• No results found

Tillgodoräknanden grundar sig på tidigare utbildning och tidigare omgång

4 Resultat och analys

4.1 Tillgodoräknanden genomförs i mindre omfattning än förväntat

4.1.4 Tillgodoräknanden grundar sig på tidigare utbildning och tidigare omgång

Av de totalt 5 183 tillgodoräknade kurserna från 2014 fram till april i år, är 1 904 kurser baserade på tidigare omgång. Därefter är det annan tidigare utbildning (till exempel från universitet/högskola) som tillgodoräknats. I förhållande till dessa två grunder är tillgodoräknanden grundade på yrkeserfarenhet betydligt färre. Även då man lägger ihop enbart yrkeserfarenhet som grund med tillgodoräknanden som grundar sig på både yrkeserfarenhet och tidigare utbildning, understiger de tio procent av det totala antalet tillgodoräknade kurser.

Kategorin övrigt innefattar de tillgodoräknanden där det inte gått att utläsa i

studiedokumentationssystemet på vilken grund de genomförts. Dessa nära 25 procent av

inrapporterade tillgodoräknanden har alltså skett på någon av de andra grunderna som här används, men informationen anordnaren angett i studiedokumentationssystemet är inte tydlig nog för att kategorisera dessa.

Tabell 1. Antal tillgodoräknade kurser 2014–2019 (april) fördelat på grund

Grund Antal

Arbetslivserfarenhet 377

Både arbetslivserfarenhet och utbildning 107

Utbildning 1543

Tidigare omgång 1904

Övrigt 1252

Totalsumma 5183

Källa: Studiedokumentation

Ett liknande mönster framträder i enkäten, där en delvis annan kategorisering av grund för tillgodoräknande användes jämfört med kategoriseringen av grund i data från

studiedokumentationssystemet. Respondenterna hade möjlighet att ge flera svar. Dock är det även utifrån enkätsvaren tydligt att den vanligast förekommande grunden för tillgodoräknande är tidigare utbildning, där högskole- eller universitetsstudier är vanligast (65 procent). Därefter följer utbildning inom yrkeshögskolan (51 procent), utländsk utbildning (16 procent) och utbildning från folkhögskola (6 procent). Det är svårt att utifrån enkäten dra några slutsatser om omfattning av respektive grund av flera orsaker. När respondenterna svarat utbildning inom yrkeshögskolan som grund, kan det vara vad vi utifrån data i studiedokumentation kategoriserar som tidigare omgång. Det är också viktigt att notera att de grunder som respondenterna uppgett kan gälla för tillgodoräknanden av del av kurs, något som inte går att registrera i studiedokumentationssystemet.

I enkätsvaren framträder arbetslivserfarenhet som en vanligare grund för tillgodoräknanden än i det data som finns i studiedokumentationssystemet. Respondenterna anger att yrkeserfarenhet från den yrkesroll som utbildningen leder till (50 procent) är vanligast men det finns även de som tillgodoräknat

annan arbetslivserfarenhet (16 procent). Övriga svarsalternativ var kompetensutveckling på arbetsplatsen (22 procent), erfarenhet från föreningsliv eller ideellt arbete (4 procent) och annat (7 procent). Enkätsvaren pekar på att tidigare utbildning är betydligt vanligare som grund jämfört med yrkeserfarenhet.

Skillnaden kan möjligen förklaras med att yrkeserfarenhet oftare ger tillgodoräknande av delar av men inte hela kurser. Den stora andelen inrapporterade tillgodoräknande som inte går att kategorisera kan eventuellt innehålla en stor andel yrkeserfarenhet som grund.

Diagram 6. På vilken grund har tillgodoräknanden genomförts?

Källa: Enkätsvar

Även i fritextsvaren kopplat till frågan om grund, syns detta mönster till viss del.

I de flesta fall har det gällt tillgodoräknande av LIA-period på grund av tidigare yrkeserfarenhet. Annars vid tidigare högskole-/ universitetsutbildning.

Det kan vara studerande som läst utbildningen till viss del och sedan hoppat av. Har sedan sökt in på utbildningen på nytt igen då de känner att de har tid till studier.

Flera av våra sökande och studerande har en lång och gedigen arbetslivserfarenhet inom respektive yrkesroller. Flera har även genomgått fortbildning eller annan utbildning på sina arbetsplatser och då har de till exempel. kunnat tillgodoräkna sig delar (moment) i en kurs.

Individen hade läst en annan YH-utbildning inom Mjukvarutest och hade vissa moment godkända från tidigare studier.

Motsvarande kurser på eftergymnasial nivå.

Oftast rör det sig om tidigare teoretiska studier på universitetsnivå eller liknande, både svensk och utländsk utbildning. Yrkeserfarenhet från samma bransch som utbildningen har lett till tillgodoräknande på del av LIA-kurs.

Vi har varit öppna för all typ av erfarenhet som den studerande kunnat uppvisa oavsett på vilket sätt denna inhämta den.

Yrkeserfarenhet är det vanligaste.

0 20 40 60 80 100 120 140 Utbildning från högskola/universitet Utbildning från yrkeshögskola Kompetensutveckling på arbetsplatsen Utbildning från folkhögskola Utländsk utbildning Yrkeserfarenhet från den yrkesroll som utbildningen

leder till

Annan arbetslivserfarenhet Erfarenhet från föreningsliv eller ideellt arbete Annat

Att en övervägande del av de tillgodoräknande som genomförs grundas på tidigare utbildning, alltså lärande som redan är dokumenterat och troligen också erkänt, talar för att det finns en stor

utvecklingspotential i att inom yrkeshögskolan tillvarata studerandes reella kompetens. Det talar också för att möjligen tydliggöra dessa två olika typer av tillgodoräknande och vilken arbetsinsats de faktiskt kräver av både anordnare och studerande. Även i fokusgruppsdiskussionerna berättar anordnarna att det är betydligt mer arbetskrävande att bedöma reell kompetens som utvecklats genom arbete och liknande än som utvecklats i en utbildningskontext.

Anordnarna i fokusgrupperna lyfter också fram svårigheter med att det vid tillgodoräknanden ska gå att få betygen IG, G och VG. Det är oftast enkelt att se om någon uppfyllt målen utifrån till exempel ett arbetsgivarintyg, men svårare att bedöma om den studerande når upp till VG. Fritextsvaren i enkäten pekar på liknande svårigheter.

Framförallt är det själva bedömningen av tillgodoräknandet som är svår, speciellt när det gäller intyg från tidigare arbetslivserfarenhet. När det gäller tillgodoräknande av hel kurs upplever vi viss otydlighet om vad som gäller vid betygsättningen.

Svårt att mäta kompetenserna. Vi har krävt att de studerande som vill tillgodoräkna sig tidigare

kunskaper och kurser gör ett valideringsprov i ämnet. Syftet med provet är att påvisa att den studerande har kunskapen och kompetensen för kursen. Ledningsgruppen vill ha en validering av kunskaperna.

Tillgodoräknar man sig kompetens från arbetsplats så är det svårt med bedömning och betygsättning, där det inte finns ett satt betyg.

Det kräver en hel del arbete att få studerande att ta fram nödvändigt underlag. De kommer ofta med betyg men inget om kursinnehåll. Beroende på underlag är det svårt att bedöma relevans. Vid utländsk utbildning krävs underlag som går att läsa.

Data från studiedokumentationen pekar på att det är en stor andel av de inrapporterade

tillgodoräknandena som avser studerande som rör sig till senare utbildningsomgångar i utbildningen. Detta framkommer även i enkätsvaren. Den studerande har då varit tvungen att bli antagen till den nya omgången och tillgodoräkna sig kurser från tidigare omgång för att kunna ta examen från den nya utbildningsomgången. Med nuvarande hantering av studiedokumentation kan vi inte med säkerhet utläsa och skilja tillgodoräknanden, som är en mer administrativ överföring av en studerande mellan omgångar, från faktiska tillgodoräknanden av reell kompetens.

4.1.5

Skillnader beroende på utbildningens längd, studieform och studietakt

I förhållande till studietakt visar data från studiedokumentation att det genomförs något fler

tillgodoräknanden på utbildningar som genomförs på halv- eller kvartsfart. Det är viktigt att notera att antalet utbildningar och tillgodoräknanden på kvartsfart är få till antalet vilket innebär att en

Diagram 7. Andelen studerande av samtliga antagna studerande som fått minst en kurs tillgodoräknad fördelat på studietakt efter startår 2014–2017.

Källa: Studiedokumentation

Det visar sig också att det finns en skillnad mellan utbildningar som genomförs som bunden eller distans, där andelen genomförda tillgodoräknanden är större på distansutbildningar.

Diagram 8. Andelen studerande av samtliga antagna studerande som fått minst en kurs tillgodoräknad fördelat på studieform efter startår 2014–2017.

Källa: Studiedokumentation

Det är intressant att titta på hur utbildningens längd, studieform och studietakt påverkar antalet tillgodoräknanden. Vi kan se att det finns en överrepresentation av studerande som fått

tillgodoräknanden inom korta distansutbildningar på deltid i förhållande till dessa utbildningars andel av yrkeshögskolesystemet (totala antalet antagna studerande).

2% 2% 2% 2% 2% 6% 6% 5% 4% 2% 4% 5% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 2014 2015 2016 2017 Helfart Halvfart Kvartsfart

2% 2% 2% 2% 2% 4% 5% 4% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 2014 2015 2016 2017 Bunden Distans

Det framgår att största andelen av de tillgodoräknanden som skett har varit inom bunden

heltidsutbildning på 400 poäng (400–499), vilket inte är anmärkningsvärt med tanke på att det är det vanligaste utbildningsupplägget. Det näst största är distans på halvfart 200 poäng (200–299) och där har 18 procent av tillgodoräknanden skett medan det som andel av yrkeshögskolesystemet enbart är 7 procent. Vidare kan vi se att bundna utbildningar på heltid, oavsett längd, står för 75 procent av antalet antagna studerande, men enbart 59 procent av antalet tillgodoräknanden. Tittar vi på distansupplägg kan vi se att både halvtid och heltid står för 18 procent vardera av antalet tillgodoräknanden, men endast 8 procent respektive 13 procent av det totala antalet antagna studerande.

Tabell 2. Andel tillgodoräknanden fördelat på utbildningslängd utifrån studieform och studietakt för startår 2014–2019. (Procentsatser inom parantes är utbildningsuppläggets andel av antalet antagna studerande i hela yrkeshögskolesystemet för den givna perioden. Där det saknas parentes är procenten den samma).

Utbildningslängd Bunden 50 Bunden 75 Bunden 100 Distans 50 Distans 75 Distans 100 Totalsumma

100–199 0% (1%) 0% 0% 0% (1%) 0% 0% 1% (2%) 200–299 2% (1%) 0% 6% (8%) 18% (7%) 1% 7% (4%) 33% (21%) 300–399 0% 0% 9% (16%) 0% 2% (1%) 4% (3%) 15% (20%) 400–499 0% 0% 42% (49%) 0% 0% 7% (5%) 48% (54%) 500–599 0% 0% 2% 0% 0% 0% 2% 600–700 0% 0% 1% (0%) 0% 0% 0% 1% (0%) Totalsumma 2% 0% 59% (75%) 18% (8%) 3% (2%) 18% (13%) 100% Källa: Studiedokumentation