Enligt teorin om uses and gratification kan individer dra nytta av medier för att tillfredsställa behov. Även de sociala medierna visar sig användas för att på olika sätt tillfredsställa olika behov hos tonåringarna. Snapchat används för att hålla kontakten med kompisarna och få en inblick i vad de gör och som tidsfördriv när de har tråkigt. Det tillfredsställer alltså alla de fyra behov som uses and gratification teorin bygger på. Tonåringarna får information om vad som händer i deras sociala omgivning och om kändisars liv, de underhålls när de har tråkigt, får självbekräftelse samt upplever social tillhörighet genom att prata med sina vänner
(Gripsrud, 2002). Det är framför allt funktionen att skicka meddelande direkt till utvalda kontakter som används, även om de ibland lägger upp en bild eller en video på MyStory:
“Det är nog så, sms med en bild. Eller, typ bara skicka bilder. När man har tråkigt och inte har något att snacka om.”
Respondent 4
Man pratar framför allt med sina kompisar, men tonåringarna uppger även att det finns de som dem pratar med på Snapchat men inte har en djup relation till offline:
“Alltså, jag snappar ändå med typ relativt många, man har så här streaks. Jag har ändå streaks med typ fyrtio pers. Jag kanske pratar i verkligheten med tio av dom.”
Respondent 2
“Det finns ju vissa på Snapchat som man snappar med men inte träffar så ofta, men jag känner alla som jag snappar med. Men det är ju de jag snappar med mest som jag känner och pratar med hela tiden.”
Respondent 1
På Instagram följer man sina kompisar och även kända personer som skådespelare och fotbollsspelare. Tonåringarna publicerar egna bilder men tittar även på andras bilder. Mediet
27
tillfredsställer därför framför allt behovet av information och underhållning, men även självbekräftelse i form av respons på det de själva lägger upp:
“Jag gillar bilder, jag lägger upp bilder, och jag kollar väl på andras bilder. Jag följer alltifrån handbollsidoler till artister, kanske hockeyspelare och lite träning”
Respondent 3
”Jag följer fotbollsspelare, eller någon snygg kändistjej. Och då säger man typ ”kolla vilken snygg bild hon har lagt upp”
Respondent 4, årskurs 8
“ Instagram, då är det typ bara för att kolla typ vad folk gör och så bara typ titta fina bilder.”
Respondent 2
Facebook visar sig framför allt vara ett tidsfördriv i den här studien. De vänner tonåringarna har kontakt med där är personer som de har en relation till även i livet offline. Tonåringarna beskriver även att de kontakter de har där skiljer sig från kontakter de har på andra sociala medier:
“Dem du har på Facebook är ju typ, det är typ enbart såna som du verkligen typ känner eller så, men på Snapchat har man folk som man bara vänta, vem är det här nu igen?”
Respondent 2
“Jag har ju Facebook ifall mormor skulle vilja någonting, eller farmor.”
Respondent 3
“ Det är mest gamla barndomskompisar.”
Respondent 4
I vår studie finns en tonåring som menar att han sällan besöker Facebook vilket gör att han har dålig uppfattning om vilken typ av kontakter han har där:
“Jag är inte inne där, så att…. Jag vet inte.”
28
Det är med andra ord tydligt att Facebook inte spelar någon viktig roll i tonåringarnas liv, utan framför allt används som ett tidsfördriv, för att tillfredsställa behovet av underhållning. Det anses vara ett medie som man bara har, men inte aktivt använder sig av. Två av
tonåringarna använder Facebooks chattfunktion för gruppkonversationer för att
kommunicera kring sin träning inom dans respektive handboll. En tonåring beskriver också chatten på Instagram som en funktion hon och hennes klasskompisar använder. Detta visar ytterligare prov på att de sociala medierna kan fungera som en källa till social tillhörighet:
” Jag dansar, så det är så här jag har ju liksom kontakt med min danspedagog via
Facebook typ, och vi lägger ut så här i Facebookgrupper och sånt, om man behöver komma ihåg nåt.”
Respondent 2
” Vi har en sms-grupp för handbollen men det är väl mest för att man ska få information om matcher och om man inte kan komma på träningen. Och sen har vi en grupp för vår klass på Instagram.”
Respondent 3
Eventuellt kan Facebook användas för att hålla kontakten med äldre släktingar och gamla bekantskaper, men det finns andra medium som de hellre använder sig av:
“Innan var jag mer inne på Facebook för att ha kontakt med mina släktingar. Fast nu så har jag deras nummer så att jag kan snacka med dem och sms:a med dem.”
Respondent 4
Två av tonåringarna uppger att de använder sig av Twitter, den ena för att följa kändisar:
“Det är nästan bara kändisar där. Det är därför jag inte heller är inne på där så ofta.”
Respondent 2
Hon ger här uttryck för att det är relationen med vännerna som betyder mest, något som går i linje med socialpsykologins teori om ungdomsåren (Angelöw, Jonsson och Stier, 2015). Den andra tonåringen använder sig i stället av Twitter som ett hjälpmedel för sitt spelande som tillfredsställer behovet av underhållning:
29
“Twitter, för gameing. Man får veta när vissa streamar och sånt. Skype om man ska spela med kompisar.”
Respondent 1
Tonåringarna förklarar att det är skillnad mellan de bilder som publiceras på Snapchat och Instagram. Trots att båda medierna visar upp en bild av människors liv så anser de att Instagram är mer tillrättalagt än Snapchat. Här visar tonåringarna prov på sin reflekterande förmåga (Baumeister, 1999):
“Snapchat är lite mer för, alltså, vardag, medan Instagram är mer, lite så här svept i rosa papper.”
Respondent 2
“Snapchat är väl lite till för, asså man behöver inte vara så seriös. Men Instagram vill man försöka få en fin bild så för att man lägger ut den och alla som följer en ser den.”
Respondent 3
Alla fyra tonåringar är överens om att det bästa med sociala medier är att man kan hålla kontakten med sina kompisar och vara delaktiga i deras vardag. Detta gäller både för dem som de träffar i skolan varje dag och kompisar som bor längre bort. På så vis fungerar de sociala medierna som en källa till social tillhörighet. Detta är ett av de behov som teorin uses and gratifications lyfter som centralt (Gripsrud, 2002). Genom att ha ständig kontakt med sina vänner genom de sociala medierna kan dessa samtal pågå oberoende av tid och rum. Det är på så vis också en fråga om att kontakten på de sociala medierna är densamma som offline. Vilket visar prov på att psykosociala processer är av samma vikt oavsett arena.
Vidare kan de sociala medierna även användas för att tillfredsställa behovet av information. Genom dessa kan tonåringarna hålla sig uppdaterade på vad deras kompisar gör och följa dem i deras vardag:
“Jag är ingen sån som lägger ut bilder hela tiden utan jag kollar bara mest igenom. Vad som händer.”
Respondent 1
Tonåringarna reflekterar över användandet av sociala medierna som något som kan underlätta i relationsskapande. De ger på så vis uttryck för de sociala medierna som ett
30
verktyg i att forma social tillhörighet (Gripsrud, 2002). Även om de själva inte har någon erfarenhet av det så tror de att det kan vara ett bra sätt att lära känna nya människor:
“Det kan också vara bra för personer som är, liksom, är rädda för att gå ut, kan träffa människor och lära känna någon annan. På ett liksom, annat sätt. Så de kan ändå kommunicera med andra människor.”
Respondent 1
“Asså, min kusin är väldigt… Hon är väldigt så via internet. Hon har ju så mycket vänner så det är helt sjukt. Ja, det är på alla platser i hela världen liksom.”
Respondent 2
“Asså, det är väl att man kan ha kontakt med någon som man känner på andra sidan jorden typ.”
Respondent 3
Dessa svar visar också på det som Erikson (1993) lyfter om ungdomsperioden som en tid för individen att projicera sin egen bild av sig själv på andra i strävan efter att förstå sig själv. Tonåringarna i studien ger här uttryck för detta genom att lyfta andra som aktuella för svaret på frågan om att träffa nya människor online. Det är viktigt att understryka detta som
intressant eftersom flera av dem också senare medger att de lärt känna personer online.
Uses and gratification (Gripsrud, 2002) lyfter, som tidigare nämnts, information som ett centralt behov som medier kan tillfredsställa. Detta är något som samtliga tonåringar ger uttryck för genom att beskriva hur de genom sociala medier kan ta del av andras vardag:
“Jag tycker att det är positivt att jag kan se vad andra gör, om de lägger upp en bild eller så. Jag kan följa deras vardag. Jag har en grupp för min handboll också.”
Respondent 3
“Man kan, så här, ha koll. Man kan så här se vad andra gör och vara delaktig i deras vardag, både kompisar och så här, typ, förebilder och kändisar och sånt man följer för att se hur dom, typ, lever och… Inte för att typ… Snapchat är lite mer…. Typ…. För, alltså, vardag, medan Instagram är mer, lite så här svept i rosa papper. Men… Jag tror det är för att man, man liksom har koll på varandra, liksom ser vad folk gör och…. Ja. Jag dansar, så
31
det är så här jag har ju liksom kontakt med min danspedagog via Facebook typ, och vi lägger ut så här i Facebookgrupper och sånt, om man behöver komma ihåg nåt.”
Respondent 2
“Snapchat för att prata med kompisar, se vad dom gör.”
Respondent 1
“Det är som är bra är att när det har hänt någonting så får man reda på det snabbt.”
Respondent 4
Användandet av sociala medier kan alltså på olika sätt tillfredsställa de behov som uses and gratification (Gripsrud, 2002) beskriver. Genom dessa kan alltså tonåringarna få
underhållning, information och social tillhörighet. Erikson (1993) lyfter den teknologiska utvecklingen som en faktor i identitetsskapandet hos unga. Han menar att genom att aktivt deltagande i utvecklingen ges individen en roll och ett sammanhang att tillhöra.
Tonåringarna ger här alla uttryck för användandet av sociala medier som en daglig rutin och kan på så sätt ses som identitetsskapande enligt Eriksons (1993) beskrivning. Att förhålla sig till den teknologiska utvecklingen är också en del som visar på att psykosociala processer online är av samma värde som de som sker offline.