1. KÖN OCH SEXUALITET I AGRARSAMHÄLLET
1.8 Undersökningsområdet
1.8.1 STAD – LANDSBYGD
En viktig gräns går mellan stad och landsbygd. De kulturella och försörj-ningsmässiga förhållandena skiljde sig så kraftigt åt mellan landsbygd och stad, att man inte kan dra särskilt långtgående slutsatser om kvinnors
livsvill-kor i städerna utifrån undersökningar från landsbygden och vice versa.84 Fram till 1734 års lag reglerades dessutom stad och landsbygd av olika lagar och utländska influenser var omfattande i städerna p g a handel och hantverk.
Att göra omfattande empiriska undersökningar av både stads- och landsbygdsförhållanden är dock en alltför omfattande uppgift som antagligen mest skulle fokusera skillnader mellan livet på landet och i städerna, på bekostnad av en analys på djupet. Avhandlingen kommer enbart att fokusera landsbygdens förhållanden och resultaten kan därför svårligen generaliseras till att gälla städerna. Det är dock ett intressant fenomen i sig, att stad och landsbygd uppvisar så helt olika mönster i den utomäktenskapliga sexualiteten. Till exempel var 5 procent av barnen som föddes på landsbygden under perioden 1816–1840 utomäktenskapliga, mot 23 procent i städerna under samma tid.85 Och Stockholm hade, näst Wien, den högsta andelen illegitima födslar i hela Europa. Men eftersom städernas befolkning aldrig uppgick till mer än ca 10 procent av Sveriges totala folkmängd under perioden, kom trots allt majoriteten av de oäkta barnen att födas på landsbygden.86 Allmogens förhållningssätt till sexualiteten var av avgörande betydelse för fenomenets omfattning.
1.8.2 SKÅNE
De empiriska undersökningarna är förlagda till landets sydligaste del, Skåne, av i första hand arbetsmässiga skäl. Men det finns även, vetenskapliga skäl för att förlägga undersökningen till just Skåne. De folklivsuppteckningar som Jonas Frykman arbetat med härrör i stor utsträckning från södra Sverige, och enligt Frykman var det bl a i denna del av landet som ogifta mödrar utsattes för en omfattande stigmatisering. Ett annat skäl för att förlägga undersök-ningen till Skåne är att domboksmaterialet från Skåne lite utnyttjat i forsk-ningen. De studier av historisk kriminalitet som gjorts av Marja Taussi Sjö-berg och Jan Sundin och som även inkluderar undersökningar av sexual-brotten, har andra nedslagsplatser med i viss mån annorlunda social struktur.
Taussi Sjöbergs undersökningsområde är Njurunda i Medelpad. Jan Sundin
84Ang ogifta kvinnor/mödrar i städer finns bl a Margareta Matovics arbete Stockholms-äktenskap, 1984; Iréne Artæus Kvinnorna som blev över, 1992 och Monica Edgrens avhandling Tradiotion och förändring, 1994.
85Se Historisk statistik för Sverige, 1955, del I, tab B3.
86Ang antalet oäkta barn födda på landsbygd resp i städer se Statistiska meddelanden serie A. Utom äktenskapet födda barn I, tab 2 s 88, 1912–16.
har arbetat med domböcker från städerna Linköping och Härnösand samt med domböcker från landsbygdsområdena Gullbergs härad, Njurunda och Säbrå tingslag. Dessutom har Sundin i viss utsträckning använt domboks-material från Östra Göinge härad, som jämförelsedomboks-material. Det sistnämnda häradet ligger i norra Skånes skogsbygd vid gränsen till Småland.
Allt tyder på att de regionala skillnaderna i landet har varit mycket stora även långt in på 1800-talet och det är inte likgiltigt var man gör sitt geogra-fiska nedslag. I kulturellt/ekonomiskt avseende kan man tala om norra Sverige som en region, Östsverige och Västsverige som två andra, och landets sydligaste del med sitt danska förflutna som en fjärde region.87 Inom varje sådan region kan man i sin tur finna ett lapptäcke av småregioner med variationer i seder och bruk. De regionala skillnaderna diskuteras i kapitel 5.
En fråga av helt annat slag, som är befogad att ställa, gäller huruvida det är rimligt att studera skånska förhållanden för att belysa svensk stormaktstid. De gamla danska områdena skilde sig i många avseenden från de ursprungliga svenska. Skåne stod under speciell förvaltning genom generalguvernementet och försvenskningsprocessen bör ha inneburit en extra påfrestning i sig. Å andra sidan präglades varje del av det svenska riket av sina specifika förhållanden. Olika delar av riket drabbades på olika sätt beroende på sin närhet eller sitt avstånd till krigets händelser och truppförflyttningar. I Skåne var kriget mer närvarande än på de flesta andra ställen men landskapets historia bidrar med sina särdrag till den totala bilden av den svenska stormaktstidens slut på samma sätt som övriga delar av riket. Rikshistorien skapas på sitt sätt ur lokalhistorien. Många av frågorna som ställs till materialet rör dessutom människornas attityder och mentaliteter och därvidlag är inget geografiskt område mer eller mindre representativt än något annat.88
Svensk lag infördes i generalguvernementet 1683 och den kyrkliga för-svenskningen anses ha varit i huvudsak genomförd vid slutet av 1680-talet.
Således tillämpades svensk lag och kyrkolag under hela undersökningsperio-den.89
87Se Christer Winberg, 1988a.
88För ett resonemang kring, och en historiografisk framställning om, lokala studier se Peter Aronsson, 1992 s 9 ff. Se även Eva Österberg, 1994, Kusinen från landet, om lokalhistoria och lokala studier.
89Den 1 juli 1683 infördes svensk lag och svensk rättegångsordning i Skåne, Halland och Blekinge. Tingsfogdarna, som dittills hade utövat domarämbetet vid häradstingen, av-skedades och ersattes med häradshövdingar. Ang införandet av svensk lag se Alf Erlandsson, 1967, s 165. Beträffande den kyrkliga försvenskningen och tillämpningen av den svenska kyrkolagen i Skåne se Yngve Bogren, 1937.
1.8.3 TORNA HÄRAD
Torna härad är beläget strax öster om Lund i Malmöhus län. Domböckerna från Torna härad utgör själva kärnan i den empiriska studien. Tingstället låg i Dalby, och det var dit de ogifta mödrarna och misstänkta barnafäderna fick bege sig. Vad utmärkte då Torna härad? Jorden bestod av bördig slätt och ås.
Jordbruket hade också ett starkt inslag av boskapsskötsel. Häradet omfattade 4,1 kvadratmil och bestod av ett trettiotal socknar.
Vid 1600-talets slut uppgick den mantalsskrivna befolkningen till 2.889 personer vilket kanske kan ha motsvarat en totalbefolkning på det dubbla, ca 6.000 invånare.90 Mantalslängderna skvallrar om ett utarmat Skåne efter krigets härjningar. Av stora gårdar på den bördiga slätten ser man ingenting till i materialet. Av mantalslängderna från sekelskiftet 1600/1700 kan man istället utläsa att de flesta gårdarna endast hade antingen en dräng eller piga anställd. I undantagsfall fanns det både en dräng och piga. Flertalet gårdar hade inte heller egna hemmaboende barn över 15 år och i de fall där sådana halvvuxna barn fanns, anställdes oftast ingen utomstående. Bristen på arbets-kraft är tydlig i materialet liksom de många vittnesbörden om obebyggda hemman och obrukad jord. Mantalslängderna från sen stormaktstid visar också på ett svårförklarligt kvinnounderskott. På grund av utskrivningarna kunde man förvänta sig att det rådde brist på män i arbetsför ålder och att kvinnorna i större utsträckning än normalt skulle sitta som gårdsföreståndare.
Undersökningar från andra delar av Sverige visar sådana förhållanden.91 I Torna härad lyser de kvinnliga gårdsföreståndarna dock med sin frånvaro i
90Mantalslängdernas källvärde som underlag för befolkningsberäkningar är omtvistat och starkt ifrågasatt. (Ang mantalslängder som källor se t ex Gösta Lext, 1968.) För tiden efter 1693 anses de dock mer användbara då nya instruktioner utfärdades för mantals-längdernas upprättande. Mantalslängderna för Torna härad 1699 är prydligt uppställda.
Förutom att ange de skattskyldiga i respektive kolumn (man, hustru, son, dotter, piga, dräng, inhyses) redovisar skrivaren dessutom i marginalanteckningarna antalet skatt-skyldiga personer som av personliga skäl såsom fattigdom, lyte eller sjukdom slipper erlägga skatten. Därmed förefaller det som om flertalet personer mellan 15 och 63 år finns redovisade i längderna, de skattebefriade grupperna undantagna såsom insocknes frälse och soldater.
91Se Jan Lindegren, 1980, Lars-Olof Larsson 1983 samt Magnus Perlestam, 1997 och pågående avhandlingsarbete om gårdsföreståndare i Småland.
mantalslängderna och de ensamstående kvinnor/änkor som redovisas har pla-cerats i kolumnen ”inhyses”.92
Befolkningsökningen var kraftig i häradet och under de tvåhundra år un-dersökningen omfattar fyrdubblades befolkningen. Enligt Prosteritabellerna som började upprättas 1749 uppgick befolkningen till ca 10.000 invånare 1750, och år 1800 hade den ökat till 11.738. Under 1800-talet var befolk-ningsökningen synnerligen stark och 1850 hade häradet 20.705 invånare. Vid undersökningsperiodens slut, 1880, uppgick befolkningen slutligen till ca 25.000 invånare.
Torna härad var således ett tämligen stort härad och de skånska slättbyg-derna är kända för sina goda jordar och stora gårdar. Etnologiska studier om bondesamhället visar att könsarbetsdelningen var strikt på de sydsvenska slättbygdernas gårdar och dessutom fördelades sysslorna efter en social hierarki inom könen, där tjänstepigor fick utföra sysslor som matmodern höll sig för god för.93 Dessa forskningsresultat kan antas ha stor relevans i undersökningsområdet för 1800-talets del då gårdarna, i husförhörslängderna, uppvisar en helt annan tjänstestruktur än under stormaktstiden med såväl många hemmavarande bondbarn som flera anställda drängar och pigor på de någorlunda stora gårdarna. Denna sociala struktur, som förknippas med den skånska slättbygdens jordbruk, kan alltså inte generaliseras allt för långt bakåt i tiden.
Källmaterialet: Domböckerna från Torna härad är tämligen välförda och synliga luckor i materialet förekommer endast på 1710-talet. Även mantalslängderna är prydliga och välförda fr o m 1600-talets slut. Av kyrkoböcker från Torna härad är däremot endast ett fåtal bevarade från stormaktstiden och några husförhörslängder finns inte. Sådana började föras sent i södra Sverige, oftast inte förrän en bit in på 1800-talet. De personer som återfinns i domböckerna åtalade för sexualbrott under sen stormaktstid går därmed sällan att följa i andra källor. När det gäller stormaktstiden begränsas därför i princip frågorna till sådant som domböckerna kan ge svar på.
Beträffande lägsermålsprocesserna under stormaktstiden utgör hela Torna härad undersökningsområdet, medan det för den senare perioden, 1750–1880, endast är en utvald socken i Torna härad som studeras, Everlöv (se kapitel 4).
92För 1699 ser de summerade kolumnerna i mantalslängden för Torna härad ut som följer:
män 923, hustrur 900, söner 91, döttrar 96, pigor 290, drängar 384, inhyses 183, extra ordinarie personer 22, summa 2.889 mantalsförda personer.
93Orvar Löfgren, 1977.
Analysen av den manliga och kvinnliga äran baseras på domböckernas ärekränkningsprocesser och härvid utgör hela häradet undersökningsområdet.