Tveksamma

De två lärare som var tveksamma menar att det finns både för- och nackdelar med förslaget, som gör att de i detta läge inte kan ta ställning. De har varit lärare i tre år, respektive över 30 år, och har därför varierande bakgrunder. De har båda hög utbildning vid universitetet, då den lärare som varit yrkesverksam kortast tid (lärare I) har forskat i ekonomisk historia, och den äldre av dem (lärare J) har en påbörjad doktorandutbildning i historia, där han intresserade sig för tvärvetenskap. Den första läraren (I) anser att historia först och främst är det skrivna ordet, och det är därför han väljer att börja sin undervisning för 5000 år sedan. Han anser också att historia mycket handlar om de stora linjerna, och tycker inte att det finns något begrepp som är viktigare än det andra. Denna lärare väljer vi att kategorisera in under den objektivistiska undervisningskategorin. Han menar att historia ska förmedlas som det är, och utgår mer från

104 Se Teoriavsnittet, s. 20f, i denna uppsats.

105 Se avsnittet Forskningsläge i inledningen, s. 2-4, i denna uppsats.

stoffet när han pratar. Dessutom tillhör han även det genetiska perspektivet med ett kronologiskt förlopp och den stora historien. Den andra läraren (J) menar istället att historia är något som är viktigt för att förstå samtiden, men att det har blivit urvattnat i skolan i och med att så mycket ska läsas i samma kurs. För egen del är han mer intresserad av människor istället för långa linjer. Detta gör att vi placerar honom i den kategoriala undervisningskategorin, samtidigt som han tillhör det genealogiska perspektivet. Han är mer individcentrerad, och anser att historia är något som människorna kan ha nytta av i framtiden. Dessa skillnader gör att de är tveksamma till förslaget av olika anledningar.

Lärare I tycker att förslaget är bra på grund av att det idag är svårt att hinna med de sista århundradena. Han uttrycker alltså samma tanke som alla de tidigare lärarna, och det finns också belägg för detta i teorin. Han menar att historia A blir ”så utsmetat på något sätt, för

man vill ju inte gärna skippa grekerna”. Här kommer hans tankar om vad historia är fram,

och det är främst stoffet han tänker på. Dessutom anser han att en styrning av vad som ska tas upp i historia A är positivt, eftersom han då har en motivering att gå efter när han lägger upp undervisningen. Han ska alltså inte undervisa om antiken, eller medeltiden, utan han ska börja i modern tid.

Annars rusar man igenom historien och så funderar man över; vad kommer de ihåg efteråt sen? Det blir lätt att de läser stenhårt för provet och så glömmer de bort det. Så att om man fick lite mer tid på sig att lära dem begreppen i grunden så tror jag att det skulle vara bra.106

Samma fördel ser lärare J. Han menar att den moderna historien oftast inte hinns med, samtidigt som det är det som eleverna är mest intresserade av. Därför lägger han krutet på den tidsperioden i sin egen undervisning, och låter eleverna styra stoffurvalet ganska mycket. Han anser att nutidshistoria är väldigt viktigt och påpekar också att det oftast är inom detta område som eleverna har bristande kunskaper. Den stora fördelen som han ser med förslaget är att tidsperioden som undervisningen ska beröra blir mindre, och att eleverna på så sätt kan djupdyka i perioden. Lärare I menar dessutom att det är bra med en fokusering för sådana som inte är så intresserade, eller duktiga. Det kan bli lättare för dem i och med att undervisningen håller sig till en tidsperiod. De fördelar som dessa lärare ser delar de alltså med de tidigare lärarna, och den stora fördelen verkar vara att när tidsspannet krymper kan eleverna djupdyka i perioden, och därmed få ett långvarigt lärande.

106 Citat från lärare I, 2008-04-24.

Det som gör dessa lärare tveksamma är att de ser en hel del nackdelar. En som de båda delar är att eleverna förlorar den äldre historien. Lärare J säger att den största nackdelen är att:

… ingen historia börjar på noll, utan det finns alltid trådar tillbaka och skeenden som påverkar. Det finns väldigt mycket som på något sätt kan speglas i vår tid av tidigare händelser också […] Om man startar i en tidpunkt måste man dra linjer tillbaka varför det var så nu när vi startar.107

Om undervisningen ska fokusera på modern historia förloras alltså de bakomliggande orsakerna till varför vårt samhälle ser ut som det gör, menar lärare J. Risken blir då att eleverna inte förstår grunden, eftersom det är väldigt svårt att hoppa in någonstans i tidsperioden. Lärare I är inne på samma spår, och menar att det ligger ett problem i att försöka börja någonstans mitt i världshistorien. Denna tanke anser vi tillhör det genetiska perspektivet, eftersom lärarna ser på historien som något kronologiskt där vi kan se stora förändringar över tid. Det går lite emot vad lärare J anser att historia är, och det är möjligt att han ser en skillnad i vad historia är för honom och vad historia är för elever. I nästa andetag menar nämligen lärare J att risken med att förlora äldre historia inte behöver vara så stor om samverkan mellan skolstadierna fungerar. Han menar att om eleverna har en gedigen grund att stå på blir det lättare för gymnasielärare att kunna förankra vissa kunskaper. Eleverna får då en sorts röd tråd, och en känsla för vad som kan föreligga den tidsperiod de pratar om. Om samarbetet fungerar kan också förslaget göra det. Här är han enig med lärare C, som inte ser några risker med förslaget och enbart är positiv. De är alltså inne i samma tankebanor.

Vad är det då som dessa lärare anser att eleverna borde ha kunskaper om, förutom modern historia? Lärare J tycker att de åtminstone borde ha lite kunskaper om antiken, förkristen tid, medeltiden och renässansen. Exempelvis menar han att 1600-talet var ett väldigt viktigt århundrade ur svensk synvinkel, med stormaktstid och så vidare. Även denna tanke har lärare E tagit upp tidigare, då han menade att vissa äldre tidsperioder borde finnas kvar i undervisningen för svensk historias del. Just svensk historia tycker lärare J överlag är underrepresenterat, och efterfrågar överlag mer nordisk historia i undervisningen på gymnasiet. Dessutom menar han att medeltiden är ytterligare ett exempel på en tidsperiod som går förlorad med en modern fokusering.

107 Citat från lärare J, 2008-04-22.

Medeltiden är väldigt viktigt. Medeltidshistoria är viktig av många skäl därför att det är en mycket stor brytningstid i Europa och Norden och det händer väldigt mycket som sedan kanske utvecklas åt olika håll…108

Medeltiden är en tidsperiod som även en av historikerna, som vi kommer analysera här nedan, tar upp, så vi väntar därför med den diskussionen till nästa avsnitt.