Konsumentkooperationen
1) Hur vill du karaktarisera utvecklingen inom konsumentkooperationen under de senaste 10 åren?
2) Hur vill du konsumentkooperationen i dagsläget? Vilka styrkor/ svagheter finns det i organisationen?
3) Vilken roll spelar konsumentkooperationen i dag? Hur skiljer sig konsumentkooperationen från liknande privata företag (tex ICA)?
Förändringsprogrammen
4) Vilken har man inom KF till följande frågor;
a) Lönsamhetsorientering?
b) Kooperativ ideologi?
c) Radgivning/ information?
d) Förlustbutiker?
Glesbygdsansvar?
Prisprofilen, internt?
g) “Solidariska priser”?
i) Egna marken kontra privata marken?
Produktsortiment? Finns det några produkter som inte platsar i en kooperativ organisation?
k) Medlemsdemokrati?
1) Reklam?
m) Butikstyper?
Miljöansvar?
Solidaritet med andra länder ? (vid leverantörsval etc )
5) Har förändringsprogrammen sarskilt beaktat några av dessa frågor (a-o)? Hur?
(frågeställningarna presenteras på papper)
6) Varifrån kom idee’ma till förändringsprogrammen?
7) Vilka problem identifieras i förändringsprogrammen? Varför? Vad vill man uppnå?
8) Vilka problem har åtgärdats? Vad återstår?
9) Kan du konkretisera “visionerna”?
10) 1 vilken omfattning har man anlitat extema resurser? Konsulter och dyl.?
12) Hur kan man från ert (centralt) hall påverka föreningarna i
13) Hur har man arbetat centralt lokalt med förändringsprogrammen? Vilka aktiviteter?
Grupper? Deltagare?1 vilken
14) Vilken opposition har förekommit? Varifrån? Hur? Hur har den behandlats?
sitt förändringsarbete?
16) Kan du namnge föreningar som hunnit mindre långt i förändringsarbetet?
förändring?
Nuläget och framtiden.
17) Vart befinner man sig idag?
18) Hur långt har man kommit?
19) Vad har förändrats?
20) Hur ser framtiden ut ditt perspektiv?
21) Är konsumentkooperationen mer likt ett privat företag idag vad den var för tio sedan?
Namn;
Befattning;
Hur länge har du haft den;
De två närmast föregående befattningarna;
Antal Ar i organisationen:
Enkät
1. Man Kvinna 2.
35 eller yngre 36-40
41-45 46-50 (_) 5 1-55 56-60
61 eller äldre
3. Vilken är din nuvarande befattning?
Ingår i föreningsledningen (VD, Ekonomichef, osv) Varuhuschef
Butikschef Avdelningschef övrigt:
4. Hur lange har du varit på nuvarande befattning?
5. Hur många har du totalt arbetat inom konsumentkooperationen?
6. Har du under de senaste fem åren gått interna kurser som varat 4 veckor eller längre?
Nej, aldrig.
Nej, de kurser jag gått för mer fem sedan.
Ja, jag har gått kurser under de senaste fem åren som har varat 4 veckor eller längre.
7. Hur lång skolutbildning har du?
Mindre 7
Folkskola, Grundskola
Realexamen, Flickskola, Fackskola, Gymnasieutbildning (högst 2 Folkhögskola
Studentexamen, Gymnasium.
Universitet- eller Högskolekurser Examen från universitetet eller högskola.
för. Om du är butikschef avses därmed den aktuella butiken, om du ingår
föreningsledningen avses föreningen osv. Var snäll och ange vilket svarsalternativ som bäst stämmer med din uppfattning om hur det borde vara.
8. Konsumentkooperationens viktigaste måste vara lönsamhet_
Instämmer helt och hållet.
Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
9. Det finns andra mål för konsumentkooperationen som viktigare lönsamhet.
Instämmer helt och hållet Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
10. Att lönsamhetsorientera verksamheten min viktigaste uppgift.
helt och hållet delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
11. En hög lönsamhet ett tecken på en framgångsrik verksamhet.
Instämmer helt och hållet Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
12. Jag anser att socialt ansvarstagande bör sättas före lönsamhetsorientering i konsumentkooperationen.
Instämmer helt och hållet Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
14. Jag anser att enheter/ butiker som under ett antal gått med förlust bör awecklas så snart som möjligt.
Instämmer helt och hållet.
Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
15. Produkter från konsumentkooperationens egna industrier skall alltid prioriteras (vad galler t ex exponering) framför privata marken i butiker.
Instämmer helt och hållet Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
16. Konsumentkooperationen bör ha större skyldigheter än sina privata konkurrenter att bedriva upplysningsverksamhet till alla konsumenter, även om det ej ger intäkter.
Instämmer helt och hållet.
Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
17. Det finns ett behov av större förändringar inom konsumentkooperationen.
Instämmer helt och Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
18. Jag anser att konsumentkooperationen bör ha större moraliska skyldigheter nar det galler att motverka exploatering av u- länder, natur och människor andra företag.
Instämmer helt och hållet delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
19. Medlemmarna intresserade av att öka sitt inflytande över verksamheten.
Instämmer helt och hållet.
Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
20. Det viktigt att många medlemmar som möjligt med i beslutsprocessen.
Instämmer helt och hållet.
Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
21. Det mycket viktigt att man tror på den kooperativa ideologin för att vara en bra ledare inom konsumentkooperationen.
22. För att få fler bättre ledare inom organisationen det viktigt att vi rekryterar personer utifrån, från privata företag.
Instämmer helt och hållet Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
24. Premielönesystem, bonus, etc bra och viktiga “morötter” för att förbättra resultat.
Instämmer helt och hållet.
Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
25. Jag kan mycket väl tänka mig att arbeta inom privatägda företag.
Instämmer helt och hållet.
Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
26. För att öka engagemanget i organisationen, bör kooperationen satsa på information och utbildning i ekonomi.
27. För att öka motivationen i organisationen bör kooperationen satsa på information och utbildning om kooperativ ideologi.
Nedan följer ett antal påståenden om konsumentkooperationens, föreningens eller din enhets karaktär. Med din enhet avses den del av organisationen du ansvarar för, Om du är butikschef avses därmed den aktuella butiken, om du ingår i föreningsledningen avses föreningen osv.
ekonomiska resultatet (se ovan vad som avses med “min enhet”).
Ja
29. Om du svarat ja på fråga Vilka mål sätter din enhet före det ekonomiska resultatet?
30. Min enhet tar i dag ett större socialt ansvar än konkurrenterna ex ICA).
Ja
3 1. Den kooperativa ideologin lönsamhetsorientering.
helt och hållet Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
32. Min enhet arbetar i dag i enlighet med den kooperativa ideologin.
Ja, absolut.
Ja, kanske.
Nej, kanske inte.
Nej, absolut inte.
33. Förändringsarbetet något som det talas och skrivs om men i praktiken sker ingenting.
Instämmer helt och hållet.
Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
Instämmer helt och hållet.
Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
35. En positiv framtidstro genomsyrar vår förening.
Instämmer helt och Instämmer delvis.
Tveksam.
Instämmer knappast.
Instämmer absolut inte.
36. Medlemmarna har ett stort inflytande i verksamheten i dag.
Ja, absolut.
Ja, kanske.
Nej, kanske inte.
Nej, absolut inte.
37. Den effektiviteten hämmas idag av medlemsdemokrati.
Ja, absolut.
Ja, kanske.
Nej, kanske inte.
Nej, absolut inte.
38. Medlemsdemokrati viktigare hos oss att alltid ta snabba beslut.
Ja, absolut.
Ja, kanske.
Nej, kanske inte.
) Nej, absolut inte.
39. Inom föreningen fattas större beslut av ett fåtal i ledningen.
Ja, absolut.
Ja, kanske.
Nej, kanske inte.
) Nej, absolut inte.
har lång erfarenhet_
Ja, absolut.
Ja, kanske.
Nej, kanske inte.
( Nej, absolut inte.
4 1. De flesta ledarna inom konsumentkooperationen mycket positiva till den kooperativa ideologin.
Ja, absolut.
Ja, kanske.
Nej, kanske inte.
( Nej, absolut inte.
42. Jag tror att min förening en bättre arbetsgivare än de flesta andra arbetsgivare.
Ja, absolut.
Ja, kanske.
Nej, kanske inte.
Nej, absolut inte.
43. De medlemmar som förtroendevalda i allmänhet ej representativa de övriga medlemmarna.
Ja, absolut.
Ja, kanske.
Nej, kanske inte.
( Nej, absolut inte.
Ja, absolut.
Ja, kanske.
Nej, kanske inte.
absolut inte.
45. De ekonomiska styrsystemen fungerar bra i förening.
Ja, absolut.
Ja, kanske.
Nej, kanske inte.
Nej, absolut inte.
Slutligen, stalls en öppen fråga till dig. Det bra om du besvarar den så utförligt som möjligt.
46. Vad tycker du
konsumentkooperationen idag och vad borde man arbeta på att
Tack för din medverkan!
LEDARSKAP 1 KONSUMENTKOOPERATIONEN
Hur uppfattar ledare i konsumentkooperationen “sitt” företag? Hur ser man på frågor som t ex lönsamhetsorientering och kooperativ ideologi?
Detta exempel på frågor som skall besvaras av forskningsprojektet- Ledarskap i konsumentkooperationen. Forskningsprojektet genomfors vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet. Undersökningen har utarbetats i samråd med Kooperativa Ledares Förbund och dess ordförande samt med arbetsgruppen “Ett kooperativt ledarskap i takt med tiden”.
Alla lämnade uppgifter strängt hemliga och kommer att bearbetas under anonymitetsskydd.
Svaren före databehandlingen, vilket att ingen enskild person kan identifieras. Kontrollnumret i formulärets hörn gör det endast möjligt att se om formular inkommit.
Bifogade enkät har skickats ut till ett urval av ledare i olika konsumentföreningar i landet. Du avgör givetvis själv om du vill medverka eller ej, men vi vill framhålla att undersökningens vetenskapliga värde starkt beroende av allas välvilliga medverkan. Den som önskar, kan senare under hösten vanda sig till Kooperativa Ledares Förbund och genom dem få ta del av en
av svaren. Resultatet av undersökningen kommer att redovisas i ett antal forskningsrapporter.
Vi ber dig därför att snarast fylla i det bifogade frågeformuläret och sanda det till oss i det medföljande svarskuvertet. Undrar du över något om undersökningen kan du ringa tel. 018-181361 tisd-torsd kl. 10.00-12.00.
Tack på förhand!
Lars Engwall Carin Eriksson Lindvall
Professor Doktorand
Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomiska institutionen
Bilaga 4
Enkätundersökning rörande ledarskap i konsumentkooperationen
För en tid sedan sände vi Dig ett frågeformulär rörande ledarskap i konsumentkooperationen.
Frågeformuläret har utvecklats i samråd med Kooperativa Ledares Förbund och skickats till ett urval av ledare inom konsumentkooperationen. Vad vi kan se har något svar ännu inte
inkommit från Dig. Vi sänder Dig därför ett nytt formulär och inväntar Ditt svar.
Vi väl medvetna om att besvarandet av enkäten innebar ett visst besvär för Dig men ber Dig ändå att hjälpa oss med denna undersökning. av de tillfrågade cheferna har redan besvarat enkäten men undersökningens vetenskapliga varde starkt beroende av allas valvilliga medverkan. När Du besvarar enkäten skall Du veta att alla svar kommer att avidentifieras före databehandlingen. Ingen enskild person kommer att kunna identifieras.
Kontrollnumret i formulärets övre hörn endast till för att kontrollera om alla formular har inkommit.
Vi ber Dig vanligen att snarast fylla i bifogade och återsända det till oss i bifogat svarskuvert.
Om Du skulle ha några frågor angående undersökningen kan Du ringa Carin Eriksson Lindvall på tel. 18 13 61.
Med tack på förhand för Din medverkan!
Lars Engwall professor
PS. Om Du redan har postat Ditt behöver Du naturligtvis inte bry Dig om denna påminnelse.
Asplund, J., 1970, Om undran inför samhället, Kalmar: Argus.
Aupperle, K.E., 1984, “An Measure of Corporate Social Orientation”, 1: Preston, L.
E. (ed), Research in Corporate Social and Policy, 6, Greenwich, CT: JAI Presss, s. 54.
G. Beatty, S., 1987, Organizational Journal of the Academy of Marketing Science, 15, Spring, s. 19-26.
Bateson, N., 1984, Data Construction in Social London: George Allen Unwin.
Edström, A., 1988, Doktrinskiftet, Stockholm: Svenska Dagbladets Förlags AB.
P. L., T., 1967, Social Construction of Garden City:
Doubleday-Anchor.
Beyer, J., 1981, “Ideologies, Values and Decisionmaking in 1: Nystrom, P.
W., Handbook of Organizational Design, New York: Oxford University Press, s. 166-202.
Björkegren, D., 1989, Hur organisationer Lund: Studentlitteratur.
Blaug, M., 1980, The of Economic, Cambridge: Cambridge University Press.
Brunsson, N., 1985. The Organization, Chichester; John Wiley Sons.
Brunsson, N., 1989, Organization Hypocrisy, Chichester: John Wiley & Sons.
Clark, B., 1972, “The Organizational Saga in Higher Education”. Administrative Science 17, s. 178-184.
P. E. B.. 1975, “Values and Organization: Suggestions for Research”, Academy of Management Journal, 18, s. 550-561.
Converse, J. M. S., 1986, Questions:
Questionnaire”, Applicutions in the Social Sciences, 63, London: Sage.
Cyert, R. M. J. G., 1963, A of the Firm, Englewood Cliffs, N. J.:
Prentice-Hall.
Czamiawska Joerges, B., 1991, as an Organizational manuskript, Företagsekonomiska institutionen, Lunds Universitet
Czamiawska Joerges, 1992, Toward an
Anthropological Perspective, Newbury Park, SAGE.
Douglas, M.. 1987, How Institutions London: Routledge Kegan Paul.
Edström, A., 1988, “Det ledarskapet”, 1: 1988, Doktrinskiftet, Stockholm: Svenska Dagbladets Förlags AB.
Edström, A. 1989, Förnyelsens ledarskap, Lund: Norstedts förlag.
Ekvall, G. 1987, Organisation och innovation, Lund: Studentlitteratur.
Elton, “Can Universities Change Higher Education, 6, No 1, s 23-33.
Eneroth, B., 1989, Hur mäter mun “vackert”, Göteborg: Natur och Kultur.
Engwall, L., 1985, Från vision till komplex organisation, Universitatis Upsaliensis.
Studia Oeconomiae Negotiorum 22, Uppsala: Almqvist Wiksell.
Eriksson Lindvall, C., 1991, “Organizational Change in an Organization”, Working Paper, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet.
Eronn, L., 1983, Kooperativa och Stockholm: Sjögren.
Frenckner, P., 1986, “Motiverat vägval”, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms Universitet.
M., 1983, Science Good, Bud and Oxford: Oxford University Press.
Geertz, C., 1973, The Interpretation of Cultures, New York: Books.
B. G. Strauss, A. L., The of Grounded Theory; strategies for qualitative research, New York: Aldine Publishing Company.
Goll, 1. Zeitz, G., 1991, “Conceptualizing and Measuring Corporate Ideology”,
Organization Studies, 12, NO. 2, S. 191-207.
Gummesson, E., 1985, Forskare och konsult- om aktionsforskning och fallstudier i företagsekonomin, Lund: Studentlitteratur.
1987, “The Elements of of Ideology”. Studies. 35, (1) pp
Harrison, R., 1972, Your Organizations Business
Review, 50, No. 3, S. 119-128.
Hellevik, 1990, Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap, Stockholm: Natur och Kultur.
Hofstede, G. et. al., 1993, Individual Perceptions of Organizational Cultures: A
Methodological Treatise on Levels of Analysis”, rapport presenterat på EIAMS konferens Bryssel 14 maj 1993.
Holm, O., 1989, Organisation i dissonans, Göteborg: Timbro.
Hägg, I., Hedlund, G., 1979, “Case Studies in Accounting Research”, Accounting Organizations and Society, 4. No s.
I.L., 1989 Groupthink, i Leavitt, H., Chicago: The University of Chicago Press: s. 439-450.
K., 1984, Beslut i Kooperation, Borås: Sjögren.
Khandwalla, P. N., 1976, “Some Management Styles, their Context and Performance”,
Organization and Administration Sciences, 7, s. 21-5 1
Kuhn, T. S., 1970, The Structure of Revolutions, 2nd ed., Chicago: University of Chicago Press.
G., 1991, Culture; Culture and in a High Tech Philadelphia: University.
Lampou, K., 1992, företag, Akademisk avhandling, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet.
A., 1972, of Question on Repoxting in Survey Interview”, Journal of Association, vol. 67, no. 33, S.
Lawrence, P. Lorch, and Graduate School of Business
Administration, Boston: Harvard University.
Lewin, K., 1947, “Frontiers In Group Human Relations, vol 1, s. 5-41 Lincoln, Y. S Guba, 1985, Newbury Park: SAGE.
Lindblom, C., 1959, “The Science of Through”. Review, 19, 79-88.
T.M. Mitchell, S.M., 1980, “Drift in Development of Innovative 1: Kimberly, J.R. , The Organizational Cycle. San S.
207.
Lundin, R. A. Wirdenius, H., 1989, Företagsförnyelse och Stockholm:
Norstedts Förlag.
Löwstedt, J., 1989, Föreställningar, ny teknik och förändring, Lund, Doxa.
J.G.. 198 1, to Organizational Administrative Science 26, No 4, s. 186.
J.P. Carmines, E. G.. 1981. Unidimensional Newbury Park: SAGE.
Miller, D. Friesen, P., 1982, Change and Performance; Quantum Academy of Management Journal, 25 , No. 4. s. 867-892.
Mintzberg, H., 1978, “Pattems in Strategy Formation”, Management Science, 24, No. 9, s.
934-948.
Myrdal, G., 1968, Objektivitetsproblemet i samhällsforskningen, Stockholm:
Sjögren.
Kooperativ Lund: Studentlitteratur.
1988, “Vad en bra forskningsrapport?“, 1: Mårtensson, B. T., 1988, Praktisk vetenskapsteori, Lund: Studentlitteratur, s. 78.
Normann, R., 1975, Skapande företagsledning. Stockholm: Bonniers.
Pettigrew, A., Awakening and Change in Imperial Chemical Oxford:
Pfeffer, J., 1981, “Management as Action: The Creation and Maintenance of Organizational Paradigms”, 1: Cummings, L. L. Research in Organizational Behavior,
New York: JAI Press, s. 1-52.
Pieters, R., 1988, “Attitude- Behavior Van Raaij Hundbook of Economic Psychology, Dordrecht, Kluver Academic Publishers, s. 204.
Pondy, L., 1978, “Leadership as a Language Game”, 1: M. & Lombardo, M. (eds):
Leudership. Durham: Duke University Press, s. 87-99.
Quinn, J.B., 1982, Managing Strategies Incrementally. Omega, 10 No 6, s. 627.
Quinn R.E. MC Grath, M.R., 1985, “The Transformation of Organizational Cultures: A Competing Values Perspective”, i Frost, P. J. 1985, London:
SAGE, s. 334.
Ruin, O., 1960, Kooperativa Förbundet 1920, Lund: Sjögren.
Schediwy, R., 1989, “The Consumer Co- Operatives in Sweden”, 1: Brazda, J. Schediwy, R., Consumer Co- Operatives in a World. s. 339.
Selznik, P.. 1957 Leudership in Administration, A Interpretation. Berkely, University of California Press.
Simon, H., 1959, “Theories of Decisionmaking in Economics and Behavioural Science” The
Economic Review, June 253-283.
Sims, H., Gioia, D. 1986, The Thinking Orgunizution. of Orgunizutionul Social Cognition, London: Jossey- Publ.
Smircich, L., 1983, of Culture and Organizational Analysis”, Administrative Science Quarterly, 28, s. 339-358.
Sproull, L., 1981, “Beliefs in Organizations” Nystrom, H. W., Hundbook of Orgunizutionul Design, vol. 2, New York: Oxford United Press, s. 203-224.
W., 1983, “Organizations as Action Generators”, Americun Review, 48, s. 91-101.
W., 1985, and Thinking Later: Theory Reality in Change”, 1: Pennings, J. M., 1985, Orgunizational and London:
Inc., s. 336-372.
Stjemberg, T, 1993, Organisationsideal, Stockholm: Norstedts Juridik.
Stolpe, H. Hjalmarson, H., 1970, Konsumentkooperationen förr och nu, Halmstad: Raben Sjögren.
Stymne, B., 1970, Values and A System Study of Effectiveness in Three
Lund: Studentlitteratur.
Svensson, C. Ljung, J., 1984, Föreningsledare i konsumentföreningarna, Stockholm, Kooperativa Institutet.
Thompson, R., 1967, Orgunizations in Action, New York: MC Graw Hill.
Weick, K. E., 1979, “Cognitive in 1: Staw, B. M. (ed.), Research in Organizational Behavior. 1. Greenwich: JAI S. 41-74.
Wärneryd. K-E, 1979. Konsumtionens ekonomiska psykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
Yin, 198 “The Study Crisis: Some Answers”, Administrative Science Quarterly, 26, s. 58-65.
Yin, R.K., 1989, Case Research, Design and London: SAGE.
Produktivitetsdelegationen och arbetslivsfonden, 1991, Taylor, en debattskrift, Stockholm, Norstedts Tryckeri.
Artiklar från Ledarforum “Övervärderad 85: 1 b i Konsum”
85:lc “Bilaga- Rapport KLF- studien”
“Dokumentet KF- 85”
85: “Lars Eronn: medlemmarna inga kunder”
och visioner ska genomsyra föreningen”
“Lars Lundin om snedköpen: Vi måste i hop”
“Till salu: Den kooperativa profilen”
“Intresset ökar för en gemensam strategisk plan”
“Smak ock kräver undervisning”
“Lars Marcus: Några tankar om kooperativt ledarskap”
“Bilden behöver nyanseras”
“Ar den kooperativa ägget eller hönan?”
“Leif Lewin: Blod, svett och tårar”
“Det här vill vi ändra på”
Temanummer om förändring.
“Främmande märken invaderar Konsum”
88: “Viktigt klargöra vad som kooperativ ideologi”
“Kooperativ ideologi”
90: 10 “Allt förändras även ledarskapet”
KF 85 Dokumentet inriktning och affärsmässig ledningsorganisation i KF (internt utredningsmaterial).
Utveckling 90 (intern PM med beslutsforslag och bilaga).
rapport, 11 december, 1990.
Strukturrapport, Mellansverige 23 maj 1991.
Kooperativa Förbundets verksamhetsberättelser 1990.
Intervjuer
Blomkvist, Leif, div. chef, dagligvaror, 911118.
Hjalmarsson, Lennart, VD, KF, chef för Föreningsutveckling, 911114. samtal: 920207.
Holmgren, Rolf, VD, KF Handel, 911112.
Lewin, Leif, VD KF, KF Handel, 911108.
Olsson, Torbjörn, div. chef, specialvaror, 911112.
Samtal
Olsson Jerker, Fd Vd, Konsumentföreningen i Norrbotten, ledarkonsult, KF Keisu Lisa, KF chefsutvecklare.
Kjellberg Bo, Förbundsordförande Kooperativa Ledares Förbund Persson, Anita, sekreterare.
Svensson Magnus, VD, Malmbergets Kooperativa Förening.
Arbetsgruppen: “Ett kooperativt ledarskap” representerade av: chefen ledarförsörjning, chefen för Vår Gård (utbildning), chefen för KF Personal, KLF samt utbildningsansvarig OKP.
Trygghetsfonden: med representanter Arbetsgivarorganisationen (KFO), Kooperativa Tjänstemannaförbundet (KTF) samt Kooperativa Pensionsanst
Utöver dessa samtal; ett otal samtal av mer informell karaktär med ledare på olika nivåer.