TILLVÄGAGÅNGSSÄTT - Att stanna kvar

I detta kapitel beskrivs studiens tillvägagångssätt. Det är en kvalitativ studie där intervjuer med nitton unga vuxna samt intervjuer med åtta lokala aktörer, såsom arbetsgivare och arbetsförmedlare, utgör det huvudsakliga empiriska materialet. Jag diskuterar i kapitlet de val som har gjorts och de utmaningar och svårigheter som har uppstått under resans gång.

Att ta avstamp i småstaden

När jag, en solig vårdag 2015, första gången kliver av tåget i orten som har fått det fiktiva namnet Skarvsjö har det gått ungefär två år sedan industriföretaget som var en av ortens stora arbetsgivare och dess kanske viktigaste identitetsmarkör flyttade utomlands. Flytten kan förstås som en del av en global utveckling där tillverkningsindustrin flyttar till platser där lönsamheten är högre (se ex. Harvey, 2009). Denna utveckling är del av de strukturella förändringar på arbetsmarknaden som har inneburit avindustrialisering och en samtidig framväxt av tjänstesektorn och en mer kunskapsintensiv ekonomi. Vid studier av framväxten av den nya ekonomin och den förändrade arbetsmarknaden har forskare många gånger vänt sig till större städer. Att istället studera en mindre ort innebär att studera förändringar från en plats där konsekvenserna blir andra (Crow, 2002). Att studera en mindre ort är dock inte en ny företeelse. Det finns inom sociologi, socialantropologi, etnologi och kulturgeografi en lång tradition av att studera strukturella förändringar ur ett lokalt ortsperspektiv (Forsberg, 2020; Lindfors, 1997)10. Denna tradition var särskilt starkt på

10 Exempel på några av de tidiga studierna är Åke Dauns (1970) studie om arbetarnas motstånd mot att lägga ner sågverksdriften i Båtsskärsnäs och Arne Lundqvist och Torgny T Segerstedts (1952; 1955) om människors anpassning till industriella miljöer i Huskvarna och Katrineholm. Rune Åbergs (1990) replikation på deras studie

inkluderade även kommunalanställda för att representera tjänstesektorn i det postindustriella samhället. Senare studier är Peter Waaras (1996) avhandling om ungdomar i Tornedalen, Magnus Karlssons (2000) avhandling om unga män i Ronneby

Att klass, kön och etnicitet är avgörande för livschanser och möjligheter är, som jag visade i kapitel 2, relativt väl belagt. I avhandlingen bygger jag vidare på denna forskning och utvecklar vilken roll platsen har i människors uppfattningar om möjligheter. Till det använder jag begreppet platsspecifik habitus. Platsspecifika habitus innebär att utforska hur människors inre orientering inte bara är social utan också geografisk. Med hjälp av en relationell platsförståelse menar jag att det går att analysera hur de unga vuxna i denna studie kan ha en orientering både utifrån småstaden som plats och platser, såsom skilda bostadsområden, inom orten.

I denna studie vill jag också bidra till att vidareutveckla det teoretiska spår som innebär social förändring i Bourdieus ramverk och hur det kan förstås i relation till unga vuxna i småstaden. Här använder jag mig av idén om den reflexivitet som kommer sig av att befinna sig på flera fält eller mellan olika fält med skilda värdesystem samtidigt. Hur de unga vuxna sedan agerar på denna potentiella reflexivitet beror bland annat på kapitaltillgång och hur investerade de är; vilken illusio eller tro de har, i respektive fält. Detta sätt att förstå social förändring sätts i avhandlingen också i relation till kön som levd erfarenhet och om könsrelationer reproduceras eller förändras.

4. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

Att ta avstamp i småstaden

1960- och 70 talen men blev sedan allt mindre central i och med det ökade fokus på mobilitet, nätverk och globalisering under 1980 och 1990-talen. Det minskade intresset följde den teoretiska utveckling som innebar att plats ansågs ha en minskad betydelse i människors liv. Sociologen Howard Newby (2008) beskriver att lokalsamhället inte betraktades ha något värde om man ville förstå de stora sociala förändringarna i samhället. Denna avhandling kan ses som en del av en återetablering av studier av platser och lokalsamhällen som har skett de senaste åren (jfr. Allan & Phillipson, 2008).

Vid valet av ort till denna studie beaktades flera kriterier11. Det främsta var att det skulle vara en småstad med dominerande industrinäring. Det på grund av ambitionen att studera unga vuxna i en mindre ort med en arbetsmarknad under omvandling. Ett annat kriterium var att orten skulle ha runt 10 000 – 20 000 invånare. Anledningen till att jag ville att det skulle vara en småstad av den storleken var att det skulle finnas en reell möjlighet att försörja sig, det vill säga en plats där det fanns en lokal arbetsmarknad. Jag föreställde mig att om jag valde en mycket mindre ort skulle det finnas ett starkare strukturellt tryck att lämna orten (jfr. Rönnlund, 2020). Jag ville också välja en ort som inte låg alltför nära en större ort av samma anledning. Skarvsjö var intressant eftersom den hade haft flera nedläggningar av relativt stora arbetsplatser och en hög ungdoms- arbetslöshet men samtidigt var en kommun som sakta ökade i invånarantal. Jag såg det som en möjlighet att utforska flera eventuella spänningar i relation till arbete, plats och mobilitet. Med grund i dessa kriterier fanns det en mängd olika orter jag kunde ha studerat. Att valet föll på Skarvsjö var på det sättet ett resultat av dels min egen platskännedom; jag valde en del av Sverige som jag är bekant med, dels av att orten vid denna tidpunkt uppmärksammades medialt på grund av den höga ungdomsarbetslösheten.

Jag vill i denna avhandling peka på att Skarvsjö är ett exempel på en typ av industriort som återfinns runt om i Sverige, det vill säga är relativt typisk.

samt Christer Jonssons (2010) avhandling om ungas vuxenblivande i en mindre ort. Det finns även ett internationellt fält med så kallade ”community studies”. Bland de mest relevanta Lynd & Lynd (1929, 1937), Bahr & Caplow (1982) samt studien av de arbetslösa i Marienthal av Jahoda et al (2002) på 1930-talet.

11 I avhandlingen studeras en ort men den statistik som finns omfattar hela kommunen.

Samtidigt kan Skarvsjö precis som andra platser betraktas som en unik plats. Denna förståelse utgår från det relationella platsbegreppet där platser ses som skapade av en specifik sammansättning av sociala relationer (Massey, 1994; Massey, 2005b). Platser konstrueras av både lokala och globala förutsättningar. De processer som strukturomvandlingar innebär är samtidigt både lokala och globala. Det globala utspelar sig på den lokala nivån, det äger alltid rum någonstans och får olika effekter beroende av plats (Massey, 2007). Trots att nedläggningen av det välkända företaget i Skarvsjö, som beskrevs inledningsvis, påverkade orten, innebar den inte en katastrof för den lokala arbetsmarknaden. Utvecklingen gick därför delvis emot den välkända berättelsen om den förlorade småstaden där industrier lägger ner och som invånarna flyttar ifrån (Vallström, 2011, s. 16). På andra platser skulle konsekvenserna av att ett stort industriföretag försvinner kunnat sett annorlunda ut. Det får således skilda konsekvenser beroende av varje plats specifika förutsättningar. Att studera en ort innebär således att studera dessa specifika förutsättningar. Samtidigt innebär det studier av de generella processer, såsom arbetsmarknadsförändringar, som villkorar livet i många mindre orter. Kunskapen som produceras inom ramen för denna avhandling kan därmed ses som kontextuell men som förankrad i relationer i den sociala världen som sträcker sig bortanför platsen (jfr. Stenbacka & Forsberg, 2013, s. 135).

Den typ av generalisering som görs anspråk på är analytisk generalisering och kan förstås med utgångspunkten i dubbelheten av att vara unik och typisk på samma gång (Delmar, 2010; Halkier, 2011). Det innebär att sociala relationer, processer och kategorier både kan vara unika för det som studeras och som del av en mer generell samhällsutveckling. Den kunskap som produceras med utgångspunkt i de unga vuxna i Skarvsjö kan bidra till en fördjupad förståelse av vad det innebär att som ung människa leva och arbeta i en mindre ort under 2000-talet (jfr. Baxter 2016).

En studie av unga vuxna i en mindre ort innebär dock vissa begränsningar i termer av kunskapsproduktion. Att bara studera en ort gör direkta jämförelser med andra platser svåra. Ambitionen med avhandlingen har dock inte varit jämförande utan snarare att, genom att fokusera på en plats, se skillnader inom platsen. Att studera en plats möjliggör en djupare

Jag vill i denna avhandling peka på att Skarvsjö är ett exempel på en typ av industriort som återfinns runt om i Sverige, det vill säga är relativt typisk.

11 I avhandlingen studeras en ort men den statistik som finns omfattar hela kommunen.

analys, något som potentiellt går förlorat vid en jämförelse. Jämförelser har istället kunnat göras med hjälp av tidigare forskning om unga i mindre orter.

Det huvudsakliga materialet för denna avhandling utgörs av intervjuer med nitton unga vuxna i Skarvsjö varav sju har intervjuats två gånger. Dessutom är intervjuer med arbetsförmedlare, kommun, yrkeshögskola och lokala arbetsgivare en del av det empiriska materialet. Studien kan ses som en ”utvidgad” intervjustudie då den också har inneburit återkommande besök i Skarvsjö under de perioder12 som material-insamlingen pågick. Jag har fikat mig igenom ortens kaféer, sovit över på hotellen, promenerat runt stadens centrala och mindre centrala delar, besökt industrimuseet och varit på författaruppläsning på biblioteket. Jag har också mer eller mindre aktivt följt med i det lokala nyhetsflödet genom att prenumerera på lokaltidningen och läsa kommuntidningen. Studien ska alltså inte betraktas som ett systematiskt etnografiskt arbete eller en klassisk fallstudie. Samtidigt har den handlat om något mer än att intervjua ett antal människor eftersom platsen har haft en central roll.

Intervju som metod

I denna avhandling har jag använt intervjuer som datainsamlingsmetod då jag har varit intresserad av erfarenheter, meningsskapande och praktiker. Att använda sig av intervjuer uppbådar forskaren att förhålla sig till frågan vad en intervju kan bidra med för kunskap, vad kan intervjuer egentligen säga om den sociala världen? I denna fråga har jag inspirerats av följande citat:

/…/ for many researchers what is said at interview does not in and of itself ‘tell about the world’ in some direct, unfiltered way, rather it has the capacity to tell about the world through researchers using what is said not just by this interviewee, but by others and indeed other researchers, through a dialogue between theory and evidence, to say

12 Första omgången vår och sommar 2015, andra vinter 2016/2017, tredje och sista vår och sommar 2019.

something about the social world both within and beyond the interview encounter. (Hughes et al., 2020, s. 556 kursiv i original)

I linje med sociologen Jason Hughes med flera (2020 s. 560) menar jag att människor som deltar i intervjuer refererar till och är en del av relationer bortom det sociala möte som en intervju innebär. Det innebär att utgå från att det som utforskas i en intervju är relationer som sträcker sig över tid och rum bortanför den omedelbara intervjusituationen. I denna avhandling betyder det att de unga vuxnas utsagor används för att producera kunskap om relationen mellan de unga vuxnas sociala och geografiska position och deras upplevda möjligheter till arbete.

En viktig metodologisk utgångspunkt har varit att intervjusituationen är en komplex och konstruerad situation som kräver reflexivitet under hela forskningsprocessen. Det innebär bland annat att tolkningar omprövas och ambivalens och mångtydighet tillåts vara en del av analysen (Alvesson, 2011). En viktig aspekt av det har varit att förhålla mig till en feministisk vetenskapskritik som har inneburit ett erkännande av att forskning är förkroppsligad och situerad (Haraway, 1988). Forskaren är en del av vetenskapsproduktionen och därför är det relevant att positionera sig själv i relation till sin forskning. Inom detta perspektiv finns en medvetenhet om att forskaren talar från flera positioner och det sätt som kunskap produceras påverkas av dessa positioner (Pini, 2004). Jag vill därför säga något om de positioner jag har intagit i relation till min forskning. Att själv ha vuxit upp utanför en liknande ort och ha en liknande bakgrund som de jag studerar bidrog till att identifiera forskningsproblemet. Det gjorde att jag kunde koppla den, vid den tiden, begynnande samhällsdebatten om unga utanför storstäderna till mina egna erfarenheter och utifrån det identifiera och formulera ett vetenskapligt problem.

Min egen bakgrund innebär också att jag i intervjuerna och forskningsprocessen har tagit minst två positioner (jfr. O’Reilly, 2009; Pini, 2004). Den första är en position som kan förstås som ett ”inifrånperspektiv”. Ofta var min uppväxtort något som vi småpratade om innan intervjun började. Ur ett maktperspektiv kan det ses som en position av att studera i sidled, det vill säga varken att studera en mer priviligierad eller mer marginaliserad grupp (Plesner, 2011). Min egen sociala och

analys, något som potentiellt går förlorat vid en jämförelse. Jämförelser har istället kunnat göras med hjälp av tidigare forskning om unga i mindre orter.

In document Att stanna kvar (Page 60-80)