Vi skall avslutningsvis sammanfatta vilken typ av resultat som våra analyser av avhandlingarna har generat. I de undersökningar som utgått från en autonom definition av skriftspråk redovisas resultat kring förskolebarns språkliga medveten- het eller deras fonologiska medvetenhet. Dessa kompetenser sätts i relation till andra färdigheter som att läsa ord eller att stava ord. Undersökningarna kan också innehålla analyser där tidiga observationer av språklig medvetenhet sätts i relation till utveckling av läs- och skrivfärdighet i ett längre perspektiv vanligen två till tre år. Andra studier med en autonom definition av skriftspråk relaterar läs- och skrivutveckling till självbild, till begrepp som hemmets läroplan, fritidsläsning, klassrumsklimat.
Ett flertal av de analyserade avhandlingarna har utgått från ideologiska definitioner av skriftspråk och har därmed lokaliserat den skriftspråkliga kompetensen i ett socialt, kulturellt och samhälleligt sammanhang. I dessa avhandlingar har man vanligen utgått från barnet och de meningsskapande processerna i olika sociala praktiker. Dessa studier visar att även de yngsta barnen i förskolan utvecklar skriftspråkliga kompetenser. Andra studier visar att skrift- språk kan komma till uttryck i olika situationer och med olika kommunikativa resurser. Här kan Gustafsson and Mellgren (2005) utgöra ett exempel där man utökar de skriftspråkliga uttrycken utifrån ett multimedialt perspektiv. I under- sökningen används ett så kallat vidgat textbegrepp som innebär att man utökar analyserna till att inkludera flera typer av symboler och tecken vid studier av läs- och skrivfärdigheter. Eftersom skriftspråket placeras i en social praktik ges också möjlighet i dessa studier att få syn på hur den pedagogiska praktiken kan möjliggöra eller hindra förutsättningar för att utveckla sin skriftspråkliga kompetens. Studierna visar också hur olika sociala praktiker innehåller olika uttryck av skriftspråk. Studier av skriftspråk i hemmiljö visar tydligt hur dessa kompetenser inte ges samma möjligheter i den formaliserade läs- och skrivundervisningen i förskola och skola. Undersökningar visar också hur restriktionerna när det gäller utveckling av skriftspråklig kompetens är mindre i förskolemiljöerna än i skolmiljöerna.
När det gäller bidraget till den pedagogiska yrkesverksamheten är det inte lika framträdande i alla avhandlingar. Endast i ett mindre antal avhandlingar formulerar författarna tydligt vilka implikationer resultaten har för den pedago- giska verksamheten i förskolan och skolan. I några av avhandlingarna diskuterar man några mer generella undervisningsprinciper. Dessa principer kan handla om vikten av att man i undervisningen knyter an till barnens livsvärld eller erfarenheter. Den typen av slutsatser bygger man på resultat som pekar på att barn utvecklar sin skriftspråkliga kompetens i en mängd olika situationer ofta utanför den mer formella undervisningen i förskolan och skolan. Det betyder att lärare ges uppmaningen att i större utsträckning knyta an till barnens livs- värld och att använda autentiska texter i den först läs- och skrivundervisningen.
En annan implikation som ges i avhandlingarna är betydelse av att lärare utgår från en vidgad syn på skriftspråk och alltså i större utsträckning använder det synsätt som Street (1995) betecknade som en ideologisk modell för skrift- språk. En snäv definition av skriftspråk leder till att läraren iscensätter en under- visning som inte beaktar alla olika uttryck för skriftspråk och särskilt små barns meningsskapande verkar hamna utanför vad som inkluderas i de autonoma definitionerna av skriftspråk. I några avhandlingar diskuteras behovet av att tidigt identifiera de barn som inte utvecklar läs- och skrivfärdighet i samma takt som majoriteten av barnen i förskole- eller skolklassen. Här är det uppenbart att man också utgår från en mer autonom definition av skriftspråk. Avslutningsvis pekar man i några av avhandlingarna på mer strukturella faktorer som samverkan mellan förskola och skola som viktiga för att bygga en undervisning som beaktar hela barnets utveckling och inte enbart några få väl definierade kompetenser som språklig medvetenhet och ordförståelse.
Avslutning
Genomgången av avhandlingarna har visat på några intressanta iakttagelser som bör beaktas när resultat från forskning kring barn och skriftspråklig kom- petens skall tolkas och förstås. Först visar genomgången att val av metod och metodologiska utgångspunkter inklusive vilka definitioner man utgår ifrån kan relateras till vilken typ av resultat som presenteras. För det andra visar genom- gången att det skett en förskjutning från studier med en utvecklingspsykolo- gisk inriktning till studier med sociokulturella utgångspunkter. För det tredje visar
genomgången på underskott av avhandlingar som behandlar skriftspråk och då särskilt studier som behandlar de allra yngsta barnen i förskolan.
Våra analyser visar tydligt hur definitioner av skriftspråk är intimt samman- vävda med utgångspunkter om hur vi ser på det lärandet barnet. I några av studi- erna ligger fokus på utveckling av läs- och skrivkompetenser och detta hänger väl samman med definitioner av skriftspråk som autonomt i förhållande till sociala och kulturella faktorer. Skriftspråket ses därmed som oberoende av den sociala praktik där det utvecklas eller görs. I dessa studier förekommer mycket sällan att man söker lokalisera skriftspråk till olika sociala praktiker och därmed minskar kanske också möjligheten att se nya aspekter av skriftspråklig kompetens.
Många av de analyserade avhandlingarna har valt forskningsansatser där det meningsskapande barnet står i centrum. Denna utgångspunkt får i många fall effekten att man inte systematiskt analyserar de undervisningssituationer som barnet deltar i. Avhandlingarna följer barnet genom de olika sociala skriftspråks- praktikerna men här får undervisningen en mindre framträdande roll. Få studier undersöker hur lärare förhåller sig till barns olika erfarenheter eller livsvärldar och man analyserar därför inte den sociala praktik som utgörs av mötet mellan lärare och barn när det gäller skriftspråk. Dessa situationer hamnar ofta i bakgrunden och därmed tappar man den del av skrift- språkspraktiken som omfattar mötet mellan läraren och barnet. Det här får till följd att man inte kan se vilken del av undervisningen som leder till avsedd effekt och det blir också svårt att relatera utfallet till målskrivningar i läroplanerna mer än till allmänna konstateranden om betydelsen av att knyta an till barnets livsvärld.
Sammanfattningsvis har den här genomgången visat på en variation som finns vad gäller forskningsansatser i svenska avhandlingar och licentiatuppsatser som behandlar de yngre barnens läs- och skrivlärande. Genomgången visar också på en del av de områden som behöver ytterligare uppmärksamhet. Det gäller framför allt enligt min bedömning undersökningar där undervisningsprocessen står i centrum. Andra områden som också bör nämnas i det här sammanhanget är underskottet av större och mer deskriptiva och hypotestestande ansatser som medger generaliseringar till en större population. Kunskapen kring utbredning och förekomst av läs- och skrivstimulerande aktiviteter för de yngre barnen är fortfarande bristfällig. Sett i relation till de politiska ambitionerna vad gäller stöd till barn i de yngre skolåren är det viktigt att den typen av studier genomförs.
Referenser
Arnqvist, A. (1991). Phonemic awareness in preschool children: Four studies on the relationship between phonemic awareness, reading ability and short-term memory. (akad. avh.) Uppsala: Uppsala universitet.
Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet : Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. (akad. avh.) Göteborg: Göteborgs universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9284
Bloom, D., Katz, L., Hong, H., May-Woods, P. & Wilson, M. (2012). Metho- dologies in research on young children and literacy. In N. Hall, J. Larson & J. Marsh (Eds.), Handbook of early childhood lieracy (Vol. ; 2, pp. 605-632). London: Sage Publications.
Damber, U. (2010). Reading for life: three studies of Swedish students’ literacy develop- ment. (akad. avh.) Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för bete- endevetenskap och lärande.
Danielsson, K. (2003). Beginners read aloud: high versus low linguistic levels in Swedish beginners’ oral reading. (akad. avh.) Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Fahlén, R.-M. (2002). Barns möten med skriftspråket: analys med utgångspunkt i Bru- ners teorier. (akad. avh.) Linköping: Linköping University Electronic Press. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-62263
Fast, C. (2008). Literacy: i familj, förskola och skola (Vol. 1. uppl). Lund: Student- litteratur.
Frank, E. (2009). Läsförmågan bland 9-10-åringar: betydelsen av skolklimat, hem- och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund. (akad. avh.) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Gustafsson, K. & Mellgren, E. (2005). Barns skriftspråkande : att bli en skrivande och läsande person. (akad. avh.) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Heath, S. B. (1983). Ways with words: language, life, and work in communities and
classrooms. Cambridge: Cambridge Univ. Press.
Hermansson, C. (2013). Nomadic writing : exploring processes of writing in early childhood education. (akad. avh.) Karlstad: Faculty of Arts and Social Sciences, Educational Work, Karlstads universitet.
Jonsson, C. (2006). Läsningens och skrivandets bilder: en analys av villkor och möjlig- heter för barns läs- och skrivutveckling. (akad. avh.) Umeå: Fakulteten för lärar- utbildning, Umeå universitet.
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs F-3. (akad. avh.) Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Krantz, H. (2011). Barns tidiga läsutveckling : En studie av tidiga språkliga och kognitiva förmågor och senare läsutveckling. (akad. avh.), Institutionen för nordiska språk, Stockholm. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-62840
Larson, J. & Marsh, J. (2012). The SAGE handbook of early childhood literacy. London:Sage.
Larsson, M. (2008). Reading, spelling and silent speech: exploring literacy in children with severe speech and physical impairment. (akad. avh.) Göteborg: Göteborgs universitet. Lundberg, I., Frost, J. & Petersen, O. L. (1988). Effects of an extensive program
for stimulating phonological awareness i preschool children. Reading Research Quarterly (23): 263-284.
Nyström, I. (2002). Eleven och lärandemiljön: en studie av barns lärande med fokus på läsning och skrivning. (akad. avh.) Växjö: Växjö Univ. Press.
Roos, C. (2004). Skriftspråkande döva barn : en studie om skriftspråkligt lärande i förskola och skola. (akad. avh.) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Samuelsson, S., Byrne, B., Quain, P., Wadsworth, S., Corley, R., DeFries, J. C.
& Olson, R. (2005). Environmental and Genetic Influences on Prereading Skills in Australia, Scandinavia, and the United States. Journal of Educational Psychology Journal of Educational Psychology J1 - Journal of Educational Psychology, 97(4): 705-722.
Sandström Kjellin, M. (2002). Läsutveckling i ett helhetsperspektiv: fjorton barns läs- utveckling under första och andra skolåret. (akad. avh.) Stockholm: Pedagogiska institutionen.
Snow, C., Burns, S., Griffin, P., Burns, S. & Griffin, P. (1998). Preventing Reading Difficulties in Young Children. Washington, DC: National Academy PressSnow, C.
Sommer, D., Pramling Samuelsson, I. & Hundeide, K. (2009). Child perspectives and children’s perspectives in theory and practice. Dordrecht: Springer.
Street, B. V. (1995). Social literacies: critical approaches to literacy development, ethno- graphy, and education. London: Longman.
Swalander, L. (2006). Reading achievement: its relation to home literacy, self-regulation, academic self-concept, and goal orientation in children and adolescents. (akad. avh.) Lund: Institutionen för psykologi, Lunds universitet.
Taube, K. (1988). Reading acquisition and self-concept. (akad. avh.) Umeå: Umeå universitet.
Thuresson, H. (2013). Att läsa bilder med kroppen: en studie om yngre förskolebarns kommunicerande. Karlstad: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Pedagogiskt arbete, Karlstads universitet.
Widebäck, B. (1998). Förberedande läsning och skrivning i förskolan. (akad. avh.) Stockholms universitet, Stockholm. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:- se:su:diva-62425