Transparens, företagets signaler och sänkta kapitalkostnader

I dokument Ny standard - Nytt resultat (sidor 27-30)

5. Revisorernas syn på den nya resultaträkningen

5.2 Transparens, företagets signaler och sänkta kapitalkostnader

Som tidigare nämnts är ökad transparens ett syfte med införandet av IAS 1 och följande frågor kommer att behandla detta ämne. Till att börja med undrade vi om respondenterna uppfattat att företagen uttryckt något om den ökade transparansen som antas uppkomma med den nya resultaträkningen. Både Daun och Fornstedt är eniga om att just revideringen av IAS 1 är så pass ny att de företag de arbetar med inte ens har hunnit fundera över det. Walméus, som även har erfarenhet av de större företagen som redovisar enligt IFRS, säger att dessa företag har förstått att redovisningen kommer att bli tydligare i och med den nya IAS 1, men om de tycker att det är positivt eller negativt kan han inte svara på.

Walméus berättar vidare att det inte är någon stor fråga för ekonomiavdelningarna just nu, utan mer en fråga för företagsledningen. Ur företagssynpunkt, fortsätter han, är det en balansgång mellan vilken information företagen vill och inte vill ge ut. De är inte alltid villiga att avslöja sin redovisningsteknik. I de finansiella rapporterna måste företagsledningen

förklara det som avviker och vad som har positiva och negativa effekter, säger han. Det är redan jobbigt för företagen att stå till svars för detta och nu ökar kraven ytterligare i och med den nya resultaträkningen. Företagsledningen har inte alltid tid till att göra alla nödvändiga förklaringar och analyser av posterna. Walméus tror inte att företagsledningen kommer att lägga mycket energi på den här förändringen, eftersom det finns andra redovisningsförändringar som också träder i kraft 2009 som har en större påverkan på företagsledningen och de nyheterna är viktigare. Även Daun har, som revisor, mest kontakt med ekonomiavdelningarna ute hos företagen, och de tycker oftast bara IFRS är rörigt. De små och medelstora IFRS företagen, som Daun arbetar med, har fullt upp med att ligga i kapp med de förändringar som skett hittills. Daun berättar att det i början ”spretar åt olika håll”.

Folk gör olika tolkningar av standarderna, och det tar några år innan företagen börjar redovisa likadant. IFRS infördes 2005, och inte förrän ett par år senare, år 2007, har bolagen börjat redovisa rätt, säger han. Detta även om de får experthjälp eftersom det uppstår olika tolkningar av redovisningsstandarderna. Det tar sin tid innan saker sätter sig, avslutar Daun.

Även Fornstedt håller med om att företagen mest tycker att IFRS är jobbig. Angående transparensen tror inte Fornstedt att just införandet av den nya resultaträkningen skulle öka transparensen speciellt mycket eftersom OCI posterna fanns i de finansiella rapporterna redan innan. Däremot anser han att IFRS i sig ökar transparensen. Men som sagt har IFRS bara funnits sedan 2005 och det är fortfarande relativt nytt för företagen.

Även om inte företagen har några specifika tankar om transparansen, förutom då möjligtvis de större företagen som Walméus tidigare berättade om, tror Fornstedt att analytikerna troligen kommer att uppleva en ökad transparens i en större utsträckning. Men om just införandet av den nya resultaträkningen kommer påverka dem kan han inte svara på. Han menar vidare att just årsredovisningar förmodligen bara är en del av det material analytikerna använder som beslutsunderlag.

Daun påpekar även att det finns skillnader mellan amerikansk och europeisk redovisning, speciellt i fråga om transparensen. Den amerikanska redovisningen har ett standardiserat redovisningsformat på ett annat sätt jämfört med i Europa. Man vet exakt var man hittar en viss uppgift i en amerikansk årsredovisning, medan det är svårare att göra samma sak i en europeisk årsredovisning. USA har en mer transparent redovisning och kanske blir utvecklingen liknande här, att transparensen ökar och vi får mer enhetlighet även här, säger Daun.

Samtliga respondenter tycker det är viktigt med transparens i redovisningen. Både Daun och Fornstedt anser att den viktigaste anledningen är att transparensen ger effektivare kapitalmarknader. Vid hög transparens får ägare och intressenter rätt information vilket innebär att kapitalmarknaden fungerar, menar Daun. Fornstedt säger att det hittills varit svårt att jämföra exempelvis en svensk årsredovisning med en tysk årsredovisning, och då hjälper IFRS mycket. När det gäller övriga intressenter (kunder, leverantörer med flera), tror han däremot att intresset för transparens är mer begränsat. Walméus lägger in aspekten att företagen har olika möjligheter till att förklara informationen i redovisningen. Enligt honom är vissa företag väldigt duktiga på att ge förklaringar till sina finansiella rapporter gällande vad posterna betyder, hur ledningen ser på posterna och vad de innebär. Walméus berättar vidare att en del företag har påpekat att de tycker att det kan vara skadligt ur ett konkurrensperspektiv med alltför mycket information, de vill helt enkelt inte att konkurrenterna ska veta allt om företaget. Så vitt Walméus vet tycker inte IASB att den nya resultaträkningen kommer påverka frågan om konkurrensen avsevärt, men enligt Walméus uppfattning finns de synpunkterna i verkligheten.

I nästa fråga utgick vi från signalteorin. Daun anser att det är viktigt vilka signaler företagen ger ut i sin redovisning. Som exempel berättar han att en del mindre företag väljer att börja tillämpa IFRS för att ge intryck av att vara större och kraftfullare. Fornstedt kan tänka sig att företagen blottlägger sig mer med den nya resultaträkningen, visserligen fanns samma information tillgänglig redan tidigare men nu synliggörs den mer. Tidigare kunde företagen

”gömma undan” OCI posterna i eget kapital. Fornstedt betonar dock att det däremot inte har någon påverkan på bolagets ställning utan endast på själva presentationen. Walméus berättar att de större företagen, som har en mer professionell redovisning, är mer medvetna om de signaler de ger ut via sin redovisning, än vad mindre företag är. De större företagen är medvetna om att en utförlig redovisning ger effekter även på andra områden och de arbetar på ett mycket mer strukturerat sätt i sin redovisning. Små företag är oftast ägarledda, fortsätter Walméus, och har andra prioriteringar eftersom de har en annan skuldsättningsgrad.

Daun tror att företagen indirekt tänker på att bättre kvalitet i deras redovisning kan minska deras kostnader för kapital. Han menar att om ett företag tillämpar IFRS ger det ett gott intryck till tänkbara investerare eller placerare, chansen ökar att de vill köpa företagets aktier, och då sjunker indirekt företagets kostnader för kapitalanskaffning. Fornstedt ser lite

annorlunda på det hela, han påpekar återigen att företagen upplever IFRS som jobbig och

”tungrodd”. Det är mycket information som ska fram och företagen är ovana att redovisa enligt det nya sättet. När det gäller frågan om ökad kvalitet i redovisningen och att företagen skulle få igen något i form av ökade investeringar har Fornstedt själv ingen erfarenhet av. I så fall får man nog snarare vända sig till ägarssidan, säger han, som ställer sig positiva till en mer informativ redovisning. Walméus tror inte heller att företagen direkt tänkt så mycket angående eventuellt sänkta kapitalkostnader vid en mer informativ redovisning. I praktiken är det ju så att företagen faktiskt måste följa reglerna, konstaterar han, men att de försöker redovisa så att det påverkar dem så positivt som möjligt. Walméus berättar vidare att företagen tycker att nya förändringar är kostsamma och resurskrävande. Han konstaterar att företagen ibland tvingas lägga ned tid för att alla parter som använder de finansiella rapporterna ska förstå dem och för att de ska bli applicerbara.

Vi frågade respondenterna om de själva tror att bättre kvalitet i redovisningen ger sänkta kapitalkostnader. Både Daun och Walméus tror att så är fallet. Walméus argumenterar med att det är bättre att vara tydlig än otydlig för att en bedömning inför beslut om belåning ska vara möjlig, och för att få rätt prisbild av företaget. Aktuariella vinster och förluster (som avser företagets pensionsskuld) påverkar dessa analyser, menar han. Fornstedt är något mer osäker och påpekar att många säger att det skulle bli lättare att få tag i kapital, och att det borde bli så tycker även han, men han vill inte ta ställning till om det verkligen är så.

I dokument Ny standard - Nytt resultat (sidor 27-30)