• No results found

Tolkning av läromedel

In document Han, hon eller hen? (Page 33-38)

13. Diskussion

13.1 Tolkning av läromedel

De läromedel som valt ut till analysen är Religionskunskap 1-om mening, värde och tro (2014), Religionskunskap för gymnasiekurs 1 (2009) och religion 1 (2010). Analysens fokus är hur textinnehållet framställer kvinnans roll mot mannens roll i kapitlet om de Abrahamitiska religionerna och sedan fördjupas i hur den muslimska kvinnan framställs gentemot den muslimska mannens roll i kapitlet islam. Analysen utgår från ett

genusperspektiv där vi kommer att granska om de valda läromedel uppfyller skolans styrdokument när det kommer till jämställdhetsperspektivet.

När man undervisar religionskunskap där könsuppdelningen är tydlig och mannen framställs ha en tydligare och dominerande roll är det viktigt att könsneutrala läromedel där kvinnan och mannen framställs jämställt (Sky 2009, s. 8). När den personliga pronomen används där man benämner människan som ”hon” kan det bli fel när man pratar om religionen där gud framställs som en man. Automatiskt blir den troende människan en kvinnlig gestalt som ska underordna Gud som framställs som en man. Två exempel är från läromedlet religionskunskap för gymnasiet kurs 1, i kapitlet Islam är

Människan är så liten att hon inte kan förstå guds mening med allt som sker. Hon får baras lita på Allah vet bäst och därmed acceptera det som händer eller människan kan tryggt följa de levnadsregler som Allah gett henne och se fram emot domedagen med tillförsikt (Alm 2009 S. 86).

Istället för att använda den personliga pronomen ”hon” när man pratar om den religiösa människan kan man använda mer könsneutrala pronomen i form av de, den eller det numer accepterade ordet hen i beskrivningar (ISOF, 2014). Med könsneutrala beskrivningar skulle faktatexter i läroböckerna inte uppfattas diskriminerande av kvinnan. Detta var något som Skolverkets rapport påvisade redan 2006 där de gjorde den sammanfattade bedömningen att läromedlen i religionskunskap har brister gällande jämställdhetsperspektivet. Med beskrivningar som till exempel, den troende, den

religiösa människan, eller personen i fråga istället för att använda han eller hon. Genom att byta ut till könsneutrala personliga pronomen i skildringen blir effekten att kön inte

framställs olika och den troende människan i textbeskrivningen gör att kvinnan inte framställs som underordnad. Skolans mål är att jämställdheten ska genomsyra undervisningen och när man då beskriver den troende människan där ”hon” ska underordna Gud tolkas det att det bara är kvinnan som är underordnad. Generellt i kapitlen om islam beskrivs kvinnan bara som den troende människan när det kommer till att ”hon” ska underkasta sig gud. Den muslimska kvinnan har även egna

underrubriker i kapitlet. I hennes egna beskrivningar framgår det att hon ska täckas med heltäckande kläder för att inte anses vara utmanande. Det beskrivs även att hon ska klä sig i slöja för att visa att hennes plats som är underordnad mannen. Enligt Eilards artikel Att skildra mångfald (2009) menar hon att undervisningen ska vara inkluderande av alla elever men att avsnitten generellt om Islam i religionskunskapens läromedel framställer den muslimska kvinnan som gammalmodig, förtryckt och traditionsbunden. Mannen inom islam saknar egna avsnitt i de utvalda läromedelsböckerna, det är endast den muslimska kvinnan som har egna avsnitt och därför anses mannen vara normen inom religionen.

Religionskunskap 1-om mening, värde och tro (2014) ska följa Gy11´s riktlinjer när det kommer till jämställdhetsperspektivet. I vår analys framkommer det att det finns ett könsneutralt språk i kapitlet islam där den personliga pronomen av människans beskrivning ”hon” inte används utan man har bytt ut ”hon” till människan eller individen. Detta har författaren endast gjort i kapitlet islam och inte i de religionerna som ingår i de Abrahamitiska religionerna, vilket var anmärkningsvärt. Varför har man inte valt att använda ett könsneutralt språk genom hela boken?

I boken Religion 1 (2010) i kapitlet islam används det till viss del ett könsneutralt språk när det beskrivs att islam är en tro för alla. Författarna lägger också en stor vikt i kapitlet hur religionen islam framställs i Sverige. Där det kan vara svårt för muslimer att

etablera sig i Sverige då den traditionella bilden av islam är fientlig (Thulin & Alm 2010, s.96).

Invandringen i Sverige har ökat och antalet muslimer är dominant bland dessa. Media framställer i en större utsträckning en negativ bild av muslimer vilket gör att

förutfattade meningar och hat mot muslimer har ökat i Sverige. Skolan är en bra plats att belysa och prata om islam för att ge rätt kunskaper om religionen (Larsson, 2006, ss. 10–11).

Karin Kittelmann Flensner (2015) diskuterar i sitt avhandlingsarbete bland annat sekulariseringen i religionsklassrummet. Hennes observation visar att de flesta eleverna associerar religion med något föråldrat och att den ateistiska livsåskådningen var den centrala utgångspunkten i undervisningen. Detta ledde till ett ”vi” och ”dom” tänk där de religiösa eleverna ifrågasattes. Den muslimska livsåskådningen utifrån Kittelmann avhandling upplevs av icke-muslimska elever som någon föråldrad, strikt lydnad och underkastelse. Det svenska samhället har uppfattar den muslimska kvinnan liknande Kittelmanns observation, som underordnad, föråldrad och även sekundär i religionen. (Samuelsson &Fauzi, 2005).

I kurslitteraturen Religion 1 lägger författarna en stor vikt på att eleverna ska föra diskussion, genom att de ställer frågor till läsaren. Ett exempel på en fråga i kapitlet islam är ” hur ska man förhålla sig till sin traditionella kultur i ett helt annat

kulturklimat?” (Thulin & Alm 2010, s. 96) och en annan fråga efter är ”Men kanske är det den traditionella bilden av islam som fientlig inställd religion till kristendomen, som präglat vårt samhälle och tänkande?” (Thulin & Alm 2010, s. 96). Efter dessa frågor förklarar författarna att det mångkulturella samhället har bristande kunskaper om varandras religioner, samt att det är viktigt att diskutera segregationen som bildas då (Thulin & Alm 2010, s.96).

I läromedlet Religionskunskap 1-Om mening, värde och tro (2014) följer bokens innehållsstruktur enligt de övriga vi har analyserat, kvinnan nämns i egna kapitel och mannen anses vara den övriga beskrivningen av den troende människan. Den

muslimska kvinnan nämns endast där hon sätts in som underordnad till Gud i den övriga texten.

Människan är så liten att hon inte kan förstå Guds mening med allt som sker. Hon får bara lita på att Allah vet bäst och därmed acceptera det som händer” eller “människan kan tryggt följa de levnadsregler som Allah gett henne och se fram mot domedagen med tillförsikt (Alm 2009 s.86).

Den muslimska kvinnan nämns bara under hennes tilldelade rubriker. I exemplen ovan är personliga pronomens beskrivning av människan benämnt som ”hon” dock kan detta göra att ”hon” framställs som underordnad och i övriga texten där man använder sig av den troende människan eller individen istället för att benämna kön. Det gör att kvinnan

endast nämns i meningar som underordnad eller under egna rubriker och mannen anses tilldelas rollen som troende muslim i övriga texten i kapitlet islam.

Under den muslimska kvinnans tilldelade rubriker tolkar vi att hon har en underordnad roll till mannen. Det beskrivs att kvinnans ställning generellt är underordnad mannen och att hon förväntas bära slöja. Det diskuteras även månggifte, att mannens skyldighet att behandla alla fruar lika gör att månggifte är en omöjlighet för många muslimska män. Även skilsmässa anses i kursmaterialet vara enklare att genomföra för en

muslimsk man. Kvinnan måste ange speciella skäl vilket mannen inte har som krav för att genomföra en skilsmässa (Alm 2009, s151).

Analysen visar att läromedelböckerna följer samma struktur trots att två av böckerna är publicerad under tidigare läroplan Lpf 94 och en av böckerna är publicerad i nuvarande läroplan Gy11. Däremot är jämställdshetsperspektivet ungefär den samma i Lpf 94 och Gy11, dock är samhället i ständig utveckling när det kommer till bland annat

jämställdhet. Detta bör skolan tänka på när det kommer till att välja kurslitteratur som är äldre, de kanske inte följer samma jämställdhetsperspektiv då jämställdheten är i en pågående utveckling. Därav är det viktigt att använda undervisningsmaterial som har ett neutralt och jämställt innehåll.

13.2 Tolkning av intervjuer

Frågorna i enkäten är anpassade till vår undersökning där lärarna fick svara om de aktivt har med ett jämställdhetsperspektiv i undervisningen. Frågorna är också anpassade för att få reda på vilken typ av läromedel som används och hur den muslimska kvinnan framställs i det valda läromedlet.

Anledningen till att enkäten är vald till denna undersökning var för att ta reda på vilket undervisningsmaterial som används i undervisningen religionskunskap 1. Av de svar vi fick in av lärarna valde vi ut att granska tre av de nämna undervisningsmaterialen som används i deras undervisning. Enkätundersökningen har även belyst om religionsläraren har med ett jämställdshetsperspektiv i undervisningen och samtliga av lärarna anser att begreppet jämställdhet är ett svårarbetat område.

Intervjuerna har granskats ur ett genusperspektiv där fokuset har varit på hur kvinnan framställs ur ett jämställdshetsperspektiv och hur den muslimska kvinnan framställs i de

Den metod som vi har använt oss av är diskursanalys där vi har granskat svaren från intervjuerna hur lärarna medvetet eller omedvetet väljer att använda sig av material som underordnar den muslimska kvinnan. Ett exempel på det är att samtliga lärarna är medvetna att den muslimska kvinnan nämns begränsat i undervisningsmaterialet, vilket gör att de väljer att undervisa med ett material där den muslimska kvinnan knappt benämns. ”Hur framställs kvinnan i skolans läromedel under kapitel islam? Samtliga lärare anser att den muslimska kvinnan i kapitlet islam nämns väldigt lite och begränsat. Angegerd Eliard (2009) nämner att undervisningsmaterialen är en stor faktor som bidrar hur elever uppfattar och formar omvärlden. Samt att läromedlet förmedlar de sociala sammanhanget och samhällets övergripande maktordningar. Vilket gör att läraren har ett stort ansvar att välja och granska de undervisningsmaterial som används. Så att det innefattar ett jämställdhetsperspektiv där både kvinnan och mannen framställs

likvärdiga i dagens samhälle.

En av frågorna som ställts var för att ta reda på vilken betydelse läraren anser att religionsundervisningen har i det svenska samhället. En av lärarna svarade

Människor i Sverige både unga och gamla är väldigt obildade och okunniga inom religion. Om religionsundervisningen är bra kan de förhoppningsvis bidra till att öka bildningen och skapa en större förståelse för både världen utanför Sverige, samt vår historia. Har man inte koll på religiösa referenser så är man utesluten från stora delar av vår kultur och språkhistoria. (Lärare)

Fler liknande svar kom in där lärarna ansåg att religionsundervisning har en stor

påverkan för att öka förståelsen, minska fördomar och bidra till ett samhälle där alla får vara inkluderande. Vilket även Eliard beskriver i artikeln Att skildra mångfald i

läromedel Hur en inkluderande intention kan skapa underordning (Eliard 2009). När det kom till frågor gällande kön kunde vi se en märkbar skillnad mellan de manliga och de kvinnliga lärarnas svar. Där de manliga lärarna svarade att de inte kunde se en markant könsuppdelning i klassrummet medan de kvinnliga lärarna hade en annan syn på det. De kunde se en tydlig könsuppdelning och en lärare beskriver en

klassrumssituation där det tydligt blev en könsuppdelning i klassrummet.

När vi hade en diskussion om feminism var frågan om männen fortfarande

övertaget i samhället, diskutera? Det blev en intensiv diskussion där könsdelningen blev tydlig. Majoriteten av killarna ansåg att det var jämställt och några frågade

varför tjejerna fortfarande gnäller. Tjejerna menade på att killar fortfarande har bättre förutsättningar och mindre sociala krav. (Lärare)

Utifrån svaren anmärkes det att de kvinnliga lärarna belyste genus och jämställdhetsperspektivet medan de manliga lärarna inte gjorde det i samma utsträckning. De manliga lärarna valde mer att fokusera på andra kunskapskrav än ”Religion i relation till kön” (Skolverket 2011).

Skolväsendet bygger på en demokratisk grund där utbildningen ska förmedla de demokratiska värderingarna samhället vilar på. De demokratiska värderingarna ska genomsyra hela utbildningen och skolan ska aktivt arbeta med att ha en jämställd och jämlik undervisning. (GY 2011) Det vill säga att läraren också bär ett stort ansvar att alla elever ska känna sig inkluderande. Jämställdhet och genus är två viktiga aspekter att lyfta i klassrummet där läraren formar eleven till en god medborgare med demokratiska värderingar.

Regeringen i Sverige har jämställdhetspolitiska mål för att samhället ska vara jämställt, där kvinnor och män har samma makt att forma samhället (Regeringen 2020). Skolan måste därför lyfta jämställdhetsperspektivet och de ska inte vara skillnad mellan kön, jämställdheten ska lyftas i undervisningen. Jämställdhet är ett begrepp som behöver större plats i skolan, inte bara under religionsundervisningen utan i all undervisning. Däremot är religionsundervisningen en bra plats att belysa detta eftersom religion är en av det mest betydelsefulla faktorerna hur kön uppfattas och förverkligas i människans liv (Sky 2009, s. 20).

In document Han, hon eller hen? (Page 33-38)

Related documents