Utgångspunkten för den här studien är att vår uppfattning om verkligheten, inklusive oss själva, är socialt konstruerad. Denna teoretiska utgångspunkt har varit vägledande för hur jag har genomfört studien och i det här kapitlet ska jag beskriva hur jag har gått tillväga. Jag ska även diskutera vilka kunskapsanspråk jag kan göra utifrån det empiriska materialet med tanke på den teore- tiska utgångspunkten och tillvägagångssättet.
Att studera identitetsarbete
Enligt utgångspunkten att människor konstruerar sina identiteter med hjälp av språket, bör metodvalet i identitetsstudier i första hand vara intervjuer eftersom det ger intervjupersonerna möjlighet att tala om sig själva (Petersson, 2003). Ett annat skäl är att språ- ket i intervjuer är tillgängligt för analys och att analyser av språk- användningen gör det möjligt att belysa hur mångtydig och motsä- gelsefull konstruktionen av identiteter är (Maguire & Hardy, 2005).
Inom den odontologiska forskningen är det vanligt att utföra en- kätundersökningar. Men det finns begränsningar med metoden. Enkäter utgår från att människor uttrycker underliggande attityder när de talar och att människors attityder är oföränderliga över ti- den och från en situation till en annan. I enlighet med det synsättet anses det vara möjligt att ta reda på vad människor har för attity- der med hjälp av frågeformulär där de får ta ställning till olika frå- gor, skriver Potter och Wetherell (1987). Men det går inte att utgå
86
från att människor uttrycker underliggande attityder när de fyller i en enkät. De kan de fylla i ett svar för att de anser att det är lämp- ligt att svara på ett visst sätt. Ett svar kan också vara en följd av att människor har svårt att ta ställning i en fråga beroende på att de anser att deras uppfattning inte överensstämmer med svarsalterna- tiven, skriver Potter och Wetherell. Det blir kanske därför ett kryss i rutan som står för ”ganska ofta” eller ”ibland” på grund av att undersökningspersonerna inte kan uppge en ståndpunkt som är tydligt för eller emot något. Dessutom kan människor uttrycka oli- ka uppfattningar beroende på vad som har sagts tidigare i ett sam- tal. Problemet med enkäter är att människor får ta ställning till frågor eller påståenden som är lösryckta från ett sammanhang, på- pekar Potter och Wetherell. Enligt ett socialkonstruktionistiskt syn- sätt är en forskares uppgift inte att avslöja kännetecken hos männi- skor som finns där hela tiden och som det bara är att ta fram. Iden- titeter är föränderliga och kan därmed inte ”kvantifieras, mätas, vägas och räknas”, som Petersson (2003:42) uttrycker det.
Tyngdpunkten i denna studie ligger därför på intervjuer med tand- läkare. Jag har även observerat dem när de arbetar. Jag har även intervjuat tandvårdschefen och klinikcheferna på klinikerna där tandläkarna arbetar och läst landstingsdokument.
Urval
Platsen där en studie ska genomföras ska vara en plats där man ut- går från att man kan få fram ett resultat som är teoretiskt intres- sant utifrån sin forskningsfråga (Phillips & Hardy, 2002). Det handlar om att göra ett strategiskt val i förhållande till sin forsk- ningsfråga (Yin, 2003). I denna studie ingår det sju tandläkare som arbetar på två olika kliniker i en folktandvård. Anledningen till att just den folktandvård som ingår i den här studien valdes, är att den ingick i en annan studie som det var tänkt att denna studie skulle kunna knyta an till. Jag tog därför kontakt med tandvårdschefen för att inleda ett eventuellt samarbete. Jag berättade att jag var in- tresserad av hur tandläkare upplever arbetsvillkoren i folktandvår- den och hur det är att vara en tandläkare. Tandvårdschefen och jag hade ett möte där han berättade om verksamheten i den aktuella folktandvården. Jag fick även informationsmaterial om det här
87
landstinget och folktandvården. Denna studie blev sedan en fristå- ende studie. Eftersom en kontakt var tagen var jag välkommen av tandvårdschefen att genomföra studien på ett par kliniker.
Skälet till att studien handlar om tandläkare som arbetar på två olika kliniker är att förhållandena kan skilja sig från klinik till kli- nik. Det beskrivs som en fördel att studera en frågeställning i olika kontexter som skiljer sig åt eftersom det gör det möjligt att belysa vilken betydelse som de kontextuella skillnaderna har för resultatet i en studie (Phillips & Hardy, 2002). Genom att studera tandläkare som arbetar på två olika kliniker är det alltså möjligt att belysa vil- ken betydelse som den klinikmiljö som tandläkarna arbetar i har för deras yrkesidentitet. När studien genomfördes tjänstgjorde två till sex tandläkare på folktandvårdsklinikerna i det aktuella lands- tinget. Jag valde två kliniker där det arbetade sex tandläkare efter- som jag ville intervjua flera tandläkare på en klinik. Skälet är att jag vill jämföra tandläkarnas uttalanden med varandra för att kun- na belysa såväl likheter som skillnader mellan tandläkarna. På en av klinikerna där det arbetade sex tandläkare fanns det en del konflikter och kliniken hade fått en ny klinikchef, enligt tandvårds- chefen. Jag valde bort den kliniken eftersom jag inte ville utföra min studie på en klinik som avvek från de andra. Hur representa- tiva de två kliniker som jag valde är för tandvården i det aktuella landstinget kan jag emellertid inte uttala mig om.
På klinikerna arbetade det även två tandhygienister och ett flertal tandsköterskor. En av tandläkarna på respektive klinik tjänstgjorde som klinikchef. Tillträdet till klinikerna gick via tandvårdschefen som informerade klinikcheferna på ett klinikchefsmöte att jag skul- le ta kontakt med två av dem för att senare komma till klinikerna och utföra några intervjuer. Tandvårdschefen känner till vilka kli- niker jag valde. Av anonymitetsskäl kallas klinikerna för Frejakli- niken respektive Balderkliniken och den folktandvård som jag stu- derar kallar jag för Folkis.
Intervjuer
Personerna som jag har intervjuat är tandvårdschefen, klinikche- ferna på Frejakliniken respektive Balderkliniken, 3 tandläkare på
88
Balderkliniken och 4 på Frejakliniken (tabell 1). Intervjuerna genomfördes under våren 2003 till våren 2004. De första perso- nerna jag tog kontakt med var klinikcheferna för att fråga om det var möjligt att genomföra en studie om folktandvårdstandläkare på den klinik som de är ansvariga för. Inledningsvis ville jag intervjua två tandläkare som hade några års yrkeserfarenhet. Urvalet av per- soner gjorde jag tillsammans med klinikcheferna. Skälet till att per- sonerna valdes ut i förväg och inte efter att jag hade besökt klini- kerna var att tandläkarna var uppbundna av patientbehandling en tid framåt. Jag fick boka tid precis som patienter gör. Intervjuerna genomfördes under några sammanhängande dagar.
Efter jag hade intervjuat klinikchefen och tandläkarna och började gå igenom intervjumaterialet, ville jag av två skäl intervjua fler tandläkare. För det första upplevde jag att jag behövde få en tydli- gare bild av vad som kännetecknar arbetsvillkoren på klinikerna. Till exempel rutiner för hur akutpatienter tas om hand och arbets- fördelningen mellan tandläkare och den övriga tandvårdspersona- len. För det andra upplevde jag att jag behövde ett större intervju- material för att kunna dra slutsatser om likheter och skillnader mellan tandläkarna. Jag tog därför åter kontakt med respektive klinikchef. På Frejakliniken hade en av tandläkarna ungefär 15 års yrkeserfarenhet, en ungefär tre års yrkeserfarenhet medan en tredje nyligen var klar med sin utbildning. Jag tog kontakt med de två tandläkarna med längst erfarenhet och de tackade ja till att ställa upp. På Balderkliniken hade en av tandläkarna slutat, de övriga två som jag inte hade intervjuat hade enligt klinikchefen flera års yr- keserfarenhet. Den ena tandläkaren ställde upp.
Genomförandet av intervjuerna
Intervjuerna var semistrukturerade. En intervju som är helt struk- turerad och som genomförs på samma sätt när personerna i en stu- die intervjuas är inte en kvalitativ intervju, skriver Widerberg (2002). Det som kännetecknar en kvalitativ intervju är att forska- ren utnyttjar mötet med en intervjuperson och det unika samtal som uppstår mellan dem. Forskaren kan mycket väl ha planerat vad intervjun ska handla om och ställa samma frågor till intervju- personerna men det typiska är att forskaren strävar efter att få
89
fram och följer upp varje enskild intervjupersons berättelser, fort- sätter Widerberg. Frågorna kan därför ställas i olika ordning och inte alltid på exakt samma sätt. På liknande sätt skriver Petersson (2003) att när man studerar identiteter är det meningslöst att an- vända sig av ett antal bestämda frågor som inte tillåter förändrade formuleringar eller ordningsföljd, eller som leder till att det inte går att lägga till eller ta bort frågor. Skälet är enligt Petersson att iden- titeter är föränderliga, mångdimensionella och kontextberoende och då behövs frågor som kan situationsanpassas. Intervjuerna ska därför vara strukturerade men flexibla så att frågorna kan anpas- sas efter intervjupersonen.
Det är inte heller lämpligt med en svagt styrd intervju eftersom det kan innebära att det dröjer innan det kommer fram något intres- sant i en intervju (Alvesson, 2003). Ostrukturerade intervjuer där intervjupersonen får tala fritt utan att forskaren ställer frågor eller avbryter, leder enligt Easterby-Smith, Thorpe och Lowe (2002) tro- ligen till att intervjupersonen inte vet vad forskaren vill ha svar på och att forskaren inte vet vad intervjupersonen talar om. Som en följd blir intervjumaterialet svårtolkat.
I intervjuerna utgick jag därför från vissa frågor men jag var öppen för det som personerna berättade för att följa upp deras svar. In- tervjuerna kunde därför ibland ta en annan vändning än vad jag hade förväntat mig och jag fick jag styra tillbaka intervjun till mina frågor för att inte komma bort allt för mycket från syftet med in- tervjuerna. Det innebar även att alla intervjuer blev olika och att jag ställde mina frågor i olika ordning. Frågorna varierade beroen- de på vilken yrkeskategori som jag intervjuade.
Intervjuerna med tandvårdschefen, klinikcheferna och tandläkarna spelades in på band och jag skrev sedan ut dem ordagrant. Jag har även haft kortare telefonintervjuer med klinikcheferna och tandlä- karna. Under telefonsamtalen förde jag anteckningar som jag sedan skrev rent. Intervjucitaten från telefonintervjuerna är därför inte ordagranna. När jag citerar en person har jag gjort förändringar i deras uttalanden för att göra om deras muntliga språk till skrift- språk. Det innebär att jag har jag tagit bort upprepningar och ord
90
som alltså, ju och va om jag inte har ansett att de fyller en funktion för att betona en ståndpunkt.
Intervjun med tandvårdschefen
Syftet med intervjun med tandvårdschefen var att få kunskap om hur folktandvården styrs, vilka mål som är uppsatta för folktand- vården, hans syn på tandvård och vilka förväntningar han ställer på tandläkare och klinikchefer. Intervjun genomfördes på tand- vårdskansliet och den varade i ungefär två timmar.
Intervjuerna med klinikcheferna
Syftet med intervjuerna med klinikcheferna var att få deras be- skrivning av klinikerna och hur de försöker styra arbetet. Frågorna handlade om vilken typ av patienter som behandlas på klinikerna, de ekonomiska förhållandena, klinikernas mål, hur klinikchefen följer upp tandläkarnas arbetsinsatser, hur de vill att tandläkare och tandsköterskor ska arbeta tillsammans och deras förväntningar på tandläkarna när det gäller patientarbetet. Klinikcheferna inter- vjuade jag två gånger vardera. Frågorna i den andra intervjun var sådana som hade koppling till deras tidigare svar och frågor som hade dykt upp under studiens gång. Intervjuerna med klinikchefer- na genomfördes på deras arbetsplatser och de varade sammanlagt i cirka tre timmar.
Intervjuerna med tandläkarna
Syftet med intervjuerna med tandläkarna var att undersöka deras föreställningar av sig själva som tandläkare och vad som är viktigt i det egna tandvårdsarbetet. Några av frågorna som jag ställde rör- de sig därför kring teman som handlar om vad de är intresserade av inom tandvården, vad de anser att de är duktiga på och hur de ser på arbetet med patienter (både det kliniska och det administra- tiva arbetet). Eftersom studien handlar om hur tandläkare reagerar på ledningens styrning, frågade jag tandläkarna vilka krav som de upplever att klinikcheferna ställer på dem och hur de reagerar på kraven. En central fråga i studien är hur tandläkarna reagerar på ekonomiskt inriktad styrning. Jag ställde därför specifika frågor som har att göra med vad det är för ekonomiska krav som tandlä- karna ställer på tandläkarna, vad det betyder att arbeta på en re-
91
sultatenhet och hur de ser på klinikchefernas uppföljning och redo- visning av deras intäkter. Jag ställde även frågor om hur tandläkare fördelar arbetsuppgifter mellan sig och den övriga tandvårdsperso- nalen och hur de ser på att överlåta arbetsuppgifter till tandhygie- nister och tandsköterskor. Jag ställde dessutom frågor angående tandläkarnas livssituation och arbetets betydelse jämfört med livet utanför arbetet, varför de utbildade sig till tandläkare, varför de arbetar i folktandvården och vad de har för framtidsplaner.
Några månader efter intervjun träffade jag tandläkarna för en ny intervju. En del av frågorna vid den andra intervjun var följdfrågor till deras svar i den första. En del kunde vara nya beroende på vad deras kollegor och klinikchefer hade berättat vid första intervjutill- fället. Det kunde ha kommit upp något som jag var intresserad av att fråga fler tandläkare om. Min tanke var att genomföra intervju- erna efter observationerna för att bland annat ställa frågor kring vad jag hade sett under en observation, men på grund av tandlä- karnas tidschema fick intervjun i ett par fall genomföras före ob- servationen. Nu kunde jag trots allt fråga tandläkarna om vad jag såg när jag följde deras arbete under tiden när vi var ensamma, till exempel i en paus mellan två patienter. Om jag behövde ställa fler frågor återkom jag per telefon till dem som jag hade intervjuat före observationen. Intervjuerna med tandläkarna genomfördes på re- spektive klinik och de varade sammanlagt mellan en och en halv timme och drygt två timmar.
92
Namn Klinik Befattning Intervju/observation Tandvårdschef Intervju
Martin Frejakliniken Klinikchef Intervju
Anna Frejakliniken Tandläkare intervju, observation Egon Frejakliniken Tandläkare intervju, observation Kristina Frejakliniken Tandläkare intervju, observation Markus Frejakliniken Tandläkare Intervju, observation Pär Balderkliniken Klinikchef Intervju
Daniel Balderkliniken Tandläkare Intervju, observation Johan Balderkliniken Tandläkare Intervju, observation Julia Balderkliniken Tandläkare Intervju, observation
Tabell 1. Intervjupersonerna
Antal intervjupersoner
Det var alltså inte bestämt i förväg hur många personer jag skulle intervjua. Hur vet man när man har tillräckligt med empiriskt ma- terial när man vill undersöka hur människor konstruerar sina iden- titeter? Något givet svar på den frågan finns det inte enligt Wood och Kroger (2000) i studier som handlar om hur människor an- vänder språket. De skriver att det som ska vara vägledande för en forskare, är när forskaren anser att det finns tillräckligt med empi- riskt material för att det ska gå att dra intressanta slutsatser som det går att argumentera för. När jag började gå igenom intervjuer- na blev det efter hand tydligt att intervjumaterialet var tillräckligt stort för att jag skulle kunna dra slutsatser om tandläkarnas identi- tetsarbete och innehållet i deras identitet som tandläkare. Jag bör- jade se intressanta likheter och variationer i tandläkarnas uttalan- den.
Ett annat svar på frågan hur många personer en forskare ska inter- vjua, är att man ska ”intervjua så många personer som behövs för att ta reda på vad du vill veta” (Kvale 1997:97). Även det här sva- ret var vägledande för när jag ansåg att jag hade intervjuat tillräck- ligt många tandläkare. Efter hand som jag intervjuade dem, fick jag en känsla av att jag hade fått veta tillräckligt mycket dels om dem
93
själva, dels om den organisatoriska kontexten som de arbetar i för att jag skulle kunna börja analysera det empiriska materialet.
Reflektioner kring intervjuer som metod
Alla som jag intervjuade gav ett trevligt och tillmötesgående in- tryck, och de verkade ge uppriktiga och insiktsfulla svar. Men att tro att det går att komma åt intervjupersoners tankar och känslor helt och hållet är en naiv uppfattning. Anledningen är att en inter- vju är en komplex social interaktion där det alltid finns en påver- kan från såväl intervjuaren som intervjupersonen (Alvesson & Deetz, 2000; Petersson, 2003). Hur en intervjuperson svarar på frågor och beskriver sig själv beror på flera omständigheter. En omständighet är hur forskaren ställer sina frågor och vilka ord som används. Olika ord väcker olika associationer hos människor, vil- ket påverkar hur de svarar. En annan omständighet är hur inter- vjupersonen uppfattar forskaren, som forskarens utbildning, kön, ålder och etnicitet. En tredje omständighet är att en intervjuperson kan ge vissa svar för att vara forskaren till lags. En intervjuperson kan emellertid även ta avstånd från forskaren och det som perso- nen uppfattar att forskaren representerar och därför uttrycka mer negativa svar jämfört med om en annan forskare hade utfört inter- vjun (Alvesson & Deetz, 2000). Olika intervjuare får därför olika svar.
Att varje intervju är ett unikt möte får inte bara som följd att resul- tatet av en intervju varierar beroende på vem som ställer frågorna och vem som svarar. Resultatet kan även variera från tillfälle till tillfälle när samma intervjuperson intervjuas av samma forskare. Vad som behandlas i en intervju och hur mötet mellan två personer utfaller går aldrig att förutsäga (Alvesson & Deetz, 2000). Ett an- nat belägg för att intervjupersoners uttalanden är situationsspecifi- ka är att platsen där en intervju genomförs påverkar intervjuperso- nens svar. Om en forskare intervjuar en person på olika platser, till exempel på intervjupersonens arbetsplats och på en annan plats, kan det leda till att svaren förändras (Easterby-Smith, Thorpe & Lowe, 2002). Det som intervjupersoner berättar är således specifikt för just det samtal som uppstår mellan en intervjuperson och en forskare.
94
Den sociala interaktionen mellan intervjuare och intervjuperson ska man med andra ord inte bortse från. De personer jag intervju- ade kände till att jag har arbetat som tandläkare. Att jag sågs som tandläkare kunde märkas genom att intervjupersonerna använde odontologiska termer som kanske kan vara svåra att förstå för per- soner som inte arbetar inom tandvården. Intervjuerna genomfördes på tandläkarnas arbetsplats. Vi satt i ett behandlingsrum eller i ett kontorsrum. Det är möjligt att resultaten av intervjuerna hade bli- vit annorlunda om de hade utförts i en annan miljö, men eftersom tandläkarna var upptagna och intervjuerna fick klämmas in när de hade plats i sina tidsscheman var det mest praktiskt att vi befann oss på klinikerna. Fördelen var att jag fick se den miljö som tand- läkarna arbetar i. Det gav mig en förståelse för vad som känne- tecknar klinikerna.
Observationer av tandläkarnas arbete
Observationerna innebar att jag följde de enskilda tandläkarna när de arbetade kliniskt med patienter. En del av tandläkarna ägnade en del av tiden som jag följde deras arbete åt administrativt arbete. Situationerna som jag studerade var alltså situationer som är typis- ka för tandläkares arbete. Jag följde tandläkarna under ungefär en halv dag var. När jag satt med i behandlingsrummen antecknade jag fortlöpande vad jag såg i en anteckningsbok som jag hade med