På informationsmötet mötte projektledaren föräldrarna separat och in- formerade om projektets mål och vilka ramar som gällde. Barnen intervju- ades i grupper om 2-7 av koordinatorerna. Efter intervjuerna bjöds barnen på fika och fick rita. Föräldrarna fick skriva på ett medgivande att deras barn skulle få delta. I samband med detta fick de också uppge om barnet hade några allergier och om barnet har husdjur. Föräldrarna var överlag positiva till att deras barn skulle deltaga. Endast en förälder hörde av sig och meddelade att hennes barn inte skulle deltaga i projektet. Föräldern hade trott att alla barn fick vara med och var tveksam till urvalet av barn.
Eftersom könsfördelningen bland mentorerna var 80% kvinnor och 20% män och den bland barnen var 50/50 uppstod frågan om man skulle meddela pojkar i förväg att de fått en kvinnlig mentor. Första året var detta problematiskt, men år 2 och 3 uppmanades föräldrarna och barnet att läm- na klart besked på informationsmötet om deras son kunde tänka sig en kvinnlig mentor.
Skolpersonalen på respektive skolor informerades om projektet. Det var viktigt att lärarna och fritidshemspersonal var införstådda med projektets syfte och uppläggning.
Tillvägagångssätt och kriterier vid urval av deltagande
barn
De deltagande skolorna, G-, L-, N- och R-skolan är relativt likartade vad gäller storlek och typ av upptagningsområde. Samtliga har förskoleklass och upp till och med årskurs 9 och respektive skola har mellan 6-700 ele- ver.
G-skolan ligger i ett ytterstadsområde med industrier och blandad be- byggelse. Den har ett relativt stort upptagningsområde. Cirka 60% av ele-
verna totalt har utländsk bakgrund (svenska som andraspråk och minst en förälder född utomlands), medan andelen i de lägre årskurserna är mycket högre.
L-skolan och N-skolan ligger i centrum med innerstadsbebyggelse. Enligt skolans beskrivning finns det en relativt stor andel elever från fa- miljer som har en svår situation och är i behov av särskilt stöd. Andelen elever med utländsk bakgrund (svenska som andraspråk och minst en för- älder född utomlands) är på L-skolan ca 65% och på N-skolan drygt 35%.
R-skolan ligger i ett ytterstadsområde, i ett stort höghusområde byggt under 1960-talets miljonprogram. Relativt sett råder hög arbetslöshet och högt socialbidragsberoende. Andelen elever med utländsk bakgrund är ca 70-80%.
Urvalsprinciperna till Näktergalen har varierat något mellan skolorna. På L- och N-skolan (fortsättningsvis skrivs endast L-skolan men avses båda eller endera av skolorna) fick alla föräldrar en inbjudan att anmäla sitt barn och dessutom informerades i samband med utvecklingssamtal. På R- och G-skolan föreslog lärarna i samband med utvecklingssamtal vilka barn de tyckte skulle anmäla sig. På R-skolan var man mer restriktiv och gick direkt till de barn man trodde skulle ha nytta av att vara med. På G-skolan har efterhand fler och fler fått kännedom om projektet och därmed kommer också föräldrar spontant och vill anmäla sina barn. Klasslärarna och även fritidspedagogerna (på G-skolan) har fått rangordna barnen och sedan har kontaktpersonen och i de flesta fall även skolsköterskan tillsammans valt ut de barn som får delta. Det kunde skilja sig mellan fritidspedagoger och lärare i hur de rangordnar.
Barn på L-skolan valdes ut av följande skäl: § Barn som inte har några syskon.
§ Barn som har många syskon.
§ Barn till ensamstående föräldrar som inte kommer ut så mycket. § Barn som är tysta och inbundna.
§ Barn som har språksvårigheter.
§ Barn som inte riktigt passar in i en klass, riskerar att bli utstötta och som kan behöva få hjälp in i det sociala livet.
Barn på G-skolan valdes ut enligt följande kriterier: § Barn som behöver komma ut.
§ Ensamma barn med en förälder.
§ Barn som har svårt med kamratkontakter eller problem i kontakt med vuxna.
Skolsköterskan på G-skolan menade att det är svårt att i ord precisera vilka barn som ska få komma med. Hon säger att efter många års erfarenhet inom skolhälsovården känner man på sig vilka barn som behöver få kom- ma med. Det är ungefär samma skäl som när man väljer ut barn som ska få åka på koloni.
Barn på R-skolan valdes ut enligt följande kriterier:
§ Så kallade Sv2-barn som har behov av intryck från samhället och po- sitiv stimulans.
§ Barn som har stora syskonskaror, bor i små lägenheter och/eller har föräldrar som är arbetslösa. Barnen behöver aktiviteter, få komma iväg med någon annan vuxen och inte vara en i mängden.
§ De barn som ska delta ska klara av att passa tider.
På frågan om ”rätt barn” kommit med i projektet svarar skolledning och lärare i stort sett genomgående att så har varit fallet.
Skälen till att barnen kommer med kan sammanfattas i följande huvud- grupper:
§ Barn som behöver komma ut och få nya erfarenheter.
§ Barn som behöver en vuxen, antingen för att de har många syskon eller inga och ensamstående förälder.
§ Barn som har svårt med kamratkontakter och kontakter med vuxna. Två urvalskriterier för barn som inte får komma med har varit:
§ Barn som har alltför stora problem och är föremål för elevvårdskonfe- renser.
§ Barn som inte har tid att träffa mentorn p.g.a. många olika aktivite- ter/sysselsättningar.
Tabell 4. Frekvens över barn som ansökt och deltagit
Mentorsår och skolor Antal barn som ansökt
Antal barn som antagits, deltagit och fullföljt
G-skolan 51 28 L-skolan 60 34 Invandrarförvaltningen 6 6 Totalt år 1 117 68 G-skolan 60 32 L-skolan 80 25 R-skolan 20-25 16 Totalt år 2 160-65 73 G-skolan 80 22 L-skolan 67 23 R-skolan 22 13 Totalt år 3 169 58
Tabellen ovan visar att antalet sökande barn i flera fall har varit mer än dubbelt så många som sedan antagits. Kontaktpersonen på en av skolorna påpekade dock att det fanns en risk att det kunde bli färre sökande efter- hand när samma årsklass hade möjlighet att söka under flera år i följd.