Tidigare forskning

I dokument Elddop. Baptism of Fire (sidor 6-12)

3. Bakgrund

3.3. Tidigare forskning

4 Se rubrik: 3.3 Tidigare forskning.

5 Skolverket. Ämne – Historia [Ämnesplan]. Stockholm: Skolverket. 2011. s.1.

file:///C:/Users/William/Downloads/Historia.pdf. (Hämtad: 2021-11-22).

7 krig.6 Krigets mittersta skeende kännetecknades av att slita ut sin fiende och att hålla ut själv.

År 1916 och 1917 gav upphov till några av de dödligaste slagen under första världskriget. Det var bara en tidsfråga innan något av länderna skulle förlora kapaciteten för att strida. Efter fyra år av stridigheter hade båda sidornas länder slitits ut till gränsen av kollaps. Tysklands våroffensiv 1918 hade misslyckats med att uppnå det önskade resultatet, så sommaren och hösten samma år skulle se en kollaps av det tyska riket. Anländandet av allt fler amerikanska trupper kombinerat med att engelsmännen och fransmännen lyckades få andrum till att omgruppera möjliggjorde för en samlad offensiv mot Tysklands linjer. Denna höstoffensiv blev tillslut för mycket för Tyskland att stå emot och de tvingades kapitulera. Villkoren för Tysklands kapitulation var emellertid hårdare än vad de hade väntat sig. Efter midnatt den 11 november träffades nationernas generaler och efter några timmars diskussioner skrevs dokument om vapenstillestånd under. Signaturerna undertecknades klockan fem på morgonen och det var där med beslutat att fientligheter på västfronten skulle upphöra klockan elva på förmiddagen samma dag.7

3.2. Västfronten och Kanada

Jörn Leonhard, professor i europeisk historia vid University of Freiburg, har skrivit boken Pandora’s Box: A History of the First World War, där han ger en utförlig beskrivning om kriget i skyttegravarna. Bakom tjocka jordvallar, djupa rader taggtråd och sandsäckar iakttog soldater varandra över ingenmansland med försiktiga ögon. Under lugna perioder var skyttegravskriget ett utmattnings- och trakasseringskrig. Prickskyttar var på ständig jakt efter oaktsamma soldater som höll huvudet för länge ovanför parapeterna. Vissa främre skyttegravar låg bara en kort bit från varandra och soldater bombarderade varandra med sprängämnen som kastades av små katapulter, eller avfyrades av skyttegravsmörsare.8 De tyska skyttegravarna var särskilt sofistikerade och var flitigt förstärkta med djupa skyddsrum och cementbunkrar, där infanteriet var skyddade mot den kraftiga beskjutningen av fiendens artilleri. Skyttegravarna var ofta konstruerade i smala sicksackformationer för att skydda mot splitter och inkommande granater, med reserv- och kommunikationsskyttegravar som sammankopplade kulspruteplaceringar och försvarsnästen med varandra.9 När fronten blev aktiv blev också livet i skyttegravarna det. Ett plötsligt artilleribombardemang innebar vanligtvis ett kommande anfall, och försvararna

6 Smedberg, Marco. Första världskriget. Lund: Historiska media, 2014. s.20-21.

7 Smedberg, Marco. Första världskriget. 2014. s.329-330.

8 Leonhard, Jörn. Pandora's Box: A History of the First World War. Cambridge, Massachusetts: The Belknap Press of Harvard University Press, 2018. s.298-299.

9 Leonhard, Jörn. Pandora's Box: A History of the First World War. 2018. s.296-297.

8 skyndade sig ur sina skyddsrum och bunkrar så fort beskjutningen upphörde och gjorde sig redo med gevär och kulsprutor. Brutal närstrid väntade om angriparen lyckades bryta sig in i fiendens linjer. Med brist på utrymme att röra sig fick soldater kliva över de döda och sårades lemlästade lik. Sicksacklinjerna gav även i närstrid tillräckligt med skydd för gevärseld och granater på nära håll, men dussintals män kunde ändå mista livet på ett ögonblick av en väl placerad handgranat, där bland de smala jordkorridorerna.10

Den ofta återkommande illustrationen av första världskriget kopplas ofta till västfronten och skyttegravarna. Ett väldigt stillastående sätt att föra krig på, med soldater som behövde uthärda fruktansvärda förhållanden. När de europeiska länderna gick ut i krig på sensommaren 1914 var situationen allt annat än stillastående. Smedberg skriver hur den inledande fasen av Schlieffenplanen bara var ett ändlöst marscherande för de tyska soldaterna. Situationen förändrades snabbt, och när båda arméerna insåg att de inte kunde bryta igenom grävde de ner sig i marken och försökte flankera varandra. Kapplöpningen till havet hade börjat och skyttegravar sträckte sig tillslut från atlanten i norr till Schweiz gräns i söder. Det tunga höstregnet i norra Frankrike hade nu förvandlat den söndersprängda lansbyggden till lera, och skyttegravskriget tog sin början.

Kanada hade fyra aktiva divisioner på västfronten som kom att se sina första stora sammandrabbningar med fienden i april 1915. Kanada förknippas med flera kända slag som ägde rum under kriget. Kanadensiska divisioner spelade en väsentlig roll under slaget vid Somme, slaget vid Vimyåsen, tredje slaget vid Ypern och under Hundradagarsoffensiven. Vid krigsslutet hade omkring 66 000 av Kanadas soldater stupat, och deras uppoffringar under kriget gav Kanada en separat underskrift på Versaillesfreden. Då Kanada inte blev självständigt fullt ut efter kriget, bidrog deras deltagande hur som helst med en nyvunnen respekt på den internationella scenen som en självständig nation.11

3.3. Tidigare forskning

Forskningsläget i denna undersökning består av en kombination av historiedidaktiska studier som undersöker relationen mellan historisk empati och, framför allt, elevers ökade inlärning.

Detta för att motivera användandet av brev och undersökningens strävan att levandegöra historien. Andra delen av forskningsläget utgår från soldaters upplevelser av krig vilket hoppas

10 Ibid. s.302-303.

11 Veterans Affairs Canada. First World War. Government of Canada. 2020.

https://www.veterans.gc.ca/eng/remembrance/wars-and-conflicts/first-world-war/ (Hämtad: 2021-12-01).

9 kunna bidra med tankar om varför det är så viktigt att höra deras historier. Svenska och internationella studier har valts för att visa dessa forskningsområdens utbredning och den relevans de har för det historievetenskapliga fältet.

Historikerna Loh Kah Seng och Lee si Wei undersöker bostadsproblem i efterkrigstidens Singapore i koppling till elevers empatiska historieinlärning. De lägger särskilt fokus på hur både elever och historiker, med hjälp av sin fantasi, kan ta del av primärkällor och på så vis väcka denna historiska empati. Användandet av ett brett urval primärkällor som stöttas upp av händelsens fulla historiska kontext kan bidra med att förstå historien på sina egna villkor, och inte samtidens efterklokhet. Seng och Wei menar att detta breda urval tvingar elever och forskare att ge sig i kast med historiens mångfald av perspektiv och utmanas därmed till att empatisera med historiska aktörer. Den slutsats de kommer fram till är att eleverna i deras studie lärde sig av varandra likväl som av källorna då de lyckades empatisera med de människor som utsattes för dessa taskiga bostadsproblem som deras material beskrev. De skriver även hur eleverna visade större engagemang då de kunde relatera till ett mer personligt närmande gentemot historien. 12

Thomas Nygren, Karin Sandberg och Lotta Vikström har utfört ett forskningsarbete där de undersöker hur gymnasieelevers användande av digitala primärkällor kan bidra till ett användande av historiskt tänkande och historisk empati. Eleverna fick tillgång till en databas där de kunde hitta inskannade kyrkböcker. Dessa skulle läsas, reflekteras över, användas för att svara på frågor och resultera i en skriftlig inlämning. Innan och efter genomförd lektion fick eleverna besvara en enkät som Nygren et al. kunde använda för att se huruvida undervisningen hade påverkat intresset för historia. Efter utförda lektionsobservationer, enkätbesvarande och intervjuer kommer de fram till att elevernas intresse ökade, inte bara för användandet av primärkällor, utan även för den lokala historien. I fråga om den historiska empatin uttrycker flera elever att det blev mer levande. Man kom i kontakt med individen vilket gjorde historien mer personlig. De insåg helt plötsligt att det är människor de läser om. En av de elever som intervjuades ger en bra beskrivning av vad denna undersökning försöker förmedla under syftesrubrikens andra stycke:

Ja det är en sak att läsa i en bok att det var hemskt på 1800-talet och många dog av magplågor, nu kunde man se att det var en som föddes då och då och som dog av

12 Seng, Loh Kah. Wei, Lee si. From living under Attap to Residing in the Sky: Imagination and Empathy in Source-Based History Education in Singapore. The History Teacher, Vol. 43, Nr. 4 2010: 513-533. URL:

https://www.jstor.org/stable/25740774. (Hämtad: 2021-11-15).

10 magplågor. Man känner ett samband att man kan koppla ihop det och känner med

känsla.13

Detta citat visade hur eleverna börjat inse att det är riktiga människor de läser om och kan därför känna någon typ av sympati. De kan sätta sig in i den historiska aktörens perspektiv vilket Nygren et al. menar är viktigt för elevernas historielärande.14

Sonja Hagelstam lade 2014 fram sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi. Med titeln Röster från kriget ämnade hon att med denna avhandling undersöka brevskrivandets roll och funktion för skribenterna. Detta gjorde hon genom att utgå från fem soldaters brevkorrespondens från det finska fortsättningskriget 1941 – 1944. Hon undersökte vad det var soldaterna valde att skriva till sina familjemedlemmar och analyserade vad det hade för betydelse mellan människor som länge tvingats leva åtskilda i denna livshotande och overkliga tid. Hon utgick från soldatens relation till brevet, sig själv, fienden, döden, hemmet och flera andra aspekter.15 Hon kom bland annat fram till att breven var för familjen ett definitivt tecken på liv. Så länge breven från sin son, make, bror eller far anlände visste de där hemma att han fortfarande var vid liv. För soldaterna själva fungerade ofta breven som ett emotionellt stöd, då det var den enda kontakten de hade med familjen. Hagelstam reflekterade också över att familjemedlemmarna var tvungna att acceptera det faktum att deras son eller make befann sig i ett konstant livshotande tillstånd.16 För att dra separerande linjer mellan denna undersökning och Hagelstams doktorsavhandling så kan det uttryckas på följande sätt. Hagelstam ville undersöka vilken roll breven och brevens innehåll hade för avsändaren och mottagaren och denna undersökning vill undersöka militärernas konkreta upplevelser av västfronten.

Hugo Nordland skrev sin doktorsavhandling vid Lund University och ämnade att undersöka sambandet mellan svenska officerares känslomässiga lidande i krigstider och vilka typer av mentala strategier de använde för att på bästa sätt hantera detta lidande. Nordland valde att göra en avgränsning i tid från 1788 till 1814. Denna avgränsning gjordes i koppling till det

13 Nygren, Thomas. Sandberg, Karin. Vikström, Lotta. Digitala primärkällor i historieundervisningen: En

utmaning för elevers historiska tänkande och historiska empati. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, 2014:2, s.227. https://journals.lub.lu.se/nordidactica/article/view/18985/17179.

14 Nygren, Thomas. Sandberg, Karin. Vikström, Lotta. Digitala primärkällor i historieundervisningen: En utmaning för elevers historiska tänkande och historiska empati. 2014:2, s.227.

15 Hagelstam, Sonja. Röster från kriget: En etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer 1941–1944. Åbo: Åbo Akademi University Press, 2014, s.5.

https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/94379/hagelstam_sonja.pdf?sequence=2&isAllowed=y.

16 Hagelstam, Sonja. Röster från kriget: En etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer 1941–1944. 2014, s.355-356.

https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/94379/hagelstam_sonja.pdf?sequence=2&isAllowed=y.

11 källmaterial han valde att utgå ifrån, nämligen brev, dagböcker och memoarer. Han hävdar inte bara att skrivandet av dessa började ta fart under denna tidsperiod, utan även att människor som skrev dessa började bli allt mer fria och personliga. Nordland menar att dessa personliga dokument från denna tidsperiod skulle göra det möjligt att upptäcka detta känslomässiga lidande på grund av det ökande personliga innehållet.17 Nordland delade sedan upp sin undersökning i tre delar som han ansåg berörde olika aspekter av krig. Dessa delar består av de brev som skickades hem, officerarnas personliga relationer under krigets vardag och tidigare nämnda mentala strategier på slagfältet. Han fann tillslut att en gemensam kategori för officerarnas lidande var orolighet och osäkerhet som framkallades av en brist på information om familjemedlemmars situation hemmavid. Själva brevskrivandet i sig visade sig vara till stor hjälp i koppling till hur de hanterade denna oro. Likt en av Hagelstams slutsatser så menar Nordland att brevens anländande var ett tecken på liv, vilket bidrog med en viss tröst.18

Dillion Jackson Carroll lade fram en avhandling 2009 vid California State University. Med titeln Confederate Soldiers in the Civil War: Masculinity, War Experience, and Religion ämnade han bland annat att belysa soldaters erfarenheter från det amerikanska inbördeskriget.

De brev som soldaterna skickade hem utgjorde källmaterialet, där han specifikt lade fokus vid hur soldaterna handskades med maskulinitet, mod och religion i relation till deras krigserfarenheter. Carrolls avgränsningar sker självklart i koppling till krigets tidsspann, men också till det faktum att han enbart valde att utgå från soldater ifrån Amerikas konfedererade stater. Inga brev från nordstatliga soldater involverades alltså bland källmaterialet.19 I en av de slutsatser han drar menar han att stridandet gjorde soldaterna hårdnade, som Carroll beskriver det. Det aktiva stridandet utsatte soldaterna för ett extremt våld och sorg vilket gjorde att de flesta ville kunna förtränga sådana upplevelser. Resultatet blev att de hårdnade vilket bidrog med att de tillslut inte påverkades av dessa extremt brutala scener. Carroll beskriver hur en av de soldater han undersöker skriver hem till sin fru. Han beskriver hur han har hårdnat och att han inte riktigt bryr sig om något längre. Den huvudsakliga oron över att dö var då borta och soldaten fortsätter därför likt en maskin att göra sitt jobb.20

17 Nordland, Hugo. Känslor i krig. Sensibilitet och emotionella strategier bland svenska officerare 1788–1814. Lund: Agerings bokförlag, 2015, s. 16-17.

18 Nordland, Hugo. Känslor i krig. Sensibilitet och emotionella strategier bland svenska officerare 1788–1814. 2015, s.241.

19 Carroll, Dillion Jackson. Confederate Soldiers in the Civil War: Masculinity, War Experience, and Religion.

California State University. 2009, s.ix.

20 Carroll, Dillion Jackson. Confederate Soldiers in the Civil War: Masculinity, War Experience, and Religion.

2009, s.76.

12

I dokument Elddop. Baptism of Fire (sidor 6-12)