budgetpolitiska målen
2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Mål –3,0 0,0 0,5 2,0 2,5 2,0 2,0 0,5 0,5
Utfall –1,0 1,9 2,3 5,0 2,6 –0,5 –0,2 1,6 2,7
Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värde-förändringar på tillgångar och skulder.
Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn som den definieras i nationalräkenskaperna, dvs. förutom staten även ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn. Till ålderspensionssystemet räknas AP-fonderna och premiepensionssystemet. Den kommunala sektorn omfattar kommuner och landsting. Affärsverken ingår enligt national-räkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.
År 1997 infördes ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Från och med år 2000 fastlades målet till ett överskott mot-svarande 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Under perioden 1997–2001 överträffades målet med god marginal. I den därpå följande svaga ekonomiska utvecklingen gavs finanspolitiken en expansiv inriktning. Åren 2002 och 2003 uppstod mindre underskott i det
finansiella sparandet, men 2004 och 2005 uppnåddes åter överskott, se tabell 2.1. Under perioden 2000–2005 var överskotten i de offentliga finanserna i genomsnitt 1,9 procent av BNP.
I 2003 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att ett preciserat mål för överskottet bör föreslås för nästkommande budgetår.
Regeringen anförde också att det preciserade målet skall bestämmas med hänsyn till såväl konjunkturläget som läget i förhållande till det övergripande överskottsmålet. I ett svagt kon-junkturläge kan det finansiella sparandet tillåtas understiga 2 procent av BNP så att de automatiska stabilisatorerna kan verka fullt ut.
Vid utvärderingen av måluppfyllelsen skall eventuella revideringar av konjunkturprognosen jämfört med beslutstillfället beaktas.
Riksdagen fastställde hösten 2004 i budget-propositionen för 2005 målet för överskottet i de offentliga finanserna 2005 till minst 0,5 procent av BNP. Överskottet bedömdes bli 0,6 procent av BNP och BNP bedömdes växa med 3,0 procent. Enligt preliminära national-räkenskaper för 2005 blev överskottet 2,7 procent av BNP, dvs. målet överträffades med 2,2 procentenheter.
Målet överträffades trots att BNP växte något svagare än prognosen i budgetpropositionen för 2005. Även hushållens konsumtionsutgifter, som är en viktig skattebas, utvecklades något svagare. De förbättrade offentliga finanserna beror på starkt ökade intäkter från bolagsskatter på grund av att vissa bolag återförde hela eller delar av sin fondavsättning till beskattning. Även större intäkter än vad som prognostiserades hösten 2004 har utfallit för skatt på kapital-vinster och på konsumtion. I viss mån gäller detta även inkomstskatter. Även lägre utgifter för offentlig konsumtion än vad som beräknades hösten 2004 bidrog till det högre än prognos-tiserade finansiella sparandet. Kommunsektorn bidrog till en del till detta.
Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor
Utfall
2004 BP2005 Utfall
2005
Utfall- BP2005 Inkomster 1 426 1 469 1 505 36
varav skatter och
avgifter 1 292 1 323 1 357 34 Utgifter 1 385 1 452 1 434 -18 Finansiellt sparande 41 17 71 54 Procent av BNP 1,6 0,6 2,7 2,1 Anm.: Siffrorna för BP 2005 anges med periodiserade skatter enligt de principer som nationalräkenskaperna numera använder i sin redovisning.
Periodiseringseffekten beaktades när målet för 2004 beslutades.
Tabell 2.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna Miljarder kronor
Utfall
2004 BP2005 Utfall
2005
Utfall- BP2005
Staten -12 -47 7 54
Ålderspensionssystemet 49 55 50 -5 Kommunala sektorn 5 9 14 5 Anm.: Se anm. till Tabell 2.2
2.2 Utgiftstak för staten
Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997 och har därefter klarats samtliga år (se tabell 2.4).
Syftet med utgiftstaket är framför allt att ge riksdagen och regeringen förbättrad kontroll över anvisade medel och utgiftsutvecklingen, något som möjliggör en bättre finansiell styrning. Genom att riksdagen beslutar om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet av prioriteringar mellan olika utgiftsområden.
Vidare ger utgiftstaket budgetpolitiken en lång-siktig inriktning med hög förutsägbarhet, vilket främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket för staten underlättar därmed möjligheterna att uppnå målet för det finansiella sparandet för den offentliga sektorn.
De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgiftsområden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats-budgeten.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående reservationer, anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna.
Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen. Dess syfte är att utgöra en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som finns kring de finansiella konsekvenserna av de beslut som fattats. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk innebär det i regel att överskottet i de offentliga finanserna försämras.
Riksdagen fastställde hösten 2003 utgiftstaket för staten för budgetåret 2005 till 894 miljarder kronor. Därefter har taket, i enlighet med riks-dagsbeslut om tekniska justeringar av utgifts-taket, reviderats vid ett antal tillfällen (se tabell 2.5). Utgiftstaket för 2005 fastställdes slutligt av riksdagen hösten 2004 till 870 miljarder kronor.
Tabell 2.4 Utgiftstak för staten Miljarder kronor
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Takbegränsade utgifter 698,9 718,0 751,5 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3
Budgeteringsmarginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7
Utgiftstak för staten 723,0 720,0 753,0 765,0 791,0 812,0 822,0 858,0 870,0
Tekniska justeringar av utgiftstaket motiveras av förändringar som inte har någon effekt på utgifterna för den offentliga sektorn som helhet, eller som inte påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna.
Den huvudsakliga tekniska justeringen av utgiftstaket 2005 motiveras av nettoredovis-ningen av utjämningssystemet, som minskade de takbegränsade utgifterna med drygt 26 miljarder kronor. Övriga justeringar motiveras av de justeringar av statsbidragen till kommunerna som gjorts för att kompensera förändringar i grundavdraget.
I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, efter respektive justering, avrundats till hela miljarder kronor.
Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2005
Miljarder kronor
2005 Ursprungligt utgiftstak enligt riksdagens beslut med
anledning av förslag i BP 2004 (bet. 2003/04: FiU20) 894 Nettoredovisning av utjämningssystem -26,33 Begränsat avdrag för pensionsavgift -2,94
Grundavdragshöjning 3,72 Slutreglering av grundavdragshöjning 0,67
Försäkringskassans pensionsavgifter 0,39 Slutligt utgiftstak enligt riksdagens beslut
(bet. 2004/05:FiU1) 870
Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 864,3 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med 5,7 miljarder kronor.
De takbegränsade utgifterna blev 5,4 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna stats-budgeten för 2005. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden:
Utgiftsområde Mdkr
6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet -0,6 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -1,3 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp -2,6 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn -0,9
15 Studiestöd -1,2
27 Avgiften till Europeiska gemenskapen -1,2
Inom några områden blev utgifterna högre än beräknat i statsbudgeten för 2005:
Utgiftsområde Mdkr 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar 2,8 Ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten 1,5
Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter Miljarder kronor
Utfall 2004
SB 20051
Utfall 2005
Utfall-SB 2005 Utgifter exkl.
statsskuldsräntor 688,0 699,2 692,3 -6,9 Ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten 167,5 170,6 172,0 1,5 Takbegränsade utgifter 855,5 869,8 864,3 -5,4 Budgeteringsmarginal 2,5 0,2 5,7 5,4 Utgiftstak för staten 858 870
Anm.: SB 2005= Statsbudget för 2005
1 Den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2005, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2006.
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 172,0 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2005. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redo-visas skillnader mellan utfall och budgeterade be-lopp för utgiftsområden och vissa anslag.