• No results found

Tråd G: Gustavs polisriktade anklagelser

4. Analys

4.7 Tråd G: Gustavs polisriktade anklagelser

Tråd G härstammar även den ifrån Polisens chattsession om demonstrationer. Se det introducerande stycket i 4.2 om tråd B för en närmare beskrivning av det inlägg som Tråd G förekommer i. Materialet i detta kapitel innefattar egentligen två trådar, men eftersom samma deltagare står bakom båda dessa trådar bedömer jag att det är meningsfullt att analysera dessa som en sammanhängande enhet. I vilken ordning trådarna startades framgår inte, eftersom Facebook inte strukturerar alla trådar enligt en kronologisk princip utan efter graden av interaktion. Så har Polisens svar i den första tråden, som presenteras underst av dem båda och som består av de två första kommentarerna i detta analyskapitel, enbart mottagit två gilla-markeringar, medan deras svar i den andra tråden, som presenteras överst av dem båda och som består av resterande kommentarer i detta analyskapitel, har mottagit tre gilla-markeringar. Jag redogör härmed för trådarna i den ordning som Facebook erbjuder.

56

4.7.1 Analys av tråd G

Aktören Gustav inleder med att hävda att poliser inte kan bete sig. Detta klassificerar jag som ett initiativ till närhetsparet anklagelse‒motreaktion.

(1) Gustav Poliser kan inte Bete sig

Gustav redogör inte explicit för vem han positionerar som den direkta adressaten för kommentaren. Det kan alltså lika gärna vara riktat till myndigheten själv som till andra följare och potentiella opinionsbildare. Gustav introducerar konstituenterna poliser och bete sig.

I kommentaren därpå svarar Polisen, som tilltalar Gustav med namn och redogör för ett svar som motiverar att Polisen sköter de uppgifter som har ålagts myndigheten. De hälsar tillbaka, trots att Gustav själv inte har hälsat, vilket innebär att myndigheten fullföljer ett initiativ till närhetsparet hälsning-tillbakahälsning som inte har tagits. Genom att avvisa Gustavs anklagelse fullföljer de vidare även närhetsparet anklagelse‒motreaktion. Detta innebär att Polisen alltså positionerar Gustav som direkt adressat. Polisens kommentar avslutas med en personlig hälsning från den polis som har författat kommentaren ifråga. Andra personliga markörer utgör bruket av förstapersons-pronomenet min.

(2) Polisen Hej Gustav. Min uppfattning är att svensk polis beter sig bra och förhåller sig till de regler som gäller för polismän i tjänst. Om en individ begår brott eller beter sig ordningsstörande så kan ett ingripande ifrån oss uppfattas av den drabbade som otrevligt. Vi finns i samhället för att skydda brottsutsatta, utreda brott och ingripa mot pågående brott. Mvh Gabriel

Polisen modifierar Gustavs konstituent poliser till att bli svensk polis och senare polismän i tjänst samt vi. Gustavs konstituent kan inte bete sig modifieras vidare till att bli beter sig bra och förhåller sig till de regler som gäller för polismän i tjänst. På vilket sätt myndigheten beter sig på det angivna sättet exemplifieras sedan av myndigheten, vartefter de bl.a. antyder att Gustav skulle uppfatta dess ingripanden som otrevliga. Utifrån principen om att språkliga element i de analyserade kommentarerna måste etableras som centrala och betydelsebärande av diskussionernas aktörer för att kunna bli klassificerade som konstituenter bedömer jag dock inte att några nya konstituenter introduceras i denna tråd ‒ detta då Gustav inte ger någon respons på Polisens svar. Däremot kan man konstatera att flera termer används som har potential att placera ärendet inom ramarna för den kommunikativa verksamheten, som t.ex. brott.

I nästa tråd, som alltså startas av samma deltagare som startade tråden ovan, Gustav, riktar han nya anklagelser till Polisen. Denna gång påstår han att myndigheten missbrukar den makt som den förfogar över.

(1) Gustav Maktmissbrukare

Gustav introducerar konstituenten maktmissbrukare och tar alltså återigen initiativ till närhetsparet anklagelse-motreaktion.

I trådens nästa kommentar svarar Polisen. De bemöter Gustavs kommentar genom att motreagera på hans anklagelse och ge ett exempel på att det han säger inte skulle stämma. De hälsar

57

ännu en gång tillbaka, trots att Gustav inte heller denna gång har hälsat, vilket innebär att myndigheten uttrycker ett andra led i närhetsparet hälsning‒tillbakahälsning.

(2) Polisen Hej Gustav. Polisen missbrukar inte makt. Vi upprätthåller svensk lag och människors likhet inför lagen.

I kommentaren reproducerar de Gustavs konstituent maktmissbrukare, dock som ’missbrukar makt’. Senare modifieras denna konstituent till att bli upprätthåller svensk lag och människors likhet inför lagen, en konstituent som myndigheten låter stå i kontrast till den anklagelse som Gustav har riktat. Polisen positionerar Gustav som kommentarens direkta adressat.

De två resterande kommentarerna skrivs av trådstartaren Gustav. Han ifrågasätter sanningshalten i det som Polisen tillbakavisat i trådens andra kommentar, d.v.s. att poliser inte missbrukar makt. Slutligen riktar Gustav ytterligare två anklagelser till myndigheten.

(3) Gustav Polisen är de verkligen så alla gånger. (4) Gustav Asså ni ät hopplösa

Gustav positionerar Polisen som direkt adressat för kommentarerna, vilket märks genom att han tilltalar myndigheten samt gör bruk av andrapersonspronomenet ni. Det är värt att påpeka att få språkliga enheter i Gustavs sista kommentarer går att klassificera som konstituenter; de är dels för svaga på innehåll, vilket är fallet enbart med den första kommentaren, dels får de ingen respons, vilket gäller de båda kommentarerna. Undantaget för detta är nämnda andrapersonspronomen, som jag bedömer reproducerar Polisens konstituent vi.

4.7.2 Sammanfattning och analys

I trådarna G går en deltagare, i en chattsession om demonstrationer, aktivt in för att sätta myndigheten ur balans och utvidga ramarna för den kommunikativa verksamheten. Han aktualiserar nämligen ett kommunikativt projekt av det konfrontativare slaget, något som kommer till uttryck genom att han riktar flera anklagelser mot poliser. Den första av anklagelserna bemöts av Polisen i deras svar, som också innehåller flera modifieranden av trådstartarens konstituenter. Anmärkningsvärt är däremot att trådstartaren i den första tråden inte svarar alls på Polisens respons och i den andra tråden inte väljer att modifiera myndighetens konstituenter tillbaka. Att Gustav inte modifierar Polisens konstituenter medför att han snarare accepterar myndighetens diskursiva anspråk, vilket stärker deras kommunikativa projekt. Samtidigt uttrycker Polisen ingen motreaktion på trådstartarens sista anklagelse och fullföljer så inte det närhetspar som Gustav därigenom initierar. Vi ser alltså en polismyndighet som delvis konvergerar till trådstartaren Gustavs kommunikativa projekt, men en trådstartare som inte konvergerar alls mot Polisens kommunikativa projekt.

Trådarna G skiljer sig från majoriteten av trådarna i chattsessionen, eftersom de inte fokuserar på sakfrågan, nämligen demonstrationer, utan på myndigheten och dess anställda. Detta ställer annorlunda krav på myndigheten och de åtgärder som myndigheten tvingas ta för att medborgardialogen ska fungera inom ramarna för den kommunikativa verksamhetstypen som bygger på att medborgare ställer sakfrågor som myndigheten sedan besvarar. Det är dock svårt att

58

uttala sig om de indirekta följder som Gustavs kommunikativa projekt får för den kommunikativa verksamhet som chattråden utgör. För även om han inte kan anses gå vinnande ur de förhandlingar som sker i tråd G kan man tänka sig att hans diskursiva anspråk utövar inflytande på andra trådar inom samma kommunikativa verksamhetstyp.