• No results found

Respondent I: Nedre medelålder, har examen vid universitet/högskola, arbetar

5.6 Uppdelning av ekonomi Mental accounting

Alla respondenter har en uppdelad ekonomi i form av fysiska konton, men flera av respondenterna (A, C, D, E, G och I) använder sig även av mentala konton inom dessa fysiska konton, exempelvis för semestrar och löpande kostnader. Respondent E menar att genom att de följer upp sin ekonomi bidrar det till att de använder sig av både fysiska och mentala konton. Denne respondent tror inte att detta har påverkat pensionssparandet, men att det indirekt bidrar till att denne vet den disponibla inkomsten varje månad och på så sätt veta hur mycket som kan sättas av till sparande.

Respondent B försöker se till helheten av sin ekonomi, medan respondent A tycker sig ha sett mer till helheten som yngre. Om A spenderade något en dag kunde det bidra till att denne kunde spendera mindre en annan dag, men att det var mer kortsiktigt än vid högre ålder. Detta har lett till att respondenten använder fler konton i dagsläget. I en familj med yngre barn tycker både respondent F och I att det krävs flera konton. Anledningen till detta är, enligt respondent F, att det var viktigare att inte spendera pengar på fel saker, medan I tycker det beror på att ekonomin blir mer komplicerad. Denne respondent menar att ekonomin inte är så komplicerad vid en yngre ålder, exempelvis som student.

Även om D och G till viss del använder sig av mentala konton, menar de att det blir svårt att hålla isär ekonomin om en använder sig för mycket av detta. D säger följande:

“Då ser jag hellre att man sätter över 500 kr eller 1000 kr varje månad till just resekontot och så har du det där. För annars så, speciellt om man inte har självdisciplin att stå emot impulser, är det ju väldigt lätt att de pengarna går någon annanstans och helt plötsligt är pengarna slut på det kontot. Då har du

sparkontot och för över det där, sen har du inte alls sparat den delen som du har tänkt att spara i början på månaden.”

Genom att dela upp ekonomin i flera konton bidrar det till att en håller pengar för pensionen helt låsta och inte rör dem. D tyckte att det var svårt att hålla uppdelningen vid yngre ålder, men att det blivit bättre med tiden. Denna respondent tycker därför att det är viktigt att kontona är i fysisk form för att kunna hantera övriga kostnader. Andra respondenter, C och H, tycker också att det är lättare att se vad en har att röra sig med vid uppdelning av ekonomin. F tycker det viktigaste är att hantera alla fasta kostnader, så som boende, lån och sparande först, för att därefter använda de pengar som blir över åt mat eller konsumtion. H, som delar upp sin inkomst i flera konton för olika ändamål, säger följande om det som blir över:

“De pengar jag har, det är mitt spenderar-konto. Det bryr jag mig inte om, där kör jag bara tills pengarna är slut. Sen är det vatten och bröd.”

Det är inte bara respondent H som värderar pengar olika från olika konton. Alla respondenter tycker att det kan vara svårare att spendera pengar från några konton, beroende på vad kontot är avsett till. Respondent G menar att det blir en större mental förlust att spendera pengar från konton som är avsedda för långsiktigt sparande. De flesta respondenterna har även ett sparande i ett buffertkonto. Några respondenter (C, D och F) menar att det däremot inte ses som ett misslyckande att använda pengar för nödvändiga utgifter från detta konto eftersom det är det kontot är avsett till, även om det är ett typ av sparande.

Hur ett överskott i månadens slut hanteras av respondenterna skiljer sig åt mellan dem. Respondent H tänker inte alls att detta kan sparas till pensionen, det används istället till annat. Om det inte är en alldeles för stor summa unnar sig även respondent A något extra. Detta förekommer även för respondenterna B och G, även om de menar att det är ytterst sällan. G menar att det var mer betydelsefullt vid yngre ålder när en stod i valet att spara eller konsumera och att konsumtion ledde till att denne kunde få dåligt samvete när denne egentligen kunde sparat pengarna. I dagsläget, när inkomstnivån är högre, menar G att det är lättare att spendera

eftersom en inte behöver tänka lika mycket på vad detta kan leda till för konsekvenser. Flera respondenter (D, E, F och I) för över pengar till sparkontot om något blir över från månaden som varit. D erkänner dock att det inte alltid varit så, vid yngre ålder var det lättare att unna sig något istället för att flytta överskottet till sparande. Respondent F låter inte konsumtionen bero på om det blir ett överskott eller inte, utan köper det denne vill ha.

5.7 Undvikande av information och beslut

Under intervjun ställdes frågor hur de fått den kunskap de har om pensionssparande. Alla respondenter, utom E, har aktivt sökt upp information själv, men i olika utsträckning. Respondent B och G sökte tidigt upp information eftersom de önskar att kunna göra vad de vill som pensionärer, bland annat att resa. En av respondenterna har fått den största delen av kunskapen om pensionssparande genom sitt yrke. Flera av respondenterna (A, C, D, E och I) har på något sätt fått information via ett företag, rådgivning eller myndighet. Ett par av respondenterna, A och E, tycker sig också fått information och kunskap från sin partner. Även media har haft en viss inverkan på några av respondenterna, detta är något som respondenterna H och I påpekar. Respondent H säger att denne därigenom fått en bild av att många pensionärer har en dålig ekonomi.

De flesta respondenterna (A, D, F, G, H och I) tror att många undviker information och att ta beslut angående pensionen på grund av att den ligger långt fram i tiden. Respondenterna G och I tror att det främst är ett problem vid yngre ålder. Detta är något som respondent H håller med om och menar att en tappar intresset att spara eftersom individen själv inte är där i livet ännu, men att en blir mer medveten med tiden ju närmre pensionen kommer. Respondent C tycker att detta har bidragit till att denne skjutit upp det, men anser sig själv blivit inspirerad av rådgivning som medfört en självrannsakan.

Några respondenter (A, B och I) tror att många undviker information och att ta beslut angående pensionssparandet eftersom de inte vill ta del av dålig information. Respondent B säger “Jag tror att man innerst inne nog förstår att man kommer få

sämre ekonomi. Därför vill man inte tänka på det, utan man bortser från det helt enkelt.”. Några andra respondenter (A, F, G och I) tror snarare att många tycker att det är ett komplicerat system att sätta sig in i, vilket respondent C kan känna igen sig själv i. En av respondenterna som själv har en bakgrund inom ekonomi tycker att pensionssystemet är komplext, trots att denna själv anser sig ha goda förutsättningar för att förstå det. Respondent C och D tycker därför att det på något sätt bör informeras och läras ut om pensionen redan vid ung ålder.

Respondenterna C och D tror att undvikande av information och beslut hos andra beror på att många tänker kortsiktigt. E tror att det största problemet vid yngre ålder är att det är svårt att ta första steget till att börja pensionsspara och säger: “det är liksom en tröskel man måste ta sig över”.

Related documents