• No results found

Unga och religion i medier

3. Tidigare forskning om unga och religion

3.4 Unga och religion i medier

Ungas erfarenheter av religion i medier handlar naturligtvis om vad som me-nas med medier (se avsnitt 1.1.4) och i vilken situation och mediekontext man befinner sig i. Att exempelvis aktivt googla en viss religion kan i ett samman-hang vara kopplat till en skoluppgift och inte alls ha med privata intressen att göra, men googlande kan också vara grundat i ett medvetet och engagerat re-ligiöst sökande (jfr Sjöborg, 2006). På samma sätt kan söndagens gudstjänst i radion för vissa innebära en källa till stöd och tröst medan det för andra bara noteras som ett bakgrundsljud som man flyktigt lägger märke till. Detsamma gäller möten med religiöst innehåll och existentiella teman i film och tv-serier eller andra populärkulturella uttryck. Religiösa teman eller inslag i tv-serier

53 För vidare läsning om unga muslimers syn på islam och personliga erfarenheter av att vara muslim, se Otterbeck & Hallin, Samtidsislam (2010) och Karlsson Mingati Muslima: Islams väckelse och unga kvinnors förhandlingar om genus i det samtida Sverige. (Karlsson Minganti, 2014).

som den amerikanska Messiah, den israeliska Shtisel eller den norska Skam betyder sannolikt olika för olika individer och grupper. Att unga i dag kommer i kontakt med religion på internet har dock sannolikt med deras dagliga och omfattande medieanvändning att göra, snarare än att de aktivt söker efter reli-giöst innehåll. Som beskrivits tidigare använder så gott som alla ungdomar mellan 13-18 år internet dagligen. Frågor som rör religion och tro är med andra ord en del av det unga stöter på när de tittar på YouTube-klipp, gör skolarbeten eller i andra sammanhang söker efter information (Löfstedt & Sjöborg, 2019, 152-153).

Tidigare nämnda förenklade och villkorade framställningarna av religion i nyhetsrapporteringen utmanas av andra skildringar av religion och religiositet, inte minst i populärkultur och olika former av sociala medier (Hoeg, 2017). Svenska (Sjödin, 2001) och internationella (Clark, 2007) studier har intresse-rat sig för nyandliga och alternativa religiösa uttryck som exempelvis överna-turliga inslag i skräck-science fiction och fantasyfilmer. Andra lyfter hur po-pulärkulturellt innehåll i exempelvis film ger människor möjlighet att reflek-tera över livsfrågor (Lövheim et al., 2015). Även om det i denna studies material finns innehåll som berör andliga teman i film och tv-serier som ex-empelvis Star Wars, Sagan om ringen och Game of Thrones, är det, vilket kommer att redogöras för längre fram, framför allt referenser till och reflekt-ioner kring möten med religreflekt-ionerna islam, kristendom, judendom och buddh-ism som är föremål för analys.54

Oavsett om vi med religion syftar på etablerade religiösa traditioner, eller använder ett vidgat religionsbegrepp som även innefattar det transcendenta, paranormala eller övernaturliga, så har ungas kontakt med religion i medier ofta utmanat de sammanhang som traditionellt förknippats med lärande om eller kontakt med religion. Där familjen, och även religiösa samfund, tidigare varit kunskapsförmedlare av religion och trosfrågor, har i dag medier i olika form, tillsammans med skola och vänner, kommit att bli en vanligare plats för ungas möten med religion (Löfstedt & Sjöborg, 2019; Sjöborg, 2012). Erfa-renheter av religion i medier handlar alltså både om att stöta på religiöst inne-håll och om mer djupgående erfarenheter som inbegriper analys, reflektion och interaktion kring olika aspekter av religion och tro (Klingenberg & Löv-heim, 2019). Att familj, skola och trossamfund förlorat auktoritet, i bemärkel-sen kontroll över var, hur och med vilka unga i dag kommer i kontakt med och eventuellt socialiserar kring religion, är därför både rimligt och troligt (Bro-berg, 2019; Löfstedt & Sjöborg, 2019).

54 Initialt var jag beredd på att studiens fokus skulle inkludera denna typ av inslag och teman. Ganska snart stod det emellertid klart att just denna studies deltagande ungdomar hellre ville prata om och diskutera hur de etablerade och traditionella religionerna framställdes i olika me-dier. Detta diskuteras och redogörs för på flera ställen i avhandlingen, exempelvis i avsnitt 5.2.1 och 9.2).

3.4.1 Unga och religion i digitala medier och populärkultur

Digitala medier har sedan början av 2000-talet visat sig utgöra kontexter där unga hittar information om och kan kommunicera kring den egna tron och religionen. Internet och sociala medier har också kommit att bli ett socialt sammanhang där känslor av tillit och gemenskap kan skapas (Campbell, 2005, s. 181 ff.; Lövheim, 2012b) och som möjliggör för unga att utvärdera och ut-mana konkurrerande religiösa auktoriteter (Bobkowski, 2014; Campbell, 2005; Sjöborg, 2006). Sjöborg betonar i sin avhandling hur internet (då) fun-gerade som en ingång till hur grupper diskuterade religion och synsätt som man själv inte var en del av, oavsett om det skedde aktivt med egna inlägg eller passivt genom att följa och läsa andras inlägg (Sjöborg 2006, s. 194, 198).

I en norsk studie om hur unga nyanlända ger uttryck för kulturellt motstånd i och utanför skolan beskriver Dewilde & Skrefsrud (2016) hur Facebook blir en slags “kontaktzon” där ungdomarna konstruerar alternativa multikulturella berättelser som utmanar dominerande diskurser kring religion och etnicitet i det omkringliggande samhället och i mainstreammedier. Författarna menar att berättelserna visar på kompetens, snarare än förmodade begränsningar som vanligen förknippas med denna elevgrupp, samt att Facebook, i detta avse-ende, skapar möjligheter att konstruera alternativa berättelser (Dewilde & Skrefsrud, 2016, s. 1035). Andra pekar på hur YouTube för unga kan fungera som ett alternativt rum i relation till mer etablerade, traditionella medier (Hoeg, 2017, s. 31) och hur tidigare nämnda Skam, som fandom och i sociala medier (Prøitz, Carlquist, & Roen, 2019), av unga beskrivits som möjliggör-ande för kontakt, identitet och tillhörighet: ”Sana seems to carve out a multi-faceted space in which young Muslim Women can connect, identify and be-long” (Prøitz et al., 2019, s. 1124). Citatet visar hur populärkultur och digitala medier kan stärka individers och gruppers känsla av aktörskap och av att kunna påverka. I tidigare nämnda studie om unga muslimska bloggare fram-kommer hur informanterna använder sig av humor och lekfullhet i syfte att utmana stereotypa föreställningar om hur muslimska kvinnor förväntas vara, se ut och uppträda (Lövheim, 2012b).

I intervjustudier med unga muslimer beskrivs Facebook som ”ett tveeggat svärd” (Hansen, 2017, s. 63). Å ena sidan uttrycks att samtal på Facebook är svårt eftersom sociala medier ”bara sprider konflikt och hat”, å andra sidan verkar Facebook utgöra just den plattform som unga muslimer upplever sig ha saknat, inte minst i relation till de etablerade mediernas mer onyanserade bilder av islam (Hansen, 2017).

Genom att intressera sig för digitala platser och gemenskaper har tidigare religionssociologiska studier haft ambitionen att utöka kunskapen om reli-giösa, sociala förändringar och samhälleliga förändringar (Campbell, 2005; Lövheim, 2004). Det är ett intresse som även jag utgått från i utformandet av denna studie och som jag återkommer till i avhandlingens analys och

diskuss-ion. Liksom vid tidigare nämnda problematisering av ungas digitala mediean-vändning när det kommer till nyheter, kan en skiljelinje mellan vad som är digital religion och vad som är ”verklig” religion dock vara svår att dra. Detta eftersom digitala medier ingår i andra sociala sammanhang som exempelvis tillsammans med vänner och familj (Hoeg, 2017, s. 14). Digitala relationer kan därmed vara precis lika verkliga som fysiska:”Online relationships are “real” in the sense that they represent actual social interactions, though they are mediated” (Campbell, 2005, s. 49).