Inga ändringar av den nuvarande målformuleringen föreslås. Det ligger ett värde i att inte ändra i formuleringen och det har inte framkommit några nya väsentliga förändringar som skulle kunna föranleda en ändring av själva miljökvalitetsmålet. Några justeringar görs i ”innebär att” -satserna.
Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Förtydliganden och definitioner av miljökvalitetsmålet
Hav i balans samt levande kust och skärgård är ett komplext mål som innefattar alla komponenter i ekosystemets land- och vattenmiljöer inklusive människans integrerade roll. Ett hav i balans har en så god vattenkvalitet och så hög biologisk mångfald att de biologiska processer och funktioner som upprätthålls i naturen är säkrade. En levande kust- och skärgård har en bofast befolkning som verkar inom naturgivna ramar för att bevara kust- och skärgårdslandskapet med dess värden.
Bevarad biologisk mångfald innebär att den totala variationen av livsformer, dvs. 1) mångfalden av arter, inklusive samspelet mellan arter, 2) genetisk variation inom och mellan enskilda bestånd och populationer, 3) mångfalden av ekosystem och 4) de biologiska processer och funktioner (t.ex. produktivitet och omsättning av näringsämnen) som upprätthålls i naturen finns kvar.
Biologisk mångfald är en form av försäkring. När miljöer ändras till följd av mänsklig påverkan eller naturkatastrofer kan arter som tidigare varit mindre viktiga få en mer framträdande roll. Det kan vara en följd av att de gynnas av de nya för- hållandena eller att tidigare konkurrenter utrotats. En hög biologisk mångfald kan på detta sätt buffra för förändringar i miljön och dessutom öka återhämtningsför- mågan (resiliensen) om ekosystemet har störts.
En långsiktigt hållbar produktionsförmåga innebär att påverkan av mänskliga aktiviteter (t.ex. utsläpp av näringsämnen och gifter, fiske, sjöfart, muddringar) är på en så låg nivå att livskraftiga populationer säkras genom föryngring och bibehål- len produktion inom en överskådlig framtid.
Ett ekosystem med bibehållen sammansättning, funktion och biologisk mång- fald ger upphov till fler ekosystemtjänster och i regel större avkastning än ett sy- stem som är påverkat av människan. Nyttjande- och bevarandeintressen samman- faller dock i flera fall. Ett hållbart nyttjat torskbestånd där en liten andel fångas ger en högre produktion av torsk och därmed större avkastning och en försäkran om föryngring och fortsatt produktion i kontrast mot ett överexploaterat bestånd där en stor andel fångas.
Med hög grad av natur- och kulturvärden menas ett bevarat kulturarv och od- lingslandskap i kust- och skärgård där byggnader och anläggningar bevaras, vårdas och brukas och betes- och åkermarker sköts och brukas. Det innebär att varsamt brukande prioriteras framför skydd av odlingslandskap och kulturmiljöer.
En hög grad av upplevelsevärden är bl. a. variation i landskapet, tilltalande landskapsbild och intresseväckande natur- och kulturföreteelser (vegetationstyper, växt- och djurarter, geologiska formationer, odlingshistoriska miljöer, kulturmin- nesmärken).
Med hållbar utveckling menas att hänsyn tas till ekonomiska, sociala och mil- jömässiga konsekvenser på lång sikt. Samhället och dess medborgare ska tillfreds- ställa sina aktuella behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Skyddet av den marina miljön förutsätter att allt nyttjande sker på ett hållbart sätt. Bevarandet av biologisk mångfald kan ses som ett grundläggande kriterium på hållbar utveckling. Med växter, djur och fungerande ekosystem i be- håll bevarar vi också en god livsmiljö för människan. Sverige har åtagit sig att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt i enlighet med FN:s konvention för biologisk mångfald.
Särskilt värdefulla områden är områden med unika egenskaper vad gäller arter eller biotoper. I vissa fall krävs ett mer generellt skydd, t.ex. i form av marina na- turreservat, som också tar hänsyn till framtida eller okända hot mot den biologiska mångfalden. Skyddade områden främjar också nyttjande i form av rörligt frilufts- liv, något som har positiva effekter på människors livskvalitet.
Bevarande och hållbart nyttjande av den marina miljön förutsätter att de grundläggande miljöproblemen är lösta. I detta sammanhang innebär det att både halterna och tillförseln av närsalter och gifter måste minska.
För att nå miljökvalitetsmålet krävs att ekosystemansatsen är utgångspunkt i arbetet. Ekosystemansatsen innebär sammantaget en integrerad, tvärvetenskaplig
förvaltning som å ena sidan erkänner människans rätt att använda det som ekosys- temen producerar, och å andra sidan säkrar att alla komponenter i ekosystemen (arter, bestånd, livsmiljöer och genetisk variation) finns i sådan omfattning att de kommer att fortleva i överskådlig framtid.
Vid tillämpningen av ekosystemansatsen beaktar man konflikter mellan olika nyttjandeintressen såväl som de totala effekterna på den regionala eller globala miljön. Detta förutsätter tydliga definitioner som är anpassade till olika former av ekosystem och nyttjande.
Generellt gäller att ekosystemansatsen ska tillämpas med utgångspunkt från försiktighetsprincipen. När osäkerhet råder ska bevarandet av miljön sättas i främs- ta rummet. Avsikten är att man anpassar sitt handlande efter sådan påverkan som är kritisk för ekosystemets struktur och funktion, inklusive biologisk mångfald, så att ett hållbart och rättvist nyttjande av ekosystemets produkter och tjänster uppnås och så att ekosystemets integritet upprätthålls. I ett generationsperspektiv innebär detta att Sveriges kust- och havsområden planeras och förvaltas utifrån ekosystem- ansatsens principer.
Regeringens innebär att-satser
Regeringens att-satser förtydligar innebörden i miljökvalitetsmålet i ett genera- tionsperspektiv. I det följande tolkas att-satserna och föreslås en ny att-sats. Att- satsernas knytning till de olika delmålen beskrivs.
Hotade arter och stammar har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras. Hotade arter och stammar finns upptagna på nationella och internationella listor över hotade arter (HELCOM, Artdatabanken). Rådets direktiv 92/43/EEG om be- varande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (det s.k. Art- och Habitatdirekti- vet) samt rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar (det s.k. fågel- direktivet) syftar till att skydda hotade arter och miljöer.
I ett generationsperspektiv ska hotade marina arter och stammar ha ett sådant skydd att populationerna kan återhämta sig. En förutsättning för spridning och återhämtning är att samtliga livsmiljöer som arten är beroende av finns i sådan omfattning och kvalitet att arten kan spridas och fortleva.
Annan påverkan på dödlighet som fångst och skador från mänskliga verksam- heter är på en så låg nivå att livskraftiga populationer säkras. Det kan allt efter arternas spridning och migrationsmönster betyda att ett svenskt skydd inte är till- räckligt. I sådana lägen ska man försöka nå internationella överenskommelser som gynnar arten ifråga.
Skydd av hotade arter och stammar och förutsättningar för fortlevnad och åter- hämtning tas delvis om hand i delmålen Långsiktigt bevarande av marina områden, i det nya restaureringsmålet, i bifångstmålet och i delmålet Uttag och återväxt av fisk.
Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarande- värde.
Gynnsam bevarandestatus definieras på samma sätt som i Natura 2000 och omfat- tar kvaliteter kring utbredningsområde, strukturer, funktioner och typiska arter.
Förutsättningar för måluppfyllelse i ett generationsperspektiv är desamma som för hotade arter och stammar. Att-satsen tas om hand i delmålet Långsiktigt beva- rande av marina områden, i det nya restaureringsmålet, i bifångstmålet, i delmålet Uttag och återväxt av fisk och i det nya sjöfartsmålet.
Kust- och skärgårdslandskapets naturskönhet, naturvärden, kulturmiljövärden, biologiska mångfald och variation bibehålls genom ett varsamt brukande. En omformulering av innebär att-satsen föreslås med ambitionen att stärka miljö- målens betydelse för friluftsliv. Förslag till lydelse:
Kust- och skärgårdslandskapets naturskönhet, naturvärden, kulturmiljövärden, friluftsvärden, biologiska mångfald och variation bibehålls genom varsamt brukan- de.
Människans brukande av kust- och skärgårdslandskapet har genom tiderna skapat den mångformighet, småskalighet och byggnadstradition som vi idag värnar om i dessa miljöer. Kusten och skärgårdens odlingslandskap har alltid varit småskaligt. Det har bidragit till att en hög biologisk mångfald finns kvar längs kusten. Kultur- arvet förvaltas genom att kulturmiljövärdena är kända och synliggjorda lokalt, och brukas eller återanvänds inom ramen för skärgårdens småskaliga struktur. Varsamt brukande innebär en bofast befolkning som verkar inom naturgivna ramar för att bevara kust- och skärgårdslandskapet och dess värden.
Ett rikt djur- och växtliv och levande kulturvärden lockar människor till kust och skärgård för rekreation. Friluftsliv är ”vistelse utomhus i natur- eller kultur- landskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling”. Frilufts- aktiviteter vid och i anslutning till kusten är t.ex. båtliv, bad, vandring, kanoting, fågelskådning, fritidsfiske och bär- eller svampplockning.
Centrala aspekter för friluftslivet sammanfaller i hög grad med natur- och kul- turvårdens intressen. Viktigt för friluftslivet är bl. a. variation i landskapet, tillta- lande landskapsbild och intresseväckande natur- och kulturföreteelser (vegetations- typer, växt- och djurarter, geologiska formationer, odlingshistoriska miljöer, kul- turminnesmärken).
Att-satsen tas om hand i det nya delmålet Varsamt brukande som syftar till att stärka planering och förvaltning och kulturmiljövärden för att säkra ett hållbart nyttjande av kust och skärgård.
Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden, liksom bebyggelse och annan exploatering i kust- och skärgårdsområden sker med hänsyn till vatten- områdenas produktionsförmåga, biologiska mångfald, natur-, kulturmiljövärden samt värden för friluftslivet.
Följande omformulering vad gäller friluftsvärden föreslås:
Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden, liksom bebyggelse och annan exploatering i kust- och skärgårdsområden sker med hänsyn till vatten- områdenas produktionsförmåga, biologiska mångfald, natur-, kulturmiljö- och friluftsvärden.
Det innebär att vid allt nyttjande tillämpas försiktighetsprincipen utifrån bästa till- gängliga vetenskapliga underlag. Försiktighetsprincipen finns uttryckt i miljöbal- kens allmänna hänsynsregler (2 kap. 3 §) i form av krav på att utföra skyddsåtgär- der, iaktta begränsningar eller vidta försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att en verksamhet eller åtgärd medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
I förarbetena till miljöbalken anges att med skador på och olägenheter för mil- jön avses även utarmning av värdefulla natur- och kulturmiljöer eller biologisk mångfald. I inledningen till konventionen om biologisk mångfald uttrycks att bris- ten på full vetenskaplig visshet inte bör användas som skäl för att uppskjuta åtgär- der som behövs för att undvika eller minimera hot om betydande
minskning eller förlust av biologisk mångfald.
Friluftslivet har tillgång till olika typer av kust och skärgårdsmiljöer. Strand- skyddsbestämmelserna efterlevs så att kust och skärgårdsmiljöer värnas till nytta för friluftsliv, biologisk mångfald och kulturmiljövärden. Hänsyn tas till friluftsin- tressen vid planering och projektering av infrastruktur, så att barriärer i och frag- mentering av landskapet undviks.
Att-satsen tas om hand i delmålet Långsiktigt bevarande av marina områden, i det nya restaureringsmålet, i bifångstmålet, i delmålet Uttag och återväxt av fisk, i det nya sjöfartsmålet och i det nya delmålet Varsamt brukande som syftar till att stärka planering, förvaltning och kulturmiljövärden för att säkra ett hållbart nytt- jande av kust och skärgård. Det nya delmålet om varsamt brukande inbegriper dock inte planering och förvaltning av Sveriges ekonomiska zon.
Låg bullernivå eftersträvas.
I utpekade naturområden i kust och skärgård, långt från vägar och bebyggelse, upplever djur och människor fridfull natur i det närmaste fri från buller.
Att-satsen tas om hand i det nya sjöfartsmålet.
Kust- och skärgårdslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden värnas och utvecklas.
Kulturmiljöer av högt värde som riskerar att förloras eller väsentligt degraderas har områdesskydd så att de kan bevaras, vårdas och brukas. Byggnader inom skyddade områden vårdas och restaureras så att de återfår en del av förlorat materiellt kultur- arv och utgör representativa miljöer.
Att-satsen tas om hand i det nya delmålet Varsamt brukande
Samtliga kustvatten har God ytvattenstatus med avseende på artsammansättning samt kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG: s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).
Inlands- och kustvatten har år 2015 uppnått ”god ekologisk och kemisk status”. I kustvatten innebär god ekologisk status att vattenkvalitet, flora och bottenfauna inte avviker alltför mycket från opåverkade områden. Med god kemisk status avses att vattnets halter av ett antal miljögifter inte överstiger EU:s gräns- och riktvärden. Övervakning sker av hur vattenkvalitet och livsmiljöer förändras.
Att-satsen tas om hand i det nya restaureringmålet och i delmålet Uttag och återväxt av fisk, men måluppfyllelsen i att-satsen ligger främst inom miljökvali- tetsmålen ”Ingen övergödning” och ”Giftfri miljö”.
För måluppfyllelse i ett generationsperspektiv föreslås att miljökvalitetsmålet kompletteras med en ny precisering:
Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald introduceras inte.
Främmande arter är arter, underarter, eller genetiskt distinkta populationer som genom någon form av mänsklig aktivitet förflyttats till ett område utanför det na- turliga utbredningsområdet. En genetiskt modifierad organism (GMO) är förändrad i arvsmassan på ett sätt som inte kan ske naturligt. Avsiktlig introduktion av främ- mande arter och gener t.ex. som avelsmaterial i vattenbruk tillåts inte orsaka skada på biologisk mångfald eller på annat sätt inverka negativt på miljön.
Noggranna riskvärderingar föregår tillstånd till introduktion av främmande ar- ter och genetiskt modifierade organismer. Risken för oavsiktlig introduktion och spridning av främmande arter och gener t.ex. via barlastvatten och på fartygsskrov, minimeras genom användning av bästa möjliga teknik.
Att-satsen tas om hand i det nya sjöfartsmålet