Uppföljning mot Mål för familjecentralerna

De övergripande mål som anges i vårdvalet för vårdcentraler VGPV (KOK-boken), och som gäller för barnhälsovårdens uppdrag på familjecentraler, är att förbättra uppväxtvillkoren för barnen genom att:

 stärka familjen

 vara ett lättillgängligt stöd till barn och föräldrar

 främja en god hälsoutveckling hos barn och föräldrar

 tidigt uppmärksamma barn och familjer med utökat behov

 erbjuda stöd till barn och familjer med utökat behov

 stärka det sociala nätverket runt barn och familjer

Nedan presenteras hur intressenterna (samordnare, styrgrupper och brukare) uppfattar att familjecentralerna ”lever upp till” dessa mål.

4.1.1 Stärka familjen

På familjecentralerna samarbetar de olika verksamheterna och professionerna med utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor. Arbetet syftar till att stärka familjens egna resurser, så att barn och föräldrar ska nå en god hälsa och ett gott välbefinnande.

Samtliga samordnare bekräftar att de arbetar för att stärka familjen. Flera styrgrupper pekar också på detta som ett viktigt mål för verksamheten på familjecentralen. Detta görs bl a genom att stärka relationen mellan barn och föräldrar, bekräfta varje förälder i sin föräldraroll samt stärka föräldrarnas kunskap i föräldrarollen till att göra fler egna val och ta fler egna beslut.

Några av kommunerna har också arbetat med ”En förälder blir till” och haft många givande diskussioner mellan personal och föräldrar.

En samordnare kommenterar att det kan vara svårt att kommunicera och få igång en dialog med stora grupper besökare som inte kan svenska. Det blir svårt för bägge parter.

4.1.2 Vara ett lättillgängligt stöd till barn och föräldrar

Att vara en organisation som är lättillgänglig för besökare gäller både öppettider men också möjligheten att lätt och snabbt få råd och stöd eller samtalskontakt. Därför är öppettider och korta

”vägar” mellan de olika professionerna några av de viktigaste hörnpelarna för familjecentralerna.

Samtliga samordnare bekräftar i enkäten att de arbetar för, och är ett lättillgängligt stöd till, barn och föräldrar. De bekräftar också en god uppfyllelse när det gäller att nå ut med information om

familjecentralens alla verksamheter och vad de kan erbjuda. Informationen kommer huvudsakligen från BVC men även BMM och kommunen informerar.

Ett problem som uppmärksammas är svårigheten att nå föräldrar som valt att vända sig till BMM i en annan kommun. Det finns en risk att personalen på BMM endast informerar om den familjecentral som finns i deras BMM kommun.

§ 95 Uppdrag utvärdera resultat och kvalitet för befintliga familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden - HSNN 2016-00241-4 Uppdrag utvärdera resultat och kvalitet för befintliga familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden : Rapport Utvärdering av FC HSNN 2018

Diarie nr : Version: Sida:

10 (26)

Dokumenttyp: Datum:

Utvärdering av familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-06-20

UTSKRIFTSDATUM: 18-06-21

För att göra verksamheten intressant för barn i olika åldersgrupper försöker personalen utforma verksamheten så att alla föräldrar och barn i åldersgruppen 0 – 6 år ska kunna delta.

Besökarna ger nästan genomgående högsta betyg när det gäller att ”få det stöd som de behöver från familjecentralen”.

När det gäller öppettider för familjecentralerna så är åsikterna mer delade. Alla är positiva till förmiddagstider och i mindre utsträckning eftermiddagstider. Det beror främst på barnens sovtider men också att föräldrar behöver hämta äldre syskon från förskolan under eftermiddagen. I de mindre kommunerna där verksamheten är öppen en eller två halvdagar i veckan har föräldrarna starka önskemål om fler öppettider andra dagar i veckan.

4.1.3 Främja en god hälsoutveckling hos barn och föräldrar

Tiden under graviditet och de första åren som småbarnsförälder är en bra tid att motivera till

livsstilsförändringar och främja en god hälsa. Därför arbetar BMM och BVC metodiskt med att stötta föräldrar som vill ha en förändring avseende hälsa- och livsstil.

Samordnare bekräftar att de fokuserar på att främja en god hälsoutveckling hos barn och föräldrar genom att fokusera på hälsofrämjande insatser och ge kunskap och stöd till familjer att göra

hälsofrämjande val/förändringar i sina liv. Som exempel på att främja en god hälsoutveckling nämns bl a samtal och riktad information från t ex tandvården, projekt kring ”matkasse” samt

barnvagnspromenader. Ett annat exempel är gemensamma föräldraträffar samt föräldravägledning utifrån ICDP (International Child Development Programme).

Styrgrupperna i två av kommunerna svarar i enkäten att målet ”främja en god hälsoutveckling hos barn och föräldrar” är ett viktigt mål för familjecentralen.

Vid intervjuerna med besökarna ställdes inte direkt frågan om hälsa- och livsstil men flera besökare kommenterade att det var positivt att tandvården fanns med på familjecentralen ibland.

4.1.4 Tidigt uppmärksamma barn och familjer med utökat behov

Familjecentralens korta kontaktvägar mellan de olika professionerna ska ge möjlighet att tidigt uppmärksamma barn med utökade behov så att adekvata stödinsatser kan erbjudas.

Enkäten till samordnarna visar att familjecentralerna arbetar metodiskt för att upptäcka behov av extra stöd till föräldrar som t ex har svårigheter med anknytning till sitt barn.

En samordnare har dock uppgett att arbetet med att uppmärksamma barn med behov kan bli mer tydligt och mer metodiskt.

Familjecentralerna möter familjerna tidigt genom ett nära samarbete mellan BMM och BVC. Genom den tidiga föräldragruppen har de stor möjlighet att upptäcka föräldrar i behov av stöd.

En samordnare kommenterar att familjecentralen har utarbetade rutiner för VIB ärenden (Very Important Baby), anmälningsärenden mm. (VIB är en lokal samverkan/organisation där BMM, BVC, förlossning, BB, kurator, socialtjänst samt psykiatri samverkar. Målet är att ha en planering vid psykosociala riskgraviditeter).

Diarie nr : Version: Sida:

11 (26)

Dokumenttyp: Datum:

Utvärdering av familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-06-20

UTSKRIFTSDATUM: 18-06-21

BVC erbjuder EPDS screening för samtliga nyblivna föräldrar 4.1.5 Erbjuda stöd till barn och familjer med utökat behov

Det stöd som familjecentralerna kan erbjuda för familjer med utökat behov kan bland annat vara babycafé, familjeförskola, programbaserade gruppträffar eller familjepedagog. Med familjepedagog kan man tala föräldraskap, anknytningen mellan förälder och barn och vart man kan vända sig i olika livssituationer.

När familjecentralerna upptäcker situationer där föräldrar har svårigheter med anknytning till barnet erbjuder man extra stöd. Här är insatser från socionom, psykolog eller familjepedagog viktiga resurser.

En aktivitet av flera insatser som nämns kan vara att erbjuda babymassage och därigenom stärka anknytning mellan förälder och barn.

Några samordnare uppger att familjecentralen har en familjeförskola som jobbar med familjer som behöver extra stöd och tidig hjälp.

4.1.6 Stärka det sociala nätverket runt barn och familjer

Forskning kring sociala nätverk visar att brist på sociala kontakter och social isolering kan öka risken för psykisk ohälsa och i yttersta fall risken att dö i förtid. Att skapa olika ”arenor” för sociala nätverk kan vara en viktig uppgift för offentliga organisationer där familjecentraler är en arena för nyblivna föräldrar att knyta nya kontakter.

Samordnarna bekräftar att familjecentralerna arbetar aktivt med att stärka det sociala nätverket genom att bl a få familjer med olika bakgrund att mötas eller att få familjer att komma in i nya grupper och knyta kontakter till andra föräldrar.

När familjecentralsverksamheten arbetar med att utveckla nätverk arbetar de samtidigt med att öka mångfalden. Samordnarna nämner främst nyanlända som en del av mångfalden. I denna studie är det inte så många som nämner andra grupper inom mångfaldsperspektivet än nyanlända. Det visar på hur aktuellt och omfattande arbetet med nyanlända är för kommunerna. Andelen nyanlända familjer varier stort mellan familjecentralerna. I vissa fall är det en markant övervikt på nyanlända och på andra familjecentraler är det svårt att nå de nyanlända familjerna som bor i kommunen.

4.1.7 Gemensamma mål för familjecentralerna

På nätverksträffen för familjecentralerna i Fyrbodal fick vi möjlighet att komplettera den genomförda enkäten till samordnarna med en gruppdiskussion. Frågan om mål lyftes och fick bl a följande kommentarer:

Det vore bra med gemensamma mål för att säkerställa verksamheten för brukarna. Det skapar stabilitet, tyngd, kontinuitet, tydlighet både för kommunerna och för VGR. Det ger också hjälp till personalen. Jämför med skolans läroplan, förskolans läroplan som anger vad vi ska göra. Vad det är vi ska pyssla med. Men hur vi ska göra det behöver få vara lite beroende på i vilken kommun vi arbetar i, hur befolkningens socioekonomiskt ser ut etc.

Gemensamma mål kan göra oss starkare, ge tyngd åt verksamheten. De skulle ge mer kraft åt kvalitetssäkring och bli likvärdigt mellan kommunerna.

§ 95 Uppdrag utvärdera resultat och kvalitet för befintliga familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden - HSNN 2016-00241-4 Uppdrag utvärdera resultat och kvalitet för befintliga familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden : Rapport Utvärdering av FC HSNN 2018

Diarie nr : Version: Sida:

12 (26)

Dokumenttyp: Datum:

Utvärdering av familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-06-20

UTSKRIFTSDATUM: 18-06-21