I följande kapitel kommer vi undersöka och redogöra för relevant tidigare forskning. Vi önskar med detta samla in information kring vad tidigare forskning kommit fram till inom fältet för studenter (med särskilt fokus på juriststudenter) och anställningsbarhet, för att på ett relevant vis placera vår egen studie inom detta forskningsfält. Vidare vill vi redovisa tidigare forskning som kan knyta an till våra teoretiska avstamp i socialt, kulturellt samt ekonomiskt kapital som sammanfattas i individens symboliska kapital. En individs symboliska kapital kan därmed översättas i individens anställningsbarhet då stark socialt, kulturellt samt ekonomiskt kapital kan hjälpa individer att anses attraktiva på arbetsmarknaden. Således ämnar vi redovisa tidigare forskning kring centrala teman som anställningsbarhet, högre utbildning, socialt nätverk och hur en individs anställningsbarhet kan påverkas av dennes förflutna och symboliska kapital.
Studenters uppfattningar om högre utbildning
Tomlinson (2007) har studerat hur studenter i högre utbildning uppfattar sin anställningsbarhet, framtida karriär och studenternas attityder gentemot dessa faktorer. Man menar på att dessa studenters anställningsbarhet har genomsyrat politiken inom både ekonomi och utbildning där massutbildningen lett till en postindustriell och kunskapsdriven ekonomi. Kompetenser som individerna får genom utbildningen är avgörande om man ska klara av en samhällsekonomi och ett samhälle i stort som är kunskapsdrivet, och även en global ekonomi. Vidare berättar Tomlinson (2007) att det idag krävs mer flexibilitet och en proaktiv inställning till arbetet där man själv får sköta sin anställningsbarhet och att man inte ska räkna med en anställning som löper hela livet ut i en specifik organisation. Akademiker beskrivs som en del av den yrkesmässiga eliten med tillträde till förverkligande av sina karriärmöjligheter och lönepremier men att det trots detta ändå existerar ojämlika förhållanden i arbetsmarknadsresultat hos individer med examen. Exempelvis har det visats att flertalet med akademisk utbildning inte nyttjar de kunskaper de fått från utbildningen, och därför inte kan få tillbaks i den tid man investerat på utbildningen och sig själv. Vidare menar Tomlinson (2007) att faktorer såsom exempelvis klass och kön bidrar till positionella distinktioner. Kopplat till vår studie blir det här intressant om det finns ojämlika förhållanden mellan de nyexaminerade juriststudenterna vi intervjuat vad gäller exempelvis vilket lärosäte de studerat på, betyg och nätverk. Studien presenterar vidare studenternas uppfattning kring sina framtida karriärmöjligheter, hur olika studieinriktningar påverkar framtida arbetsmöjligheter och attityder. Exempel på detta var att studenterna strävade efter att selektera sig från andra studenter genom sina meriter för att på detta sätt vinna positionella fördelar senare på arbetsmarknaden. Detta är även något vi kommer beröra då det kan uppstå exempelvis klasskillnader mellan juristerna beroende på vilken social bakgrund de har, socialt nätverk man skaffat sig under utbildningens gång samt vilka arbetsmöjligheter de har. Vidare beskrivs det hur man bör se anställningsbarhet som en del av identiteten som påverkas av erfarenheter från arbetsmarknaden där upplevelser är subjektiva och påverkar benägenheten till ett arbete. Dessa subjektiva upplevelser gör individen engagerad
till arbetslivet i olika grader och arbetet blir inte enbart ett arbete för individen utan involverar identiteten i arbetsprocessen (Tomlinson 2007, ss. 286-287). Härmed blir det intressant att koppla an Bourdieus teori om habitus, sociala kapital och kulturella kapital. Om man under studietiden, eller efter erhållen examen, känner ett större erkännande och dennes habitus haft större eller mindre betydelse i att få ett jobb som jurist. Men även om individens klassindelning haft en påverkan under studietiden och om den gjort det svårare eller underlättat i sökandet efter anställning beroende på individens sociala tillhörighet. Det sociala kapitalet som ingår i ens identitet påverkar säkerligen möjligheterna att få ett jobb och hur man upplever sin anställningsbarhet.
Generell ökning av anställningsbarhet - högre konkurrens
Frågor rörande ett ökat antal studenter vid högre utbildningar har gjort forskare intresserade av i vilken omfattning nyexaminerade är anställningsbara. Flertalet universitet i Storbritannien ska utrusta studenterna med mer än de traditionella kompetenser och färdigheter som ställs på dem.
Utvecklingen innebär färdigheter som exempelvis är generiska, överförbara samt nyckelfärdigheter som kan nyttjas av ett bredare spann på arbetsmarknaden. Exempel på färdigheter som kan nyttjas av individen under hela livstiden enligt en rapport från Dearing (Nationalkommitén för undersökning av högre utbildning 1997, paragraf 9.18) där kommitten undersökt anställningsbarhet och uppfattningar till detta är it, kommunikation, räkna och lärande på högre nivå, såsom högre utbildning. De generiska kompetenser som högre utbildning ställer inrymmer de tidigare nämnda färdigheter ur rapporten, samt utöver detta även arbetsförmåga, läsförmåga, kunna arbeta i team och problemlösning. I Dearing-rapporten ville man att dessa typer av kompetenser ska prägla den högre utbildningen. För att kunna efterleva dessa färdigheter inkluderar den högre utbildningen nya undervisningsmetoder och kurser, förändringar i kursinnehållet och möjligheten till arbetslivserfarenhet. Flera universitet nyttjar en kombination av fristående och inbäddade metoder i undervisningen för att öka anställningsbarheten (Mason, Williams, Cranmer,. 2009, ss. 1-3). Detta blir relevant i vår studie eftersom vi vill undersöka vilka kompetenser som respondenterna upplever sig fått av sin utbildning förutom de teoretiska.
Högre utbildning - ett erkännande för individen
Nicholson och Johnston (2021) undersöker vilket värde som en juristexamen har för studenterna för att utbildningsinstituten i sin tur ska kunna förbättra och bevara det värde som respektive program har. Dessa värden är bland annat de kompetenser studenterna erhåller utöver de juridiska kvalifikationerna. Vidare förklarar författarna att värde som begrepp har studerats inom många discipliner, bland annat organisation och ledning, ekonomi och sociologi.
Uppfattningen av en tjänst eller produkt kan vara av funktionellt värde, ekonomiskt värde, symboliskt värde, samskapande värde eller som lycka. Nicholson och Johnston (2021) förklarar att högre utbildningar, såsom högskolestudier, skapar värde för individen. Exempelvis kan man utläsa att personer med en examen i regel lever mer lyckligt, lever längre, har ett bättre socialt liv och får mer ekonomisk vinning på grund av studierna än individer som inte har examen från högre utbildning. Vad gäller juridikstudenter och deras val av utbildning var den främsta anledningen deras intresse för ämnet juridik. På grund av en föränderlig sektor och nya undersökningar som gjorts är författarna inte helt säkra på om svaren hade varit densamma idag.
Value Slices Model är ett verktyg som nyttjas för att utveckla och identifiera uttryck av värde med hjälp av sex olika kategorier; instrumentell i form av att studenten ska nå mål, symboliskt i form av den personliga betydelse som en examen ger studenten, upplevelsebaserad i form av förmåner som studierna medför, gemenskap i form av individens samhörighet. Till sist, livstid i form av förmåner sett ur ett långsiktigt perspektiv efter avslutade studier och uppoffring i form av den differens mellan vad studenten investerar och sedan får tillbaka. Vad man kunde utläsa av studien var att leverantörerna, i form av skolorna, placerade den största tonvikten på den instrumentella kategorin, i form av anställningsbarheten vid värdeskapande. Även de deltagande juriststudenterna i författarnas studie tendera att lägga tonvikten på de instrumentella värdena trots att värden, som exempelvis symboliska, kunde framstå som mer betydande för studenterna vid ett tidigt skede i undersökningen (Nicholson & Johnston. 2021, ss. 431-434, 437).
Övergång från studier till arbetsliv
Andersson (2020) beskriver i sin studie Social capital and self-efficiency in the process of youth entry into the labour market, hur OECD-länder (Organisationen för Ekonomiskt Samarbete och Utveckling), upplever hur övergången mellan utbildning och arbete har blivit allt mer komplex och svårhanterad. Sverige är ett av länderna som ingår i denna organisation och länderna anser att det är viktigt att få till en smidig övergång från utbildning till arbete. Dock visar studien hur var tredje jobb i Sverige sker via personliga kontakter, vilket kan vara till nackdel för unga vuxna då man inte hunnit förvärva ett brett kontaktnät ännu. I artikeln beskriver Andersson (2020) vidare att de personliga kontakterna är till en stor fördel då de ger information, inflytande samt sociala meriter som kan vara värdefulla när man söker och förhoppningsvis får ett jobb.
Främsta fokus i denna artikel ligger på de unga vuxna vars arbetslivserfarenhet inte är den största (Andersson, 2020, s. 1), vilket går att koppla an till våra nyexaminerade juriststudenter som vi kommer att intervjua som befinner sig i just denna situation.
Andersson (2020) utvecklar att individens sociala nätverk i fallet som nyexaminerad student blir än mer betydande då dennes arbetslivserfarenhet är liten. Studentens tillgång till socialt kapital kan bero på flera olika anledningar, såsom personlighet, social klasstillhörighet, ursprung och slutligen eventuell etnisk bakgrund (Andersson 2020 s. 2). Denna studie påvisar således viktiga teman som kan appliceras i denna studie, där vi ämnar analysera ovanstående aspekter och deras samhörighet med studentens uppfattade anställningsbarhet. Andersson (2020) nämner ytterligare hur socialt kapital och därmed ett brett nätverk är starkt förenat med studenters chans att få relevanta jobb, som också genererar högre lön (Andersson, 2020, s. 2).
Detta ter sig extra viktigt för juriststudenter då konkurrensen bland de nyexaminerade juriststudenterna ökat på grund av att det blivit fler juristutbildningar i Sverige. Detta kan således kopplas ihop med denna studies teoretiska avstamp i socialt kapital, som kommer presenteras nedan i det teoretiska avsnittet, då det är av intresse att analysera hur en arbetssökande tenderar till att få ett bättre jobb om man söker via personliga kontakter.
Anställningsbarhet i relation till lärosäte
Då denna studie kretsar kring att synliggöra eventuella skillnader i upplevelse kring respondenternas anställningsbarhet baserat på vilket lärosäte man studerat vid, blir Lindahl och
Regnérs (2005) studie relevant att undersöka. I sin artikel College Choice and Subsequent Earnings: Results Udine Swedish Sibling Data, beskriver skribenterna hur man i tidigare undersökningar kvantifierat antal skolår med ekonomisk avkastning, där fokus placerats på kvalitet av skola i samspel med ekonomisk avkastning. Studien beskriver hur det finns många olika anledningar som kan påverka en högskolas eller ett universitets kvalitet. Sådana faktorer innefattar bland annat bristande läroplansdesign samt undervisningskvalitet. Kvaliteten på lärarna varierar mellan olika högskolor i Sverige, och man har sett att det varierar mellan 20- 70% av lärare som har en doktorsavhandling på högskolorna (Lindahl & Regnér 2005, s. 438).
I studien redogörs även för att arbetsgivare använder högskolor och universitet som screeningverktyg, det vill säga man intresserar sig av studenter från specifika lärosäten, då man som arbetsgivare anser att vissa av dessa är bättre och mer attraktiva än andra. Ytterligare en aspekt Lindahl och Regnérs (2005) poängterar i sin studie är att högskolorna i Sverige inte får välja fritt bland studenterna utan det är rangordning på bäst betyg, och att studenternas ekonomiska situation inte kommer avgöra i någon större utsträckning om studenten kan studera vidare eller inte (Lindahl & Regnér, 2005, s. 438). En positiv slutsats från denna studie är att det ekonomiska kapitalet (som vi kommer beröra närmare i senare teoridel) inte är en avgörande aspekt i fråga om studenten kan plugga vidare eller inte.
Tidigare i vår studie har det redogjorts för hur konkurrensen för nyexaminerade juriststudenter ökat på arbetsmarknaden, då antalet juristutbildningar blivit flera. Detta leder till att utbudet av färdiga jurister blivit högre samtidigt som efterfrågan därför blir mer konkurrensutsatt, det kan därmed krävas mer än en examen för en juriststudent för att få en attraktiv tjänst. Lindahl och Regér (2005) presenterar i sin studie data som kan stärka denna tes, då de redogör för att det har skett en ökad tillgänglighet på högre utbildning de senaste fyra decennierna i Sverige. De beskriver hur det år 1950 var 16 000 personer i Sverige som var inskrivna på högre utbildning, medan år 1999 var antalet inskrivna 310 000 personer. Under samma period utökades antalet universitetet/högskolor i Sverige från fyra stycken till 39 stycken (Lindahl & Regnér, 2005, s.
438). Även om denna data inte explicit hanterar juriststudenter, visar ändå siffrorna att en marknadsökning skett bland nyexaminerade studenter överlag i Sverige, vilket även borde korrelera med en generell ökning bland juriststudenterna.
Nyexaminerade juriststudenter med arbetslivserfarenhet
Som nämnt ovan krävs det att en övergång från studier till arbetsliv blir mer flexibel (Andersson, 2020) samt att konkurrensen på arbetsmarknaden bland nyexaminerade juriststudenter sannolikt ökat i takt med utökade lärosäten (Saco, 2021). Utöver detta skriver Cantantore, McQuoid-Mason, Geldres-Weiss och Guajardo-Puga (2021) i sin studie hur arbetsgivare och advokatbyråer kräver mycket mer idag av nyexaminerade juriststudenter än förr. På grund av ökade förväntningar från kunder samt den teknologiska utveckling som skett i världen, har kraven ökat på nya jurister. Således bör universiteten fokusera på att försöka få ut studenterna på olika praktikperioder för att motverka att övergången från studier till arbetsliv blir allt för komplicerad. Canantore et al, (2021) redogör för hur arbetslivserfarenheter får studenten att känna ökat självförtroende i linje med ökad kunskap, samt att erfarenheten ökar studenternas anställningsbarhet. Det har varit känt sedan tidigare att studenternas engagemang utanför studierna ökar anställningsbarheten, då kombinationen av lärande, studier, nätverk och service gör detta möjligt (Cantantore et al, 2021, ss. 314-315).
I denna artikel utförde Canantore et al. (2021) en studie där de undersökte förväntningarna på nyexaminerade juriststudenter från tre olika universitet i tre olika länder; Chile, Sydafrika och Australien (Canantore et al, 2021, s. 315). Trots de ekonomiska och sociala skillnaderna länderna sinsemellan ser utmaningarna relativ likartade ut för alla studenterna. För att konkurrera om de attraktiva juristjobben krävs det arbetslivserfarenhet då förväntningar från kunder ökat (Canantore et al, 2021, s. 334). Vidare presenterar studien hur arbetsförhållandena för jurister kommer förändras nämnvärt då det skett stora framsteg i teknisk juridik, AI (Artificiell Intelligens), samt automatiserade arbetsprocesser (Canantore et al, 2021, ss. 334- 335). Därför menar författarna på att det idag är viktigare att lära sig dessa saker som arbetslivserfarenheter ger för att få en viss typ av försprång på arbetsmarknaden. Författarna skriver vidare om hur Covid-19 pandemin kan påverka juristernas sysselsättning. De är oroade för att vi kan få en situation liknande en lågkonjunktur, således blir det än viktigare med arbetslivserfarenhet för att kunna få ett jobb. Slutligen med olika problem som existerar i dessa länder och i världen behövs det förmodligen fler jurister. Yttre faktorer kan man inte påverka men författarna är eniga om att jurister som går på universitet i dessa tre länder som erbjuder praktik på arbetsplatser känner sig mer kompetenta samt förvärvar ett högre självförtroende som de sedan tar med sig för framtida yrken (Cantantore et al, 2021, s. 335).