2 BAKGRUND

2.2 Tidigare forskning

I detta avsnitt redogörs för tidigare forskning om patienternas och de närståendes upplevelser av personcentrerad vård.

2.2.1 Patienters upplevelser av personcentrerad vård

Patienterna upplever ibland att sjuksköterskorna inte ser människan, utan fokuserar mest på sjukdomen och alla problem som följer med. Att bli behandlade med respekt och värdighet, bli sedda som individer med ett namn och få en vård som utgår utifrån en helhetssyn, där inte bara medicinska aspekter utan också patientens subjektiva välbefinnande ingår, är önskemål som patienterna har. Patienterna upplever att det är viktigt att bli tagna på allvar, att bli behandlade som vuxna samt respekterade både som patienter och som unika personer.

Vidare vill patienterna att de skall erkännas som en resurs, vilket innebär att de vill bli involverade och påverka sin egen vård. När patienterna inte får vara delaktiga i

beslutfattningsprocessen och inte har kontroll över situationen, kan frustration, förvirring och en känsla av maktlöshet skapas. Patienterna strävar efter samarbete med

sjuksköterskorna, det vill säga patienterna vill vara delaktiga i den egna omvårdnaden (Arakelian m.fl., 2017).

Sjukhusinläggningen kan vara en stressig process för patienterna som lämnar deras trygga hemmiljö och blir beroende av andra (Arakelian m.fl., 2017; Sharp m.fl., 2016). Patienterna erfar att vård som skapar trygghet och uppmuntrar till delaktighet i sin egen vård

kombinerad med en avslappnad atmosfär som minska känslan av ensamhet är positiv för återhämtningsprocessen. Genom att ha en nära relation till sjuksköterskorna upplever patienterna gemenskap som skapar en känsla av trygghet (Arakelian m.fl., 2017). Studier har

visat att patienterna får känslan av att vara uppskattade och värderade när sjuksköterskorna visar medlidande. Införandet av personcentrerad vård har bidragit till att patienterna känner sig priviligierade, men de upplever att sjuksköterskorna har fått en utökad arbetsbelastning.

Patienterna upplever att personcentrerad vård kräver uppoffringar från sjuksköterskorna i form av övertid och uteblivna raster med mera samt att patientvården påverkas när det inte finns tillräcklig med tid att avsättas för vårdprocesser. Medkännande omvårdnad gör att patienterna upplever välbefinnande och tillfredställelse. Patienterna känner sig säkra och självständiga genom aktivt deltagande i den egna vården (Sharp m.fl., 2016).

En del av patienterna känner sig inte integrerade i omvårdnadsprocessen. Det blir svårt att bilda ett partnerskap om sjuksköterskorna inte lyssnar på patienternas berättelser utan förlitar sig mer på den digitala patientjournalen. Patienterna upplever att deras identitet förbises och de upplever bristande respekt när sjuksköterskorna bara utför nödvändiga åtgärder och inte utgår ifrån en helhetssyn. Bristen på personlig kontakt resulterar i en svag relation mellan sjuksköterskorna och patienterna som leder till oro. En del av patienterna vill inte delta aktivt i egna omvårdnadsprocesser, de förlitar sig helt på sjuksköterskorna med uppfattningen att ett eventuellt engagemang från deras sida inte skulle ha någon inverkan på sjukdomen (Alharbi m.fl., 2014). Brist på tydlig kommunikation genererar misstro för

vårdsystemet, utrycker en del av patienterna som upplever osäkerhet i dessa fall och tycker att sjuksköterskorna kan sakna empati och flexibilitet. Detta inverkar negativt på den vårdinriktade kommunikationen för att de känner sig ignorerade och åsidosatta när kommunikationen saknas (Esmaeili m.fl.,2016).

Patienterna upplever kontinuitet som en del av den personcentrerade vården genom att få tillit till och förtroende för sjuksköterskorna. Exempelvis, genom ett bra samarbete med sjuksköterskorna, där information och utbildning har stor betydelse, ökar patienternas engagemang i hanteringen av sjukdomen efter utskrivning (Alharbi m.fl., 2014; Sjö &

Bergsten 2018). Patienterna upplever att deras kunskap samt förståelse för egna sjukdomar och behandlingar ökar genom att ha regelbundna möte med sjuksköterskorna. Vidare upplever patienterna deltagande och får en känsla av trygghet genom att möta kompetens.

Sjuksköterskornas trevliga bemötande samt informationsöverföringen mellan

yrkesgrupperna inom vården uppskattas mycket av patienterna som värdesätter att inte behöva upprepa sjukdomsdetaljer för flera personer (Sjö & Bergsten, 2018).

2.2.2 Närståendes upplevelser av personcentrerad vård

Personcentrerad vård värderas av närstående som en viktig del av vården eftersom den bidrar till att främja självkänsla och även stödjer patienterna och de närstående att fortsätta leva ett så normalt liv som möjligt. Närstående uppskattar när patientens vanor och

vardagliga rutin respekteras, att patienten kan upprätthålla sitt liv genom att bibehålla en känsla av att vara en hel människa utan att behöva reduceras till en sjukdom eller diagnos (Edvardsson m.fl.,2010).

Närstående anser att personcentrerad vård är viktig eftersom behandling och vård utgår från patienternas behov, preferenser säkerställs att beslut om vård och behandling har patienten i centrum (Brown m.fl., 2016). Enligt Bolt m.fl. (2019) önskar närstående att vården ska ta hänsyn till patienternas individuella vårdbehov. Denna aspekt av vården på vårdhemmet kan uppfattas av närstående som bristfälliga och det rådande opersonliga förhållningssättet samt brist på medkänsla i vård av patienterna orsakar oro för närstående. Däremot upplever en del

närstående vården som personcentrerad när sjuksköterskorna underlättar kommunikationen med patienterna genom att anpassa informationen till patientens kapacitet och förmåga i varje givet skede av vården (Brown m.fl., 2016). Vidare upplever närstående att det är viktigt för sjuksköterskorna att omsätta sin patientkunskap i praktiken och använda denna kunskap för att skapa meningsfulla rutiner och aktiviteter för patienterna. Meningsfulla aktiviteter anses som en viktig del av den personcentrerade vården eftersom de inte bara ger ett meningsfullt innehåll i vardagen utan är också ett sätt att bekräfta patienternas förmåga (Edvardsson m.fl., 2010).

En del närstående uttrycker ett behov av kommunikation kring förändringar och viktiga händelser kopplat till patienternas situation för att de närstående inte ska behöva ständigt söka information och för att undvika känslan av förvirring, ångest och maktlöshet.

Personcentrerad vård främjar en välfungerande kommunikation mellan sjuksköterskorna och patienternas närstående och därför betonar närstående att det är viktigt att vården ska bjuda in dem till patienternas vård (Edvardsson m.fl., 2010). Att få vara delaktig i vården och bli respekterad som medlem i ett vårdteam beskrivs som en viktig aspekt av personcentrerad vård eftersom det skapar en delaktighet hos de närstående i utformningen av vårdrelationen (Bolt m.fl., 2019). En bidragande faktor som höjer närståendes trygghetskänsla är att

konsekvent få information från vårdpersonal om patienternas framsteg, behandling och vård.

Däremot har inkonsekvent information en motsatt effekt för personcentrerad vård, den skapar en oroskänsla hos närstående och upplevs som icke stödjande (Wong m.fl., 2015).

Närstående upplever bristen på personcentrerad vård när vårdpersonal kommunicerar på ett indirekt eller ofullständigt sätt som kan leda till missförstånd, väcker osäkerhet och

besvikelse (Bolt m.fl., 2019).

Ett förenklat kommunikationsspråk hjälper närstående att känna sig trygga i vården och behandlingen som patienterna får, särskilt i början när de inte är kapabla att bearbeta och förstå komplexa medicinska termer. Förtroendefulla relationer skapas med sjuksköterskorna när informationen förmedlas i förväg och ger närstående tid att förbereda sig för framtiden. I dessa fall uppskattas också om informationen levereras på ett omtänksamt sätt på

lättförståeligt språk som tar hänsyn till närståendes känslomässiga tillstånd (Wong m.fl., 2015). Personcentrerad vård anses av närstående innebära att sjuksköterskorna och övrig vårdpersonal ska vara tillgängliga och närvarande. Detta inkluderar att sjuksköterskorna ska kunna aktivt lyssna till patienterna och deras närstående (Edvardsson m.fl., 2010). En del närstående lyfter fram vikten av att få en stabil och medkännande närvaro av

sjuksköterskorna i svåra tider vid sjukhusbesök. Vissa närstående upplever att

sjuksköterskornas närvaro stödde dem när de var sårbara och därigenom bidrog till trygghet under vårdprocessen (Brown m.fl., 2016; Bolt m.fl., 2019). Ett personcentrerat möte beskrivs av en del närstående som ett stöd för att kunna fokusera på egna upplevelser. En del

närstående beskriver en inlärningprocess under mötena medan andra närstående upplever personcentrerade mötena som psykologiskt stöd. Närstående upplever personcentrerade mötena med sjuksköterskorna som en möjlighet att kunna få svar på en del specifika frågor och praktiska tips kopplat till vårdprocessen (Ringnér m.fl., 2021).

I dokument PERSONCENTRERAD VÅRD. En litteraturstudie utifrån sjuksköterskans perspektiv ZAHRA JAFARI DAO POPESCU. Akademin för hälsa, vård och välfärd (sidor 7-10)