2.1. Forskningsläge
Det finns en mängd olika forskning om inkluderingen av invandrare i det svenska samhället.
En betydande del av forskningen är kopplad till migranternas studier exempelvis SFI, introduktionsutbildningar eller studier på grundskolenivå och upplevelser av dem. Enligt författarna i nästa avsnitt är skolan en av de första men även en av de viktigaste delarna integrationsprocessen. Vidare i kapitlet belysas förväntningar och det faktiska livet i Sverige men även olika slags hinder på väg mot det nya livet och integrationen.
2.1.1 Skolan som en väg in i samhället
I en avhandling av Hassan Sharif (2017) undersöker författaren bland annat betydelsen av introduktionsprogrammen för migranter och deras integrering i det svenska samhället.
Informanterna i studien är unga personer som studerar på gymnasiets introduktionsprogram i Södertälje enligt vilka skoltiden anses vara en viktig del för deras chanser för
vidareutbildning, möjligheter och framtid. Utbildningen och inhämtandet av språkkunskaper i samband med studier kunde enligt informanterna bidra till en bra grund för inkluderingen i det nya samhället och ge en högre social position. Därför var denna utbildning ett viktigt steg i den riktningen. I avhandlingen framgick även ett flertal gånger hur elevernas otillräckliga språkkapital satte hinder för dem i kommunikationen med andra grupper exempelvis genom att skapa en segregering mellan de och svenska elever samt för nå framgång i skolan.
I studien Raka spår, sidospår, stopp (2018) av Mirjam Hagström undersöker författaren i likhet med Sharif nykomna elevers syn på utbildningen och Sverige utifrån ett
integreringsperspektiv. Författaren skriver att enligt informanterna i undersökningen anses skolan vara en väg in i det svenska samhället, liknande slutsatser förekommer även i Sharifs studie. ”Jag visar att skolan kan beskrivas som en orienteringsapparat i det nya samhället, något som skulle kunna beskrivas vara i linje med skolans introduktionsuppdrag, att ta emot och stötta barn och unga under deras första tid i Sverige” (Hagström, 2018: 185)- skriver författaren. Hagström precis som Sharif kommer fram till att bristen på språkkunskaper skapar dikotomin ”invandrare” och ”svenskar”. Även respondenternas bristande förståelse av ”[…] sociala normer och koder […]” (Hagström, 2018: 188) bidrar till ytterligare
särskiljande mellan grupperna. Samtidigt strävar respondenterna efter att lära sig dessa normer och regler, i syfte att passa in och inte känna sig stigmatiserade. Författaren
uppmärksammar även att ungas anpassningsförmåga till den nya kulturen och landet har en koppling till familjeförhållandena. Unga med anhöriga har svårare att acklimatisera sig än ensamkommande.
Båda studierna är relevanta för min undersökning eftersom författarna beskriver
migranternas möte med det nya samhället genom skolan samt vilken betydelse språket och skolan i allmänhet har för deras inkludering. Dessutom uppmärksammar författarna olika svårigheter som unga migranter har mött i det nya samhället exempelvis språkbristen och
nya normer samt beteendemönster. Dessa hinder kan eventuellt förekomma bland informanter in denna studie.
2.1.2 Det riktiga livet
I rapporten Ensamkommande barns och ungas väg in i det svenska samhället (2018) skriven av Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö hävdar författarna att det finns ett fåtal studier som undersöker migranternas livssituation och hur det faktiskt går för de i det nya landet. Därför vill de bidra till detta fält och specificera sig på olika typer av sysselsättning hos den
undersökta gruppen. De flesta forskningsstudier, enligt deras uppfattning, kretsar kring migranternas påverkan på samhället och Sverige i stort samt problemen som uppstår på grund av migrationen. Författarna försöker hitta ett samband mellan individernas personliga egenskaper som exempelvis utbildningsnivå, födelseland och hur dessa påverkar deras jobbmöjligheter. I studien framgår att utbildning är den vanligaste sysselsättningstypen hos den undersökta gruppen tills de fyller 21 år. Det anges även att många unga saknar en komplett gymnasiekompetens och studier på högre nivåer, vilket har en inverkan på deras framtid och yrkesval. I rapporten framgår även att det finns skillnader i
sysselsättningsgraden bland utlandsfödda och inrikes födda, där de sistnämnda är
sysselsatta i högre grad. Samtidigt finns det en skillnad bland utlandsfödda också, männen är oftare i arbete än kvinnor, speciellt männen från Afghanistan- skriver författarna. Det
framgår även att familjeförhållandena påverkar sysselsättningsgraden, liknande resonemang har även tagits upp i Mirjam Hagströms studie dock i förhållande till etableringen i
samhället. Vidare skriver författarna att ensamkommande i stort är oftare sysselsatta än unga som har återförenats med familjen eller individer som har flytt med sina anhöriga (Celikaksoy & Wadensjö,2018:vi). Till sist förklarar författarna att ” Merparten av de ensamkommande som har arbete arbetar inom service, omsorg och försäljningsyrken eller inom yrken utan krav på särskild utbildning.” (Celikaksoy & Wadensjö,2018:vi).
En annan forskare som undersöker flyktingars liv och möjligheter i Sverige efter flykten är Emma Lundgren Jörum. I sin undersökning Valet och vägen (2015) beskriver hon hur flyktingar från Syrien upplever sin första tid i Sverige, hur det går för dem men även förväntningarna de hade innan flykten hit. Författaren skriver att informanterna i studien hoppades på att starta ett nytt kapitel i sina liv och förväntade sig att bli en del av samhället
snabbt. Dock var det inte lika lätt som de trodde- framgår i rapporten. ” Väntetiden på permanent uppehållstillstånd, väntan för att få sin ansökan om familjeåterförening beviljad, svårigheten att hitta bostad och den långa och krångliga vägen in i samhället är saker som inte fanns med i informanternas bild av det framtida livet i Sverige.” (Lundgren Jörum, 2015:52). Informanterna i studien berättar om svårigheten att hitta ett arbete om man har en utländskbakgrund, att de känner sig bortprioriterade samt att deras kunskaper och meriter från hemlandet inte värdesätts - skriver författaren. De ovanstående hinder som respondenterna beskriver i studien leder oss in på sista avsnittet i detta kapitel
”Uteslutningsmekanismer”.
2.1.3. Uteslutningsmekanismer
I rapporten Den segregerade integrationen- Om social sammanhållning (2006) i kapitlet:
Den segregerade integrationen av Masoud Kamali beskriver forskaren olika uteslutningsmekanismer och hinder som invandrare kan mötta i vardagen och på
arbetsmarknaden. Författaren i likhet med andra studier i detta kapitel kommer fram till att det finns en uppdelning i grupper ”invandrare” och ”svenskar” och på grund av denna uppdelning skapar invandrarna relationer och gemenskaper med individer i samma
stigmatiserade position. Detta hindrar gruppens integrering och kan ses som en av faktorer som bidrar till upprätthållandet av den rådande bostadssegregationen. Vidare skriver författaren att invandrare har ofta en osäker position på arbetsmarknaden. Detta visar sig både när det kommer till deras låga sysselsättning men även de lågkvalificerade
yrkesområden de jobbar inom där diskriminering är en av orsakerna till denna utveckling.
Vidare skriver Kamali att det finns ”En föreställning om att tillgång till ett arbete, vilket som helst, är lika med integration har länge präglat integrationspolitiken i Sverige” (Kamali, 2006:362) Detta tankesätt har i många fall har lett till att högutbildade migranter hamnade inom lågkvalificerade yrkesbranscher, vilket bidrar till att personer tilldelas en lägre status.
Enligt författaren är status, ” […] makt och inflytande i samhället är en nyckelfråga för integration.” (Kamali, 2006:363)
Nu till hinder inom det sociala livet och interaktionen mellan individer. Eva Skowronski i avhandlingen Skola med fördröjning (2013) undersöker detta område, mer specifikt unga migranters sociala position i den svenska skolan. Ett återkommande tema inom tidigare
studier som jag har presenterat i detta kapitel är språkets betydelse för inkluderingen, detta uppmärksammar även Skowronski. Enligt henne kan språkbristen bidra till att individerna på sätt och vis självmant utesluter och distanserar sig från andra grupper och sammanhang.
Och andra sidan kan andra grupper och personer ta avstånd från individer vars språkliga kunskaper är bristfälliga. Vidare förklarar författaren att invandrarnas distansering kan ytterligare försvåra integrationsprocessen eftersom individernas distansering ofta visar sig i form av tystnad. Denna tystnad förhindrar personer från att ställa frågor när något är oklart och hindrar deras inlärning. Vidare skriver Skowrosnki om mobbningen som informanterna i studien har egna erfarenheter av, där de kränkande kommentarerna var länkade till rasism.
Hon förklarar att ”Eleverna lever i en samhällsmiljö som delvis legitimerar rasism, vilket kan ta sig uttryck i en vardagsrasism där personer utifrån sin utländska bakgrund kan behandlas med misstänksamhet och nedlåtenhet till exempel i skolan eller bli exkluderade från social gemenskap med majoritetsbefolkningen ” (Skowronski, 2013:164). På grund av de negativa åsikter om invandrare som finns i samhället blir det svårare för de att etablera sig och bli en del av gemenskapen- skriver författaren.