Analysmetoder.
Enligt Kvale (1997) finns flera metoder att använda sig av vid analys av intervjutexter. Dessa metoder beskrivs bäst som en uppsättning verktyg, och vilket verktyg som lämpar sig bäst för analysen i den egna undersökningen avgörs av forskaren/utvärderaren i det speciella fallet. Någon tillämpbar grundregel finns inte, enligt Kvale. Vid en genomgång av de metoder som han beskriver förefaller en sammanjämkning av delar av de olika metoderna ge den optimala analysen för fokusgruppintervjuer (ad hoc-metoden). Bland de delar av andra metoder som kan sammanföras i den metoden kan nämnas kategorisering av intervjutexterna i olika teman, och som gör det lättare att se överensstämmelser och skillnader mellan de olika nätverken och som också skapar ett system i analysen. Meningskoncentrering ger en överskådlighet i text- massan, genom att komprimera innehållet utan att förlora den kvalitativa formen. I någon mån tillämpas även meningstolkning av vissa citat från intervjuerna för att bättre kunna sätta in citatet i sitt sammanhang och förstå den vidare innebörden.
Kontroll av analysen. Kvale (1997) menar att kontroll av analysen är viktigt vid en analys av
intervjumateriel, eftersom läsaren inte har tillgång till ursprungsmaterialet och kan bilda sig en egen uppfattning. En metod för kontroll är att använda sig av fler uttolkare, en metod som inte varit möjlig i denna utvärdering. Kvale (1997) anger ett alternativt förfaringssätt, som innebär att forskaren redogör för de olika stegen i analysprocessen och ger exempel på det material som använts vid tolkningen. Av detta skäl redogör jag för analysens olika steg och återger flera citat. Det ökar visserligen volymen på rapporten, men ger läsaren en bättre möj- lighet att skapa sig en egen bild av verksamheten utan att vara helt hänvisat till de tolkningar jag gjort.
Diskussion kring val av intervjufrågor.
Innan intervju-undersökningen påbörjades gjordes en genomgång av vad det var jag ville ha svar på. De resultat som nätverket faktiskt uppnått undersöks i enkätundersökningen, och kommer därför endast beröras flyktigt i intervjuerna. Utvärderingens intervjudel syftar till att undersöka nätverkens uppbyggnad och arbetssätt, men även att se hur nätverkens värdegrund ligger till grund för hur man planerar och genomför sitt arbete. Detta illustrerar de förutsätt- ningar nätverken har att nå de syften och mål som anges i värdegrunden (se bilaga 6). Frågorna har därför som utgångspunkt att undersöka i vilken utsträckning nätverket arbetar i enlighet med dessa värdegrundsfrågor.
I flera kommuner har man inte lyckats med målsättningen att starta upp något nätverk. En viktig frågeställning blir därför att undersöka vilken/vilka framgångsfaktor/er som finns i de nätverk som lyckats – vad tror man att det är som gjort att man lyckats med sitt nätverk. Den grundläggande frågan enligt uppsatsplanen är: Finns det skillnader i nätverkens upp-
byggnad och funktion, och i så fall kan dessa förklara skillnader i nätverkens resultat.
Intervjuernas genomförande
Ambitionen var att hålla intervjuerna i en diskussionsform, där min roll skulle vara så liten som möjligt. Den ideala situationen som jag strävade efter var att leda diskussionen in på äm- net, men att ställa så få frågor som möjligt, och att gruppdeltagarna därefter själva skulle föra diskussion med ett aktivt deltagande från alla närvarande. Jag nådde delvis fram till denna målsättning, men fick ställa fler frågor än avsett för att hålla igång diskussionen.
De erfarenheter som jag gjorde var att man helt måste anpassa sig till den grupp man intervju- ar. I något fall måste nya frågor ställas med viss frekvens för att hålla liv i diskussionen, ibland måste man ställa frågor för att föra diskussionen tillbaka till ämnet och ibland för att föra frågan vidare. (Jämför med den teoretiska beskrivningen av fokusgrupper som datain- samlingsmetod). Jag fick också ställa en del frågor direkt till enskilda deltagare för att få in dem i diskussionen och kunna ta del av deras uppfattning. Generellt fanns en obalans i fördel- ningen av dem som yttrade sig, där de som har funktionen som kontaktpersoner var klart överrepresenterade. I en del frågor av mer faktamässig karaktär var detta naturligt, eftersom de hade kunskapen om dessa områden mer aktuell, men i någon mån kan det ha varit begrän- sande på de deltagare som annars inte yttrade sig särskilt mycket. Jag använde dessutom tyst- nad som en medveten strategi för att locka fram eventuella tankar som någon kunde sitta och hålla på. Jag lyssnade också efter nya idéer eller sätt att använda nätverket som inte var på- tänkta eller avsedda (se avsnittet om utvärderingsmetoder, bieffektmodellen), med avsikten att låta dessa utvecklas. I en del fall hade sådana bieffekter nämnts i tidigare intervjuer, och då kompletterade jag den aktuella intervjun med att föra in den frågan.
Intervjuerna spelades in på en digital recorder (Sharp PA-VR 10 E). Recordern placerades mitt på bordet, utan extern mikrofon. Vid det första intervjutillfället gjordes inspelningen med normal inspelningskvalitet, vilket gav en något dålig ljudåtergivning, och en del enstaka ord och fraser blev ohörbara. Detta justerades fr.o.m. det andra tillfället, och nu blev inspelnings- kvalitén tillfredsällande.
Samtliga intervjuer gjordes i anslutning till ett sedan tidigare inplanerat nätverksmöte. Platsen var på ett av de företag som ingick i nätverket, eftersom det var så samtliga intervjuade nät- verk organiserat sin verksamhet – ett rullande schema där de anslutna företagen turades om att hålla i träffarna. Miljön för intervjuerna var således vald av grupperna, på en plats och i ett sammanhang som var välbekant för de flesta i respektive grupper. Intervjuerna inleddes med av att jag presenterade mig och gav en kort beskrivning av anledningen till utvärderingen och hur jag skulle använda mig av intervjumaterialet. Jag delade också ut en skriftlig information samt en blankett där deltagarna gav sitt skriftliga medgivande till att delta i studien.
Formerna för gruppintervjuerna fördes i en informell anda och i diskussionsform, alltså ingen ordförande eller formaliserad fördelning av ordet.
Hela intervjun skrevs ner, ord för ord. Sedan sammanfattades textmassan genom att skala bort upprepningar och stakningar o dyl. Vid en eventuell hermeneutisk tolkning av ett textstycke
eller enstaka citat går jag tillbaka till den ursprungliga texten för att göra en tolkning utifrån den.
Analysen av gruppintervjuerna.
Undersökningen i denna del bygger på fyra genomförda gruppintervjuer. Enligt Knodel (i Hylander 1998) ska uppläggningen ske stegvis – man bestämmer efter hand hur många grup- per man ska intervjua. Man gör en utvärdering av intervjuerna efter 3 gjorda för att se om mättnad i kunskapsinhämtning nåtts. Anledningen till att man vill göra 3 – 4 intervjuer är att man analyserar dem tvärsöver grupperna och inte en och en, analyseraren letar efter mönster och begrepp gemensamt för grupperna (Hylander, 1998).
Avsikten var att göra det antal intervjuer som krävdes för att nå en mättnad i kunskapen om nätverken. Vissa svårigheter med att samordna intervjutider med inplanerade möten gjorde att det inte enbart var mättnadsgraden som avgjorde att antalet blev begränsat till fyra stycken, utan lika mycket tidsaspekten, för att kunna avsluta utvärderingen inom rimlig tid.
Den kunskap jag hade med mig till intervjutillfällena var att nätverken kommit till på initiativ från FK Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne, samt den värdegrund som ligger till grund för nätverken. Detta var gemensamt för alla nätverk. Dessutom hade jag läst in mig på den teoretiska beskrivningen om nätverksorganisering.
Analysen görs av alla fyra intervjuerna som en helhet. Med utgångspunkt i de frågeställningar som beskrevs ovan, identifieras olika teman. Dessa är
1. Hur deltagarna blev utvalda eller utsedda, 2. Nätverkens uppstart,
3. Nätverkens struktur 4. Ämnen på träffarna
5. Den centrala samordningens betydelse 6. Nätverkens sammansättning
7. Antal i gruppen
8. Övriga resultat och reflektioner 9. Livskraft och framtidstro 10. Bieffekter
Som framgått är medlemmens egen arbetsplats en viktig utgångspunkt för nätverkens arbete. Jag har valt att beskriva nätverkens relation till denna i ett eget avsnitt. Ett annat viktigt tema är de eventuella bieffekter som nätverken gett upphov till, vare sig de är medvetet och aktivt eftersträvade eller om de uppkommit mer av en händelse. Någon värdering av dessa bieffekter görs inte i denna analys, utan här beskrivs dessa enbart. Se vidare avsnittet om utvärdering – bieffektsmodellen.
Det finns också ett allmänt tema där nätverkens livskraft och framtidstro beskrivs och detta kopplas i möjligaste mån samman med erfarenheterna från det som kommit fram i de olika temana.