• No results found

Tillsammans mot cirkulär ekonomi

5. Analysdiskussion

5.4 Tillsammans mot cirkulär ekonomi

Under föregående tema presenteras vilka utmaningar H&M och Ikea framför i deras arbete mot CE. En del av analysen är också att undersöka hur H&M och Ikea uttrycker sig kring vem som har ansvaret i att främja omställningen mot CE. Under detta tema börjar vi med att ställa oss frågan “Hur uttrycker sig H&M och Ikea kring vem som har ansvar att leda

omställningen mot CE”? Vidare ställer vi oss frågan “Hur uttrycker sig H&M och Ikea som opinionsbildare i omställningen mot CE”?

I debatten om att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi har svenska företag uttryckt stora ambitioner om att leda omställningen (Niskanen, Anshelm & McLaren 2020). Dessa ambitioner har stöttats politiskt genom införandet av Delegationen för cirkulär ekonomi år 2018 (SOU: 2017:22) men svenska företag har även själva visat på initiativ genom skapandet av företagsforumet Circular Sweden. Genom initiativet Circular Sweden bildar företagen en samhällsopinion där de med samlad slagkraft har som mål att påverka politiken för att snabbare driva på utvecklingen mot CE (Circular Sweden 2020).

5.4.1 Vem ska ta ledningen och vem har ansvaret

I omställningen mot CE krävs det gemensamma krafttag där företag och beslutsfattare anses ha en betydande roll i omställningen (Ellen MacArthur Foundation, 2013). Under detta avsnitt undersöker vi vilket ansvar H&M och Ikea anser sig ha i omställningen mot CE samt hur företagen ser på politikens ansvar i att främja omställningen till CE.

I omställningen mot CE uppger både H&M och Ikea att de själva har ett ansvar i att bidra (H&M 2018; Ikea 2018a). Karl-Johan Persson, VD H&M, framför: “Vi vet att vi är ett stort

företag och vi vet därför att vi har ett lika stort ansvar för att se till att vi har en positiv inverkan på vår planet” (H&M 2018, egen översättning). Uttalandet kan enligt vår

uppfattning tolkas som att H&M menar att företagens storlek spelar in i hur ansvaret bör fördelas.

Caroline Reid, Sustainability Development Manager, Ikea hävdar att: “Vi är fast beslutna att

spela vår roll och ta ansvar inom de områden där vi kan göra en skillnad” (Ikea 2018a, egen

översättning). Det framgår således att H&M och Ikea uppger sig ha ett ansvar inom den egna

organisationen. Tidigare i analysen framförs också att företagen har ett ansvar i att deras

26 2018). H&M uppger i sin hållbarhetsrapport att: "Vi har ett ansvar att se till att vi skapar

hållbara produkter och att vi hjälper våra kunder att hålla dem längre" (H&M 2018, egen

översättning). H&M belyser även att: "För de flesta produkter är en stor del av livslängden

hos deras ägare" (H&M 2018, egen översättning). Detta kan tolkas som att H&M menar att

kunden har ett eget ansvar att också förvalta sina produkter på bästa sätt. Gällande detta framför Ghisellini, Cialani och Ulgiati (2016) att konsumentens ansvar är avgörande i utvecklingen mot CE. H&M belyser ändock i sin hållbarhetsrapport att det största ansvaret ligger hos företaget själva i att vägleda kunden till förbättrade beteenden (H&M 2018). Detta genom att bland annat informera konsumenterna om att tvätta textilierna vid lägre temperatur (H&M 2018). H&M framför vidare i sin hållbarhetsrapport att: "Enkla beteendeförändringar

[...] kan dramatiskt minska miljöpåverkan av våra produkter efter att de lämnat vår butik, samt öka deras totala livslängd" (H&M 2018, egen översättning). I frågan om konsumentens

ansvar uttrycker också Jonas Carlehed, hållbarhetschef Ikea, att: “[...] konsumenterna måste involveras i lika stor utsträckning som producenter likväl som politiker och

myndighetsutövare” (Artikel 9). Detta stöds av Bonicu (2014) som i sin studie framför att konsumenten behöver ta ett ökat ansvar för att implementeringen av CE ska bli framgångsrik och att detta kräver förändrade beteenden och värderingar hos konsumenter.

Jonas Carlehed, hållbarhetschef Ikea, nämner utöver kunden, att politiker har ett ansvar för att främja en omställning till CE. Vidare undersöker vi därför vilket ansvar företagen uttrycker att politiken har i omställningen mot CE. Gällande ansvar utanför den egna organisationen hävdar Jonas Carlehed, hållbarhetschef Ikea, att: “Men för att samhället ska bli mer cirkulärt

krävs också lagstiftning och branschinitiativ som gör att man får gemensamma regler och

standarder” (Artikel 3). Jonas Carlehed, hållbarhetschef Ikea, uppger även att: “Det behövs

ett regelverk som möjliggör för företag att själva ta ansvar för produkter för reparation, återförsäljning eller återvinning oberoende av om konsumenten klassar produkten som slutanvänd” (Artikel 9).

Ikea är enligt vår uppfattning engagerade i debatten om att politiker måste ta ansvar och agera och framför tydliga ståndpunkter i frågan. H&M som enskilt företag lyser däremot med sin frånvaro i debatten om politikernas ansvar och gör enligt vår analys inga direkta uttalanden i frågan. Det som framgår i vår studie är att H&M är med i Circular Sweden där en viktig fråga är att driva politik och utveckling för CE framåt (Artikel 19). Därigenom står H&M bakom ståndpunkter som Circular Sweden framför gällande politikens ansvar.

5.4.2 Samarbete och opinion

Hittills under detta tema har vi berört hur H&M och Ikea talar om vem som anses ha ansvar i omställningen mot CE. H&M och Ikea uppger sig själva ha ett ansvar men de poängterar också att konsumenten har ett ansvar. Ikea uttrycker desto mer kring att politiker har en stor del av ansvaret för att kunna styra företag mot CE. Under detta avsnitt undersöker vi vidare hur H&M och Ikea uttrycker sig som opinionsbildare för att kunna påverka omställningen mot CE. Här har vi därmed undersökt hur H&M och Ikea uttrycker sig som opinionsbildare i omställningen mot CE.

27 För att implementera CE i stor skala krävs det gränsöverskridande samarbeten mellan företag och samhälle (Ellen MacArthur Foundation 2013). Både H&M och Ikea framför att det krävs samarbete mellan olika aktörer och att förändring inte kan uppnås ensam (H&M 2018; Ikea 2018a). Ikea hävdar i sin hållbarhetsrapport att: ”Vi har en viktig roll att spela och vi kan

bara uppnå våra ambitioner genom att arbeta tillsammans med andra” (Ikea 2018a, egen

översättning). Vidare uppger Ikea i sin hållbarhetsrapport att: “Vi kommer att samarbete med

företag, icke-statliga organisationer, regeringar och kunder för att ändra den globala

agendan. Tillsammans kan vi åstadkomma en bestående förändring i stor skala” (Ikea 2018a,

egen översättning). Liknande resonemang framförs av Karl-Johan Persson, VD H&M, som uttrycker: “Genom att föra samman människor från olika industrier, med olika bakgrund och

perspektiv, är jag övertygad om att vi tillsammans kan påskynda skiftet till en cirkulär modeindustri utan avfall och bidra till en hållbar framtid” (Artikel 5).

Enligt vår tolkning yttrar sig Ikea mer kraftfullt med mer tydliga ståndpunkter jämfört med H&M i fråga om vad som behöver förändras för att nå CE. Jonas Carlehed, hållbarhetschef, Ikea uttrycker exempelvis att: “Ett stärkt politiskt ramverk både i Sverige och i EU stöttar

och skapar förutsättningar för ett ekonomiskt, hållbart och cirkulärt kretsloppssamhälle som i sin tur stöttar Sveriges näringsliv och konkurrenskraft” (Artikel 9).

Genom analysen har vi hittills belyst likheter och skillnader i hur H&M och Ikea talar om CE inom sina verksamheter. För att undersöka hur H&M och Ikea uttrycker sig som

opinionsbildare i arbetet mot CE har vi även analyserat företagsforumet Circular Sweden

inom vilket både H&M och Ikea sedan 2018 är medlemmar i. H&M och Ikea framför som

tidigare nämnt hur samarbete är av betydelse och att det behövs förbättrade regelverk för att kunna driva och påverka omställningen mot CE. Både H&M och Ikea står bakom de

uttalanden som Circular Sweden framför och därmed benämns följande uttalanden genom

Circular Sweden.

Circular Sweden uttrycker hur de vill vara en samhällsdrivande opinionsbildning och verka för att snabbare ställa om till CE. För att göra detta framför Circular Sweden att det “[...]

behövs ett samlat tryck från näringslivet kring cirkulär ekonomi” och de uppger att syftet

med Circular Sweden är att “[...] driva politik och utveckling framåt för att skapa cirkulära

materialflöden” (Artikel 20).

För att påverka som opinionsbildare hävdar Circular Sweden att: “Genom att vara med i

Circular Sweden kan företagen tillsammans driva utvecklingen snabbare framåt” (Artikel

20). H&M och Ikea är som tidigare nämnt två stora företag som genom sin storlek anser sig ha dels en stor möjlighet och dels ett ansvar i att påverka omställning mot CE. Därmed kan det enligt vår uppfattning ses som ett naturligt steg för H&M och Ikea att vara en del av Circular Sweden och därmed bidra till en kraftfull opinionsbildning som kan påverka samhällsomställningen mot CE.

Som opinionsbildare uttrycker Circular Sweden tydliga åsikter om vad politiken bör göra och vilket ansvar politiken besitter. Circular Sweden påpekar exempelvis att det behövs krafttag för att öka cirkulära flöden av material och de framför:

28

“[...] att en mer effektiv användning av olika material kan vara en av de viktigaste åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen är fortfarande okänt bland de allra flesta politiker och näringslivsföreträdare. Nu är det dags att skapa de incitament som marknadens aktörer behöver för att kunna accelerera".

(Artikel 20) Vidare framför Circular Sweden att: “Flera av oss företag har satt ambitiösa mål och hittat

nya lösningar [...]. Nu vill vi att även regeringen sätter ambitiösa mål för nationen” (Artikel

21). De uttrycker också att: “Näringslivets roll är viktig. Men politiken måste hjälpa till för

att adressera marknadsmisslyckanden och se till så att övergången till en cirkulär ekonomi underlättas” (Artikel 22). Detta kan tolkas som att företagen anser sig behöva större

inflytande över politiken för att lyckas med en omställning, men frågan är om ett allt större inflytande från företag också kan förenas med risker?

Niskanen, Anshelm och McLaren (2020) belyser hur CE i Sverige kommit att bli en teknokratisk fråga med relativt få förändringar gällande sociala och ekonomiska relationer där regeringen fortsatt besitter kontrollen över marknaden. Niskanen, Anshelm och McLaren (2020) framför vidare att konceptet av CE implementerats som en produkt formad av stora företag vilka anses vara de som har kunskap, rätt och vilja att reformera en ekonomi som är hållbar utifrån företagens intressen. Samtidigt som Circular Sweden trycker på att det behövs lagar som underlättar företagens omställning mot CE så problematiserar Niskanen, Anshelm och McLaren (2020) hur företags inflytande i politiken kan leda till att de får en ökad kontroll över naturresurser, produktionskedjor och konsumtion. Samtidigt som Niskanen, Anshelm och McLaren (2020) belyser att företagens inflytande i att påverka CE-debatten kan medföra vissa risker gällande kontrollen över resurser så framför företagen att politiken inte ger dem den delaktighet och de lagar som de efterfrågar för att kunna agera och ställa om till CE fullt ut.

Related documents