Intervjuerna genomsyrades av pedagogers åsikter om högläsning, finns det tid eller inte, åsikterna splittrade ibland pedagogerna då de har olika syn på högläsning samtidigt som det för pedagogerna närmare när de talar om de gynnsamma effekterna högläsning har för barns språkutveckling. Något som uppenbarade sig genom intervjuerna var hur pedagoger upplevde att högläsning och boken som artefakt var lik många andra aktiviteter och därför en aktivitet som ibland måste sättas åt sidan. Då det menar att det handlar om ett ge och ta. Något vi dock uppmärksammat är att trots att pedagogerna belyser hur viktig högläsning är, de belyser samtidigt att det är en aktivitet som måste sättas åt sidan ibland för andra aktiviteter. Vi finner det märkvärt att pedagogerna poängterar att det ibland inte finns tid för högläsning i förskolan då de poängterar hur viktig högläsning är för barns språkutveckling. Damber et al. (2013) påpekar att det finns en markant skillnad i hur ofta och hur länge pedagoger läser i förskolan, de menar att högläsningen bara sker korta stunder då andra saker kräver pedagogens uppmärksamhet. Genom intervjuerna framkom det att pedagoger emellanåt var tvungen att neka barn högläsning när barnet själv ville att pedagogen skulle högläsa för dem. Detta är något vi ställer oss frågande till, då läroplanen förmedlar att förskolan ska utgå från barns intresse (Skolverket, 2010). Om ett barn vill att pedagoger ska läsa för dem borde det kanske ses som ett barns intresse och därför borde högläsning som sker spontant förekomma oftare vid förskolan. Eller beror avsaknaden av spontan högläsning i att pedagoger är nöjda med hur högläsningsaktiviteter ser ut, där högläsning förekommer mer sällan. Kan det bero på att det kanske är lättare att hålla uppsikt på barngruppen om pedagogen väljer att använda exempelvis IKT, då IKT på ett annat sätt kan fånga barnens intresse samt att barngruppen går att samla på ett annat sätt. När sker egentligen högläsning i förskolan? Genom intervjuerna framkommer det att högläsning i stor utsträckning antingen sker före eller efter lunch och då benämns högläsningen som läsvila, detta är även något som vi uppmärksammat genom observationerna.
Simonsson (2004) belyser hur läsvilan är ritualiserad i förskolan då den under lång tid har skett i tät anslutning till lunch.
Samtidigt som pedagoger vid intervjuerna talade om hur de ibland måste välja bort högläsning talade de även om hur IKT fått ett större utrymme i förskolan. Det framkommer även hur pedagogerna valt att intrigera IKT i högläsningen där IKT ses som ett språkligt verktyg.
Pedagogerna väljer exempelvis program som kan bidra till att flerspråkiga barn får tillgång till de språk de kan, där böcker högläses för dem på ett språk som pedagogerna inte kan. Genom att på detta sett inkludera flerspråkiga barn får de möjlighet att samspela med andra barn genom användning av IKT där de får tydliggöra sitt modersmål. Salmon (2014) belyser hur IKT kan vara ett hjälpmedel men att IKT inte får ta pedagogens roll som just pedagog. Salmon menar 29
att samspelet mellan barn - IKT - pedagog bör vara i samspel med varandra där pedagogen är närvarandra när barn använder IKT, då pedagogen kan lyfta det som barnet ser eller hör. Klerfelt (2007) framhäver dock att pedagoger ibland anser att de inte vet hur de ska använda IKT eller inkludera den i den övriga verksamheten. Detta ser vi som problematiskt då barn tillbringar mycket tid med just IKT. Kan det vara så att pedagoger är rädda för IKT då det inte finns mycket forskning kring barns användande. Upplever pedagogerna att IKT är en trend som kanske inte varar under så lång tid, då de inte vet säkert om det påverkar barnets språkutveckling positivt eller negativt. Samtidigt som den forskning som framkommit visar att pedagogers förhållningssätt är en viktig faktor i användandet av IKT, att IKT inte ska ersätta pedagogernas arbete. Vi vill ändå påpeka att det gäller för pedagoger att finna en balansgång mellan högläsning och IKT, då förskolan inte kommer se likadan ut om tio år som den gör idag. Med detta menar vi att förskolan kommer att förändras med tiden, så som förskolan alltid gjort. Samt att förskolans pedagoger och barn aldrig kommer att sluta utvecklas.
7 Avslut
Vår upplevelse var att högläsning var ett tacksamt ämne att forska kring. Då det finns mycket tidigare forskning kring ämnet samt att vi möttes av nyfikna och pålästa pedagoger som delade med sig av sin yrkeserfarenhet. Pedagogerna visade även ett stort engagemang för högläsning och en stark vilja att behålla den i förskolans verksamhet, då de kunde se de gymsamma effekterna av högläsning. Några pedagoger talade om en minskad användning av böcker och högläsning då IKT tagit en större plats i verksamheten. Vår förståelse är ändå att pedagoger har en god förståelse för IKT, de ser att IKT är viktigt och att det inte kan eller ska ersätta böcker och högläsning där barn, pedagog och boken samspelar tillsammans. Det är genom samspelet mellan alla dessa som ett samtal sker och för att boken blir en språkutvecklande artefakt.
8 Fortsatt forskning
Vår ambition är att du som läsare ska finna denna studie lärorik och att den väcker nya frågeställningar hos dig kring pedagogers arbete med högläsning. Tankar som vi själva fått under studiens gång och som är något som vi anser skulle vara spännande att forska vidare kring är, hur kommer det sig att många pedagoger upplever att de inte har tid att läsa högt för barn?
Det står i Läroplanen för förskolan att förskolan ska sträva efter att barn som vistas i förskolan ska befinna sig i en språkutvecklande miljö där det ges möjlighet att utveckla ett rikt språk (skolverket 2010). Trots att alla deltagande pedagoger i vår studie ansåg att högläsningen var den aktivitet som var gynnsam för barns språkutveckling nämnde samtliga att den fick för lite utrymme i förskolan.
30
Referenslista
Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. (Doktorsavhandling, Göteborg Studies in Educational Sciences, 270). Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/18674
Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. (Ny, rev., utg.) Huddinge: X Publishing Chao, S L., Mattocks, G., Birden, A., & Manarino - Leggett, P. (2014) The Impact of the Raising a Reader Program on Family Literacy Practices and Receptive Vocabulary of Children in Pre-Kindergarten. Early Childhood Education Journal, 2015, Vol.43(5), p.427-434. DOI: 10.1007/s10643-014-0670-5
Damber, U. (2015). Read-alouds in preschool-A matter of discipline? Journal of Early Childhood Literacy, 15(2), 256-280. DOI:10.1177/1468798414522823
Damber, U., Nilsson, J. & Ohlsson, C. (2013). Litteraturläsning i förskolan. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Dominković, K., Eriksson, Y. & Fellenius, K. (2006). Läsa högt för barn. Lund:
Studentlitteratur.
Eriksson Bergström, S. (2013) Rum, barn och pedagoger: Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. (Doktorsavhandling, Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, ISSN 0281-6768 ; 104). Umeå: Umeå
universitet. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A613213&dswid=-1166
Fast, C. (2007) Sju barn lär sig läsa och skriva : Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. (Doktorsavhandling, Uppsala Studies in Education, ISSN 0347-1314
; 115). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Tillgänglig: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A169656&dswid=-2360
Franzén, K. (2014). De yngre barnen - exempel matematik. I A, Löfdhal., M, Hjalmarsson &
K, Franzén. (Red). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB
Hargrave C, A,. & Sénéchal, M. (2000) A book reading intervention with preschool children who have limited vocabularies: the benefits of regular reading and dialogic reading. Early Childhood Research Quarterly. 15(1). 75-90. doi:10.1016/S0885-2006(99)00038-1 Isbell, R., Sobol, J., Lindauer, L., & Lowrance, A. (2004). The effects of storytelling and story
reading on the oral language complexity and story comprehension of young children.
Early Childhood Education Journal, 32(3), 157-163.
DOI:10.1023/B:ECEJ.0000048967.94189.a3
31
Jank, W., & Meyer, H. (1997) Nyttan av kunskaper i didaktisk teori. I M, Uljens. (Red).
Didaktik - teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur
Kindle, K. J. (2010). Vocabulary development during read-alouds: Examining the instructional sequence. Literacy Teaching and Learning, 14(1), 24.
Klerfelt, A. (2007) Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik. (Doktorsavhandling, Göteborg studies in educational sciences, 256). Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/17189
Körling, A. (2012). Den meningsfulla högläsningen. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.
Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur.
Norling, M. (2015). Förskolan, en arena för social språkmiljö och språkliga processer.
(Dokorsavhandling, Mälardalen University Press Dissertations, ISSN 1651-4238 ; 173).
Västerås: Mälardalen University. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?dswid=-1424&pid=diva2%3A783021&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=F%C 3%B6rskolan%2C+en+arena+f%C3%B6r+social+spr%C3%A5kmilj%C3%B6+och+sp r%C3%A5kliga+processer&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5 D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=fal se&sf=all/
Orre, J-U. (2016, Februari). Till hösten utökas Läslyftet med material för förskolan. Men det blir inget statsbidrag till deltagande förskolor. Lärarnas tidning. Tillgänglig:
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2016/02/09/nytt-laslyft-forskolan
Pramling Samuelsson, I., Klerfelt, A. & Asplund Carlsson, M. (1993). Lära av sagan. Lund:
Studentlitteratur.
Roos, C. (2013) att berätta om små barn .att göra en minietnigratisk studie. I A, Löfdahl,.M, Hjalmarsson,. K, Franzén (red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm:
Liber AB
Salmon, L G. (2014) Factors that Affect Emergent Literacy DevelopmentWhen Engaging with Electronic Books. Early Childhood Education Journal, 2014, Vol.42(2), p.85-92.
DOI: 10.1007/s10643-013-0589-2
Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan: En utgångspunkt för samspel.
(Doktorsavhandling, Linköping Studies in Arts and Science, 287). Linköping: UniTryck.
Tillgänglig: http://www.avhandlingar.se/avhandling/dacb34c5e7/
Svensson, A-K. (2011). Språkstimulerande miljöer i förskolan. En utvärdering av att läsa och berätta gör förskolan rolig och lärorik. Länsbibliotek Jönköping. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A883872&dswid=-3462 Sverige. Skolverket (2013). PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap : resultaten i koncentrat. Stockholm: Skolverket.
32
Skolverket. (2010) Läroplanen för förskola 98/10. Hämtad från http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.229059!/Menu/article/attachment/L%C3%A4ro plan%20f%C3%B6r%20f%C3%B6rskolan.pdf
Skolverket. (2011) Läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 11/15.
Hämtad från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575
Skolverket. (2016). Didaktik – vad, hur och varför. Hämtad från:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik
Stukát, S. (1993). Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, A-K. (2011). Språkstimulerande miljöer i förskolan. En utvärdering av Att läsa och berätta gör förskolan rolig och lärorik. (Serie, serienummer). Länsbibliotek Jönköping.
Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A883872&dswid=-3462
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö:
Gleerup.
Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. (2., [rev. och uppdaterade] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Tjora, A. (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap: kvalitativ forskning i praktiken. (1.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2012). Enkätboken. (4., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Warg, F. (2008) Den tredje pedagogen: Reggio Emilia och miljön som pedagogiskt redskap.
(Examensarbete). Umeå: Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&af=%5B%5D&searchType=SIM PLE&language=sv&pid=diva2%3A142293&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5 B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dspwid=-8210&dswid=-367
33
Zucker, T A.., Cabell, S Q., Justice, L M., Pentimonti, J M., & Kaderavek, J N. (2013) The Role of Frequent, Interactive Prekindergarten SharedReading in the Longitudinal Development of Language and LiteracySkills. Developmental Psychology, 2013, Vol.49(8), pp.1425-1439. DOI:10.1037/a0030347
34
Bilaga 1
Intervjufrågor
1 Hur arbetar ni med böcker, hur använder ni dom?
1.1 Har ni högläsning?
2 Varför högläser ni?
3 Hur planerar ni er högläsning? Planerar ni er högläsning? Hur tänker du om det?
4 Kan du beskriva hur en vanlig högläsningssituation kan se ut?
5 När/Hur går högläsningen till på er avdelning?
6 Var högläser ni? Miljö, soffa ute inne mm...
7Vad är ditt syfte med högläsningen? (Vad tycker du personligen om högläsning?
8 Vilket perspektiv utgår ni ifrån när det kommer till högläsningen (Utgår ni från vad barnen tycker är intressant eller är det ni om bestämmer utifrån vad ni tror barnen är intresserad av?) Socio/ vilken barnsyn?
9 Hur tror du att barnen upplever högläsningen så som den ser ut hos er?
10
Tror du att högläsning påverkar barns språkutveckling? I så fall på vilket sätt tror du att högläsning kan påverka barns språkutveckling?11Skulle du vilja utveckla högläsningen på din avdelning? I så fall hur?
11.1Hur kan högläsningen utvecklas på din avdelning?
12 Har du något som du skulle vilja nämna om högläsning? Övrigt!
Bilaga 2
(missivbrev pedagoger) HejVi heter Victoria Flink och Rebecka Hansson och vi studerar till förskollärare vid Högskolan Väst i Trollhättan. Vi är inne på termin sex och skall nu genomföra att examensarbete på 15hp.
Att högläsning förekommer i förskolan är för många kanske en självklarhet, därför vill vi undersöka hur och när pedagoger använder sig av högläsningen i verksamheten. Därför vill vi genomföra intervjuer med pedagoger där deras tankar lyfts fram samt observationer när pedagogens arbete med högläsning sker. Sammanlagt kommer vi att göra tio stycken intervjuer och tio stycken observationer där fokus kommer vara på pedagogen och inte på barnen. Intervjuerna och observationerna kommer att ske på flera olika förskolor.
Vi kommer att spela in ljud och föra anteckningar under intervjun och vid observationen kommer vi att videofilma för att underlätta analysarbetet. Vi räknar med att intervjun tar ca 30 min till 1h att genomföra.
När det kommer till forskningen så finns det fyra etiska forskningskrav som vi måste utgå ifrån. Kraven är att vi som forskare är skyldiga att informera er om vår studie. Vi måste även få samtycke från pedagogen, och barnets vårdnadshavare till att vilja delta i studien och ge er information om att ni när som helst kan välja att avsluta ert deltagande. Materialet vi får in under intervjun och observationen kommer endast användas i forskningssyfte. Material som vi får in genom intervjuer och observationen kommer hanteras med sekretess, vi kommer att använda oss av fiktiva namn så att ingen av dem som deltar kan pekas ut. Forskningens material kommer att finnas kvar i ett år och sedan så raderas de insamlade materialet.
Vi önskar att få svar så fort som möjligt, tack på förhand för ert deltagande.
Har ni några frågor angående intervjun eller observationen så är ni välkomna att kontakta oss på antingen mejl eller telefon.
Victoria Flink
vifl0001@student.hv.se 073-53 50 188
Rebecka Hansson reha0003@student.hv.se 070-36 58 956
Handledare: Eva Åhlund Ask eva.ahlund-ask@hv.se Med vänliga hälsningar, Victoria och Rebecka
Medgivande
Personal vid förskola Datum:
Namn:__________________________________
Bilaga 3 (Missivbrev vårdnadshavare)
Hej
Vi heter Victoria Flink och Rebecka Hansson och vi studerar till förskollärare vid Högskolan Väst i Trollhättan. Vi är inne på termin sex och skall nu genomföra att examensarbete på 15hp.
Att högläsning förekommer i förskolan är för många kanske en självklarhet, därför vill vi undersöka hur och när pedagoger använder sig av högläsningen i verksamheten. Därför vill vi genomföra observation av pedagogens arbete med högläsning. Sammanlagt kommer vi att göra tio stycken observationer där fokus kommer vara på pedagogen och inte på barnen.
Observationerna kommer att ske på flera olika förskolor.
Vi kommer att genomföra observationer och detta kommer att dokumenteras genom videofilmning för att underlätta vårt analysarbete.
När det kommer till forskningen så finns det fyra etiska forskningskrav som vi måste utgå ifrån. Kraven är att vi som forskare är skyldiga att informera er om vår studie. Vi måste även få samtycke från barnets vårdnadshavare till att vilja delta i studien och ge er information om att ni och barnet när som helst kan välja att avsluta deltagandet. Materialet vi får in under observationen kommer endast användas i forskningssyfte. Material som vi får in genom observationen kommer hanteras med sekretess, vi kommer att använda oss av fiktiva namn så att ingen som deltar kan pekas ut. Forskningens material kommer att finnas kvar i ett år och sedan så raderas de insamlade materialet.
Vi önskar att få svar så fort som möjligt, tack på förhand för ert deltagande.
Har ni några frågor angående observationen så är ni välkomna att kontakta oss på antingen mejl eller telefon.
Victoria Flink
vifl0001@student.hv.se 073-53 50 188
Rebecka Hansson reha0003@student.hv.se 070-36 58 956
Handledare: Eva Åhlund Ask eva.ahlund-ask@hv.se Med vänliga hälsningar, Victoria och Rebecka
Medgivande
Vårdnadshavare
Datum:
Namn:___________________________________
Datum:
Namn:__________________________________
Bilaga 4
Högskolan Väst
Institutionen för individ och samhälle 461 86 Trollhättan
www.hv.se