Barn och ungdomar

I dokument Fysisk aktivitet, matvanor och övervikt i Örebro län (sidor 16-21)

3. Fysisk aktivitet

3.2 Barn och ungdomar

Underlag för nedanstående redovisade resultat kommer från frågor ur Liv & hälsa ung 2005.

Den fråga som ligger till grund för resultatet är formulerad på följande sätt:

”Hur ofta brukar du träna på din fritid, mer än 30 minuter, så att du blir andfådd/svettig?”

Svarsalternativen har varit, varje dag, 4–6 gånger/vecka, 2–3 gånger/vecka, en gång i veckan, 1–3 gånger/månad, mindre än en gång i månaden samt aldrig. Frågeformuleringarna i

enkäterna har därför begränsat vår definition av fysisk aktivitet. I denna redovisning har vi valt att definiera ”fysiskt aktiva” med de som har svarat att de tränar minst två gånger i

veckan i minst 30 minuter på fritiden så att de blir andfådda/svettiga. De som har angett att de tränar mindre än så har vi valt att definiera som fysiskt inaktiva. Det innebär alltså att vi har ett högre intensitetsmässigt aktivitetskrav, andfådd och svettig, men under kortare tid än vad som anges i de nationella folkhälsomålens rekommendationer för fysisk aktivitet hos barn och ungdomar som är på 60 minuter per dag. Under diagram och i tabelltexter använder vi

begreppen fysiskt aktiv respektive fysiskt inaktiv och dessa begrepp grundar sig i ovan nämnda definition.

Vi kan konstatera att pojkar är mer aktiva än flickor och att aktivitetsnivån sjunker med stigande ålder (se figur 2). 34 procent av flickorna och 25 procent av pojkarna är från hälsosynpunkt inte tillräckligt fysiskt aktiva på sin fritid. Ungdomar vars föräldrar är arbetslösa är i mindre utsträckning fysiskt aktiva än ungdomar till föräldrar som har arbete.

Det skiljer 9 procentenheter hos pojkar och 13 procentenheter hos flickor. Ungdomar som bor med båda föräldrarna är mer fysiskt aktiva än de som bor med en förälder. Här skiljer det cirka 10 procentenheter hos både pojkar och flickor.

17

Figur 2: Andel pojkar och flickor i skolår 7 och 9 samt gy 2 som är fysiskt inaktiva på sin fritid.

Flickor är i alla kommuner, med undantag av Degerfors och Nora, mer fysiskt inaktiva än pojkar (se figur 3). Den största andelen inaktiva flickor återfinns i Ljusnarsberg med 45 procent, följt av Lekeberg och Hällefors med 42 procent.

30 25 25 27 27

Figur 3: Andel pojkar och flickor skolår 7 och 9 som är fysiskt inaktiva på sin fritid fördelat per kommun.

Andelen som är fysiskt aktiva på fritiden varierar inte nämnvärt mellan individer med normalvikt eller övervikt (se figur 4), men ungdomar med fetma är inte fysiskt aktiva i lika stor utsträckning. Detta gäller för både pojkar och flickor.

23

Figur 4: Andel pojkar och flickor i skolår 7 och 9 samt gy 2 som är fysiskt inaktiv på sin fritid fördelat på vikt.

Cykla och gå till skolan

En regelbunden aktiv transport genom att cykla eller promenera till och från skolan ger ett värdefullt bidrag till den dagliga fysiska aktiviteten. I skolår 7 och 9 cyklar eller går 58 procent av pojkarna och 61 procent av flickorna till skolan nästan varje dag. Ungdomar i skolår 7 cyklar/går till skolan i större utsträckning, 64 procent, än elever i skolår 9, 55 procent. I skolår 7 är det 22 procent som aldrig/nästan aldrig cyklar eller går till skolan jämfört med 33 procent i skolår 9. Det är ingen nämnvärd skillnad mellan könen. Ungdomar vars föräldrar har arbete cyklar i större utsträckning till och från skolan jämfört med

ungdomar med arbetslösa föräldrar. Skillnaden är 5 procentenheter mellan grupperna.

Andelen som cyklar eller går till skolan nästan varje dag skiljer sig markant åt från kommun till kommun (se figur 5). Mest cyklar ungdomar i Kumla och Karlskoga.

40

Figur 5: Andel som cyklar eller går till skolan nästan varje dag i skolår 7 och 9 fördelat på kön och kommun.

Vistas i naturen

Var femte pojke och flicka vistas i naturen minst en gång per vecka (se figur 6).

Ungdomar födda i Sverige är i större utsträckning ute i naturen än ungdomar födda utom Sverige. Flickor från utomeuropeiska länder vistas minst i naturen. Endast 9 procent är i

naturen minst en gång per vecka. Av ungdomar som är födda i Sverige är det 15 procent som aldrig vistas naturen, vilket kan jämföras med 30 procent för ungdomar födda i övriga Europa och 36 procent för ungdomar födda utanför Europa.

25

skolår 7 skolår 9 gy årskurs 2

pojkar flickor

Figur 6: Andel pojkar och flickor i skolår 7 och 9 samt gy 2 som brukar vara ute i naturen, skog, sjö eller andra grönområden en gång per vecka eller oftare.

I skolår 7 och 9 vistas i genomsnitt 27 procent av pojkarna och 28 procent av flickorna minst en gång per vecka ute i naturen. Lägst andel som vistas ute i naturen ser man i Kumla och Örebro. Laxå är den kommun i länet där flest vistas ute i naturen minst en gång per vecka (se figur 7).

Figur 7: Andel pojkar och flickor i skolår 7 och 9 som vistas ute i naturen, skog, sjö eller andra grönområden minst en gång per vecka fördelat på kommun.

Sitta framför dator

Ett annat sätt att titta på ungdomars aktivitetsnivå är att se graden av stillasittande fritidsaktiviteter, exempelvis hur mycket man sitter framför datorn. Det finns en stor könsskillnad i hur mycket man sitter framför datorn på sin fritid (se figur 8). Det är ungefär tre gånger så vanligt att pojkarna sitter framför datorn mer än 15 timmar per vecka än att flickorna gör det. Ungefär var fjärde pojke i skolår 9 och åk 2 på gymnasiet sitter framför datorn mer än 15 timmar per vecka. Bland pojkar är andelen som sitter ofta framför datorn högre hos de vars föräldrar är arbetslösa än de som har arbete. Bland flickor ser man inte

samma mönster. Pojkar som bor med en förälder sitter i större utsträckning framför datorn jämfört med de som bor med båda föräldrarna. Skillnaden är 7 procentenheter. Motsvarande skillnad finns inte bland flickorna.

Var tredje pojke med fetma sitter mer än 15 timmar per vecka framför datorn på sin fritid jämfört med var femte pojke med normalvikt. Bland flickor med normalvikt är det 6 procent som sitter mer än 15 timmar jämfört med 11 procent av flickor med fetma.

I samtliga åldersgrupper med undantag för flickor i skolår 7 så sitter de som är fysiskt aktiva i betydligt mindre utsträckning framför datorn på sin fritid än de som inte är fysiskt aktiva.

15

24 24

5 8

5

0 10 20 30 40 50

skolår 7 skolår 9 gy årskurs 2

pojkar flickor

Figur 8: Andel pojkar och flickor i skolår 7 och 9 samt gy 2 som sitter framför datorn mer än 15 tim per vecka på fritiden.

Simkunnighet

Skolans mål med simkunnighet är att eleverna ska kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg. Målet med simkunnighet ska vara uppnått i både skolår 5 och skolår 9. I skolår 9

förtydligas dessutom målet genom tillägget att kunna hantera nödsituationer i och vid vatten.

Det finns en signifikant skillnad i simkunnighet mellan de olika betygsnivåerna i ämnet idrott och hälsa nationellt. Bland elever med icke godkänt betyg i ämnet är det 10 procent som inte kan simma 200 meter att jämföra med en halv procent av eleverna med betyget MVG [43].

Att kunna simma är inte enbart betydelsefullt som livräddande färdighet utan möjliggör även fysisk aktivitet i vatten och tryggare vistelser nära vatten.

I Örebro län kan 92 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna i skolår 9 simma 200 meter. Bland flickor i Askersund och pojkar i Laxå uppfyller alla målet i läroplanen att kunna simma 200 meter. Simkunnigheten är lägst hos pojkar i Lekeberg (se figur 9). I länet är det cirka 220 elever i skolår 9 som inte kan simma 200 meter. Bland flickor är simkunnigheten 6 procentenheter högre hos dem som bor med båda föräldrarna jämfört med dem som bor med en förälder. Hos pojkar är det ingen skillnad. Ungdomar vars föräldrar är arbetslösa har 20 procentenheter lägre simkunnighet än ungdomar med föräldrar som har arbete. Ungdomar som är födda utanför Sverige har lägre simkunnighet än svenskfödda. Detta gäller framför allt ungdomar från utomeuropeiska länder där endast 57 procent av flickorna och 77 procent av pojkarna kan simma 200 meter.

4

Figur 9: Andel pojkar och flickor i skolår 9 som inte kan simma 200 meter.

Andelen simkunniga är lägre bland ungdomar med fetma jämfört med ungdomar med normalvikt. En femtedel av ungdomar med fetma uppfyller inte läroplanens mål med att kunna simma 200 meter (se figur 10).

6

Figur 10: Andel ungdomar i skolår 7 och 9 samt gy 2 som inte kan simma 200 meter fördelat på BMI och kön.

I dokument Fysisk aktivitet, matvanor och övervikt i Örebro län (sidor 16-21)