• No results found

Under senare år har spa-anläggningar blivit allt mer populära som en-klaver dit man kan dra sig undan och fly från vardagens hektiska stress. Den aura som omger dem bygger, i stor utsträckning, på den blandning av upplevelser och erfarenheter som de utlovar besökaren.

Men på den här punkten är inte alla spa-anläggningar likadana. I Sve-rige används ordet spa på olika sätt i olika kontexter. Sensa spa in Lund, till exempel, är ett dag-spa som erbjuder olika typer av mas-sage, ansiktsbehandlingar och manikyr. Men man kan inte övernatta på den här spa-anläggningen eller avnjuta en utsökt måltid i samband med besöket (Sensa Spa 2003). Som kontrast kunde ledningen för ett äldre hotell på Öland under våren 2002 i upphetsad ton informera all-mänheten om att de inom några månader skulle öppna sitt eget spa.

Deras spa var inte mycket mer än en jacuzzi som gästerna fick bada i.

Men till skillnad från ett dag-spa erbjöd man möjligheten att äta mid-dag och övernatta.

De båda spa-anläggningar som det här kapitlet fokuserar på är stora anläggningar där man kan äta och övernatta, och man erbjuder ett brett spektrum av massage, behandlingar och aktiviteter. I tillägg till detta har de båda anläggningarna investerat kraftigt i att utveckla sitt konferensutbud. Deras kunder är nämligen inte bara privatpersoner, utan till stor del företag, myndigheter och institutioner som använder de här spa-anläggningarna som mötesplatser. De båda är ganska stora spa-anläggningar, med svenska mått mätta, och liknar varandra i så måtto. Samtidigt skiljer de sig tydligt från varandra i sitt sätt att pre-sentera sig och i hur de försöker tillfredsställa sina kunder.

Varbergs Kurort Hotell & Spa har 106 rum och ligger på Västkus-ten söder om Göteborg. Dess rykte som kurort går tillbaka till början av 1800-talet. Vid olika tidpunkter under större delen av 1900-talet fungerade anläggningen även som sjukhus och sanatorium. Fortfa-rande i dag erbjuder spa-anläggningen medicinsk vård och till dess anställda hör såväl sjuksköterskor som sjukgymnaster, tillsammans med massörer, terapeuter och tränare 26.

I stil med sitt förflutna reflekterar anläggningens huvudbyggnad tydligt den tidiga modernistiska stil man hittar i de flesta av de sjuk-hus och institutioner som byggdes under första delen av 1900-talet i Sverige. Huvudentrén har däremot inspirerats av brittisk inrednings-tradition, med träpanelade väggar och djupa, gröna läderfåtöljer. Som Mats, en av ledarna för Varberg, förklarar: ”Det är rätt roligt, många gäster som kommer nya hit säger att, när de kommer i entrén, upplever de lugn. Och det är det som många eftersträvar idag att varva ner, koppla av.” Spa-anläggningens historiska rötter, institutionsarkitektu-ren från 1900-talet och entrén i klassisk brittisk stil – allt bidrar till att skapa en lugnande atmosfär som skiljer anläggningen från många av de trendiga nykomlingarna på spa-området. Det åstadkommer den ge-nom att på ett symboliskt sätt övertyga besökarna om att det här är ett traditionsrikt företag, med ett alldeles eget väl förankrat arv som i sin tur har rötterna i en professionell tradition.

Hasseludden Konferens & Yasuragi har 162 hotellrum och ligger på Ostkusten, i Stockholms skärgård.27Det byggdes tidigt på 1970-talet av LO, som avsåg att använda det för konferenser och fortbild-ning (Brink 1999, s. 153 ff.). Utseendet av anläggfortbild-ningen har

påver-kats av japanska arkitekturstilar och estetiska ideal. Det japanska tema som genomsyrar byggnadens arkitektur har överförts till andra områden av spa-anläggningens verksamheter, såsom japanskt inspire-rade behandlingar och massage, Yasuragi-badet,28 flera restauranger som serverar japansk mat och att gästerna ombeds klä sig i de tradi-tionella japanska dräkter som kallas yukata.

Ingen av dessa båda spa-anläggningar byggdes ursprungligen för att fungera som spa. Varberg var ett sanatorium som senare användes som hälsoanläggning och omvandlades till konferenscenter på 1990-talet. Hasseludden byggdes som konferens- och utbildningscenter för ett av Sveriges största fackförbund.29 Trots dessa rätt så oglamorösa rötter så presenterar sig båda de här ställena nu som platser där mycket speciella krafter eller energier kan samlas och lagras på olika sätt. Till exempel hävdar Varberg i sitt gåvobrev att ”En vistelse på Varbergs Kurort & Kusthotell är lika njutbar som nyttig. Varje cell i Dig kopplar av och samlar nya krafter. Hela Din kropp kommer att tacka dig. Länge” (Gåvobrev, avbildat i broschyr från Varbergs Kurort Hotel & Spa 2002, s. 46, författarens kursivering). I en elegant sa-longsbordsbok, full med färgbilder, recept och artiklar om japanska traditioner, presenterar en av Hasseluddens tidigare chefer spa-an-läggningen med följande ord: ”Tanken är att gästerna ska stänga ute den yttre världen och i stort sett göra ingenting. Det är sådana and-ningspauser som vi behöver i vår tillvaro, där hämtar vi kraft, fyller på energin, hinner reflektera och kanske lär oss att tänka inifrån och ut”

(Tryggstad 1999, s. 5, författarens kursivering).

Dessa citat återspeglar ett djupare mönster i dagens samhälle, där våra kroppar metaforiskt liknas vid magneter eller batterier som kan absorbera och dra åt sig energi, som kan laddas, laddas om och ges nytt liv, eller alternativt tömmas på energi, slitas ut eller bli utbrända.

En spa-anläggning ses då som en transformatorstation där ”energier”

och ”krafter” kan flyttas och samlas från (eller via) spa-anläggningens resurser och sättas i rörelse i kropparna av spa-anläggningens klientel.

Problemet är att, till skillnad från mobiltelefoner, så är människor inte utrustade med laddningsbara batterier. Inte desto mindre är spa-anläggningarna tätt invävda i den här diskursens strukturer och an-vänder sig frikostigt av dess bildspråk. I praktiken måste de därför åstadkomma det omöjliga för att kunna överleva. De måste ge oss känslan av att vi har blivit uppladdade.

För att uppnå detta använder sig spa-anläggningarna av en mängd

rekvisita och verksamheter vars syfte är att ge en känsla av energiöver-föring. Entrén i Varberg, liksom Hasseluddens japanska tema, funge-rar båda som ramverk som ska betona att det här handlar om platser som åstadkommer förändringar hos dem som rör sig inom deras väg-gar. Entrén i Varberg ger en känsla av lugn hos besökarna, så som Mats beskrev här ovan, och Hasseluddens japanska tema spelar på en känsla av att göra sig av med allt överflödigt, att återvända till ett renare estetiskt och kanske även andligt stadium. Som en del av laddningsri-tualen sätts kroppar i rörelse, i gymnastik och aerobics, och de hejdas igen i meditativa ögonblick. Olika färger används i behandlingsrum-men för att åstadkomma känslor av lugn, intensitet eller stimulering.

Trädgårdar och stenträdgårdar får omsorgsfull manikyr för att upp-väcka liknande känslor. Musik – New age, orientalisk, klassisk eller be-dagad modern pop – ackompanjerar ofta de olika behandlingar som spa-anläggningarna erbjuder. Och under tiden blir kroppar masse-rade, gnuggade, berörda och smekta. Som chefen på ett spa förklarade:

”Vi vet att när man får en massage händer det massvis av saker i krop-pen, antistress hormoner byggs upp och muskelknutar löses upp och blodcirkulationen ökar, och så vidare. Beröring, det är livsviktigt för oss.” Kraften i beröringen frigör, med andra ord, oanvänd, instängd inre energi. Dessutom anser man att den miljö där man utsätts för den här fysiska stimuleringen verkar i samma riktning, genom att åstad-komma olika tillstånd av antingen upphetsning eller avslappning, vil-ket frigör oanvända energireserver.

Andra aspekter vid spa-anläggningen syftar inte till att släppa loss

”krafter” som finns gömda i kroppen, utan ska i stället överföra kraft till kroppen. Olika sorters lera, till exempel, sprids ut över kropparnas ytor, och deras olika egenskaper sägs ta sig in genom huden. Oljor an-vänds på ett liknande sätt och kan också kombineras med användan-det av värmedynor som sägs ytterligare underlätta för oljornas egen-skaper att tränga in i kroppen.

Mer än allt annat är det emellertid vattnet som är det viktigaste ele-mentet spa-anläggningarna har till sitt förfogande, och vattnet har en alldeles egen historia. Då bad- och brunnsanläggningar först öppnades i Sverige på 1600- och 1700-talen var intagandet av vatten och ba-dandet förknippat med en tro på vattnets förmåga att hela kroppen och bota en lång rad åkommor, bl.a. hypokondri, hysteri och klena nerver. Under 1800-talet fanns det de som trodde att om de drack brunnsvatten hade det en nära nog magisk förmåga att skölja bort

orena substanser från kroppen (se Mansén 2001, s. 313 ff.). Vid slutet av 1800-talet fanns det inte längre något stöd för att det skulle vara nyttigt för hälsan att dricka brunn. Men mot slutet av 1990-talet framställdes åter igen vatten som en hälsodryck, den här gången i form av buteljerat vatten som såldes till höga priser.

Den här tron på vattnets förmåga att fysiskt hela den sjuke har i dag i spa-anläggningarna ersatts av en rad rituella tillvägagångssätt som ska ge en känsla av att man befinner sig mitt i en ”återuppladdning”

eller åtminstone en ”avslappningsprocess”. I detta sammanhang har spa-anläggningarna visat sig vara extremt kreativa när det gäller att hitta nya användningsområden för vatten. I denna värld helt inriktad på avslappning utsätts kroppar än för uppvärmda pooler, än för kalla bad, ångbad, bubbelbad, bassänger med saltvatten (eller naturligt havsvatten), källvatten, torr bastu (där det inte finns något vatten alls), och slutligen kan man hänge sig åt att dricka vatten.

I överensstämmelse med detta sägs det japanska bad som erbjuds på Hasseludden, och som beskrivits i början av den här artikeln, att både skölja bort kroppens smuts och rena själen. I Varberg är specialiteten

”tångbad” där kropparna sänks ner i särskilda träbadkar där de skrub-bas med tång av ett biträde som övervakar vattentemperaturen och ser till att det varken är för kallt eller för varmt. Efter tångskrubbningen lämnas badaren ensam för att flyta i vattnet och lyssna till lugnande musik. Bland vana badare är man överens om att detta är ett verkligen avslappnande ögonblick.

För spa-novisen, däremot, kan hela ritualen lätt få sexuella överto-ner, eller också blir man pinsamt självmedveten om hur den egna kroppen ter sig för de främmande människor som fått i uppgift att skämma bort dig. Omedvetet uppdykande, men likafullt ihärdiga frå-gor kan förstöra ögonblicket: ”Borde jag ta av mig kalsongerna? Borde jag prata med kvinnan som skrubbar mig? Kommer hon tillbaks för att få mig ut ur det här badkaret, eller är det meningen att jag ska gå när jag tröttnar på musiken? Varför såg jag inte till att gå ner några ki-lon innan jag kom hit?” På så sätt kan ögonblickets magi vara ytterligt bräcklig. Nyckeln till framgång ligger i att väcka ”rätta” sorters energi och låta andra förbli sovande. I tångbadet samverkar den vänliga tyst-naden, en professionell, diskret och icke-dömande blick tillsammans med en handfull sträv tång och ett mycket bestämt (inte allt för vän-ligt) skrubbande till att alla koncentrerar sig på rätt sorts energi.