskämnet. En sökning i provgruppens databaser visar att bland de elever som ändå valt litterärt inriktade uppgifter dominerar tjejerna, termin efter termin. Ett exempel på detta är uppgiften ”På och mellan raderna” som behandlar den tidiga- re nämnda novellen ”Vågen”. Bland elevtexterna är 67 % skrivna av kvinnliga elever. En annan termin hette uppgiften ”Läsvärt om familje- liv” och skrevs till 73 % av kvinnliga elever. Uppgiften ”Att vara annor- lunda” utgick från Anna-Karin Palms novell ”Tjuvlyssnerskan” och lockade kvinnliga elever till 69 %. En traditionell litterär analys skulle ele- verna göra i ”Sjungom studentens lyckliga dag …”. Två studentskild- ringar skulle jämföras, en från Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom och en från Majgull Axelssons Aprilhäxan. Underlaget innehöll alltså en manlig och en kvinnlig huvudperson av en manlig respektive kvinnlig författare. Av de elever som skrev uppgiften var så många som 82 % kvinnor.

Uppräkningen skulle kunna bli lång och enahanda. Tre litterära B- uppgifter vill jag i stället presentera lite närmare. Från höstterminen 1999 kommer ”Sådan fader, sådan …?”. ”Läsvärt om kärlek” representerar höstterminen 2001 och ”På okänd mark” vårterminen 2005.