• No results found

5.3 ”The time for action is now” – Varför ska fler kvinnor och flickor spela fotboll?

In document Fotboll för alla? (Page 29-34)

Eftersom det anses att fotbollen ”ger ett bättre och roligare liv” samt uppfostrar ”goda

fotboll. Dessutom har ”Flickprojektet” som strävar efter att öka antalet flickfotbollsspelare ett syfte att ”fotbollen skall i större utsträckning än idag bli en tvåkönad idrott”(Flickprojektet).

De fokuserar bland annat på synen på dam- och flickfotboll. Svenska fotbollsförbundets jämställdhetspolicy har även den som mål att ”flickor, pojkar, kvinnor och män inom

fotbollsrörelsen ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter” (Jämställdhetspolicy

s. 1). År 2011 ska ”40 % av alla fotbollsspelare i åldern 6-12 år vara flickor” (Jämställdhetspolicy s. 2).

”En tvåkönad idrott” kan tolkas som att det finns två homogena könsgrupper som är motsatta varandra och båda borde få en del av fotbollen. Butler menar att det är genom upprepningar av det som vi uppfattar manligt och kvinnligt som kön skapas. Vi kan endast se kön inom den diskurs vi befinner oss i (Butler 1999). Att spela fotboll kan uppfattas som något manligt och kvinnor som spelar fotboll tillskrivs då manliga attribut och reproducerar inte den uppfattning vi har om kön idag. Det blir därför problematiskt att se det som en tvåkönad idrott, eftersom det förutsätter manliga och kvinnliga kön som motsätter sig att kvinnor ska spela fotboll. Samtidigt visar det svenska fotbollsförbundet en strävan att ändra synen på dam- och flickfotboll, vilket kan uppfattas som en strävan att ändra på den diskurs i vilken kön befinner sig idag.

I England är kvinnofotbollen den största sporten bland kvinnor i antalet utövare och därför har det engelska fotbollsförbundet lagt upp en strategi för att den i fortsättningen ska vara den största sporten bland kvinnor. Kvinnofotbollen är dessutom den störst växande idrotten i landet. Därav har det engelska fotbollsförbundet utvecklat ”Women’s strategy”, ett dokument som preciserar förbundets framtida strategier för den engelska kvinnofotbollen. ”If women’s

and girls’ football is to secure its place as the largest female team sport in this country – the time for action is now.” (Women’s strategy s. 11). Det engelska fotbollsförbundet beskriver

att 52 % av alla flickor inte har någon erfarenhet av att spela fotboll. Samtidigt finns det 330 000 flickor som spelar ”kick about football” (Women’s strategy s. 19) och som gärna hade anslutit sig till en fotbollsförening. Åldersgruppen 5-11 är ”absolutely crucial in developing

skills, enhancing enjoyment of the game, developing healthy lifestyles and creating a new generation of talented players” (Women’s strategy s. 30).

Det engelska fotbollsförbundet strävar också efter att bli en sport som är inkluderande för alla.

”The FA is committed to football being inclusive and providing a positive experience for everyone involved in the game” (Women’s strategy s. 34). Förbundet marknadsför

kvinnofotbollen i England för att ”increase participation, improve perceptions and bring in

increased investment into the sport” (Women’s strategy s. 37).

Till sin hjälp har det engelska fotbollsförbundet landslaget för kvinnor, som spelar en talangfull fotboll och kvalificerar sig till stora mästerskap, som en inspiration för unga tjejer att börja spela fotboll. ” The players are vital role models for the development of the game” (Women’s strategy s. 37). Dessutom ämnar de fortsätta arbetet med ”the whole league

pyramid of men’s football including the Premier League, the Football League and the Professional Footballers’ Association to further encourage their members to support and help develop the female game” (Women’s strategy s. 25).

Det engelska fotbollsförbundet uttrycker inte samma strävan att fotbollen ska bli en

”tvåkönad idrott”, utan målet är snarare att etablera kvinnofotbollen som den största sporten

för kvinnor i landet. Det är det som är drivkraften för förbundet och målen för kvinnofotbollen behandlas i ett separat dokument, samtidigt är den i behov av att den manliga organisationen ska uppmuntra och hjälpa till i utvecklingen av kvinnofotbollen. Det kan delvis ses som att kvinnofotbollen behöver hjälp från den manliga organisationen eller att förbundet vill understryka att kvinnofotbollens utveckling är en uppgift för hela organisationen. Den tydliga uppdelningen av kvinnofotboll och mansfotboll kan tolkas som en syn på kön som två motsatta och homogena grupper.

I England är det viktigt att unga flickor spelar fotboll för att bland annat utveckla en hälsosam livsstil. Men varken det svenska eller det engelska fotbollsförbundet svarar närmare på frågan varför fler kvinnor ska spela fotboll i sina publikationer. Att utövande av fotboll förbättrar hälsan, bidrar till ett bättre liv och fostrar samhällsmedborgare används som argument för att både män och kvinnor, flickor och pojkar ska börja och fortsätta spela fotboll. I den engelska publikationen är det tydligt att fler kvinnor och flickor borde spela fotboll för att kunna etablera kvinnofotbollen som den största kvinnoidrotten. I Sverige däremot finns det en strävan att jämställa idrotten och att den ska ”bli en tvåkönad idrott” och detta uppnås endast

genom att fler kvinnor och flickor börjar spela fotboll.

5.4 ”Damfotboll/Women’s Football vs. Herrfotboll/Men’s

Football” – Vilka subjekt skapas i texterna?

De primära subjekten är de båda fotbollsförbunden, eftersom det är de som har utformat texterna vilka beskriver deras arbete och framtida arbete inom fotbollen. ”Svenska

Fotbollförbundet skall utveckla, samordna och administrera fotbollen i Sverige och företräda den såväl nationellt som internationellt” (Fotbollens strategier s. 2). De blir även det ”vi” som

används i texterna ”in this introduction we (FA) can set out in straightforward terms the

strategic outcomes we aim to achieve” (FA’s vision s. 8).

Ett annat subjekt som återkommer i alla texter är fotbollen, vilket kan tolkas som den allmänna fotbollen som innegriper alla fotbollsutövare men även tränare, ledare, volontärer, domare och supportrar. Detta står ofta i kontrast till andra sporter eller samhället i övrigt. ”Den senaste undersökningen, som vi hänvisar till, är gjord 2007 och där framgår att svensk fotboll är mer än dubbelt så stor som närmaste idrott när det gäller antalet som tävlingsidrottar” (Fotbollens strategier s. 12). ”As the nation’s most popular game, football inevitably plays a wider role in a modern society, whether playing or watching” (FA’s vision

s. 18). Men den allmänna fotbollen står även i kontrast till andra nationers fotboll och beskrivs därför som ”svensk fotboll” och ”English football”. Inom en diskurs utvecklas makt i relation mellan människor vilket innebär begränsningar för vissa och handlingsmöjligheter för andra (Foucault 1993 i Bergström och Boréus 2005, s. 312). Fotbollens handlingsmöjligheter varierar beroende på vad den står i kontrast till, som en idrott i förhållande till andra idrotter, som en institution i förhållande till samhället eller som en nationell fotboll i ett internationellt perspektiv. Fotbollen som en idrott i förhållande till andra idrotter möjliggör i egenskap av att vara den största idrotten en dominerande position i samhället och tillskrivs mening utöver idrottens gränser. Fotbollen blir en positiv kraft som räddar och uppfostrar människor, vilket återkommer i fotbollens relation som en institution till samhället. Dessutom legitimeras fotbollens strävan att ett större antal ska utöva och intressera sig för fotboll. Fotbollen som nationell fotboll i ett internationellt perspektiv möjliggör att invånare i de olika länderna kan identifiera sig med fotbollen och de blir representanter för landet i ett internationellt perspektiv.

Fotboll kan i specifika benämningar innebära mansfotboll och sätts i de engelska texterna i kontrast till något annat, andra organisationsdelar och kvinnofotboll i allmänhet. Till exempel nämns ”the Premier League” och ”the Football League” (FA’s vision s. 17), vilket syftar på nationella fotbollsserier för män. Den kvinnliga fotbollsserien nämns inte, utan the Premier League sätts i kontrast mot kvinnofotboll i allmänhet. Det kan ibland te sig förvirrande i de engelska texterna om det är den allmänna fotbollen som beskrivs eller mansfotbollen. Förbundskaptenen för det engelska manliga landslaget benämns som ”England Manager”

Även i de svenska texterna finns det en tendens att fotbollen i specifika benämningar innebär mansfotboll, landslaget för män heter a-landslaget, det primära landslaget. ”Att A-landslaget

kvalificerar sig till VM-slutspelet i Sydafrika år 2010” (Fotbollens strategier s. 11). Men till

skillnad från de engelska texterna sätts detta i kontrast mot andra svenska landslag, till exempel ”damlandslaget”. Vidare används ”a-landslagen” som ett samlingsnamn för vad som kan tolkas de primära landslagen i svensk fotboll vilket sätts i kontrast mot andra ickeprimära landslag. ”A-landslagen skall vinna guldmedalj i internationella mästerskap” (Fotbollens strategier s. 4).

I de svenska dokumenten används dock uttrycket ”herrfotboll” varje gång det står i kontrast mot ”damfotboll” i detta exempel klubblag på herr- och damsidan. ”Våra klubblag på

herrsidan skall varje år nå minst gruppspelet i UEFA:s tävlingar. Våra klubblag på damsidan ska nå final” (Fotbollens strategier s. 5). Även i de engelska dokumenten benämns

mansfotboll som ”mens football” ifall det står i direkt kontrast mot kvinnofotboll, ”women’s

football”, eller ifall det behöver förtydligas att det gäller både kvinnofotboll och mansfotboll.

”… in order to develop elite coaches for both the men’s and women’s game” (FA’s vision s.

32).

Att sätta ”dam-” framför när kvinnofotbollen beskrivs används konsekvent varje gång kvinnofotboll nämns i de svenska texterna. ”Att publiksiffrorna för Allsvenskan och

Superettan tillsammans ska öka till 2.720.000 åskådare samt för Damallsvenskan öka till 150.000 åskådare” (Fotbollens strategier s. 11). ”Dam-” sätts alltid i kontrast mot något

annan typ av fotboll som herrfotboll eller flick- och pojkfotboll. I de engelska dokumenten har kvinnofotboll ett eget stycke i varje paragraf och benämns alltid som ”women’s football”. Dessutom har kvinnofotbollen en egen punkt i det engelska fotbollsförbundets målsättningar jämte andra punkter som behandlar både allmän fotboll och mansfotbollens olika organisationer. ”Development and continued success of women’s football.” (FA’s vision s. 9).

I publikationen om kvinnofotbollen används begreppet ”women’s football” genomgående i hela dokumenten för att beskriva kvinnofotboll. ”Women’s and girls’ football continues to

grow with more players competing in affiliated competition than any other team sport”

(Women’s strategy s. 15). Här sätts kvinno- och flickfotbollen i kontrast mot andra lagidrotter men den sätts även i kontrast mot mansfotbollen när specifika strategier för kvinnofotbollen utvecklas.

damfotbollen alltid behöver benämnas i könsbeteckningar kan tolkas som att den är avvikande inom fotbollen och behöver förklaras ytterligare i de båda länderna. Enligt Fundberg är fotbollen en arena där den hegemoniska maskuliniteten hyllas och där pojkar blir män (Fundberg 2004, s. 194). Connell menade att män får en hegemonisk position och kvinnor en underordnad position i ett visst mönster av genusrelationer (Connell 1999, s. 111). Språkstrukturen inom fotbollen möjliggör att mansfotbollen fortfarande har en dominerande position och är det normativa medan kvinnofotbollen är det avvikande (Jämför Williams 2004 och Hjelm & Olofsson 2004). I de engelska texterna har till exempel kvinnofotboll ett eget stycke i varje kapiteldel i texterna. Att Sverige mer konsekvent använder sig av herrfotboll i sina texter kan dock tyda på en medvetenhet och en ansträngning att förstärka damfotbollens position i förhållande till herrfotbollen. Samtidigt benämns första serien för män som

”Allsvenskan” och första serien för kvinnor som ”Damallsvenskan”.

Flick- och pojkfotbollen sätts i kontrast mot seniorfotbollen i båda förbundens texter. I England kallas förbundskaptenen för U21-landslaget för män ”England U21 coach” (FA’s vision s. 19), vilket sätts i kontrast mot mansfotbollen och kvinnofotbollen. ”Att gå vidare från gruppspelet för U21-landslag som genomförs i Sverige 2009” (Fotbollens strategier s.

11). Även i de svenska dokumenten står U21-landslaget för män i kontrast mot både herrfotbollen och damfotbollen. Men varken i de engelska eller svenska texterna nämns U23-landslaget för kvinnor eller andra ungdomslandslag, vilket gör att det blir tydligt att U21-landslagen för män främst sätts i kontrast mot herrfotboll och damfotboll.

Även inom ungdomsfotbollen har seniorfotbollen en dominerande position, men U21-landslaget jämställs med damlandslagen och står ofta i samma sammanhang. Connell menade på att det finns underordnade och överordnade positioner bland männen (Connell 1999, s 116). För att inneha en dominerande position inom fotbollen är inte bara könet viktigt utan även åldern. Det går också att urskilja att ungdomslandslagen för kvinnor inte har samma position till seniorfotbollen som ungdomslandslagen för män. Ungdomslandslagen för kvinnor har alltså en underordnad position till både ungdomslandslagen för män och seniorlandslagen.

In document Fotboll för alla? (Page 29-34)

Related documents