Uppföljningssamtal

Vi samlade också arbetslaget till en gemensam slutdiskussion, för att få tillfälle att ställa följdfrågor till enkäterna och få ett fördjupat samtal.

Vi började med att fråga lärarna mer om hindren för utomhuspeda- gogik. Vilka hinder fanns, var de faktiska eller bara farhågor? Om

man stött på hinder för att gå ut – hade man då också hittat sätt att ta sig förbi dem?

Praktiska hinder – transport, säkerhet, personal

Man menade att man kommit över de hinder som funnits. Skolan hade köpt ett klasskort från Skånetrafi ken, vilket gjorde det lättare att komma utanför närmiljön. Orsaken till att man köpt det nu var att skolan som helhet var engagerad i fl era projekt som krävde resor. Man hade så att säga dubbel nytta av det. I samband med det dök nya problem upp – gav man sig iväg långt från skolan behövde man vara två vuxna om något hände. Det hade man löst med att en för- älder hade ställt upp. Någon gång hade man varit ute med två klas- ser och därmed två lärare, men eftersom man bara fi ck åka 30 elever i bussen, så fi ck man då engagera fl er föräldrar för att köra bil. Det administrativa arbete som krävs för att man ska lämna skolans när- område tar ofta för mycket energi, pappersexercisen blir ett för stort motstånd. Man ska fylla i en blankett för att man har aktiviteter på annat håll, man ska ha föräldrarnas skriftliga tillåtelse. Ska en för- älder vara chaufför så ska andra barns föräldrar godkänna detta, förutom bussbeställning och avbeställning av skollunch. Orsaken till detta trodde man var den tragiska drunkningsolyckan i Lands- krona för några år sedan. Efter det har de fl esta skolor sett över och skärpt sina regler. Att använda sig av cykel ansågs inte möjligt, de elever som åkte buss till skolan hade ingen cykel med sig och man behövde också vara två vuxna (en först och en sist). Att använda närmiljön (platser som låg inom gångavstånd) ansågs däremot opro- blematiskt. Men det kunde inträffa att äldre elever hade varit på alla platser som fanns i närheten, det blev då inget nytt för dem. Om skolan haft mer pengar kunde man självklart ha sett andra möjlighe- ter.

En svårighet vid utomhuspedagogik kunde vara att en del elever var dåligt utrustade, t ex hade för tunna kläder för längre utomhusvis- telser.

Schematekniska hinder

Tiden hade ju uppgetts som ett stort hinder och orosmoment. Man hade löst detta genom sin fl extid, och det ansågs vara en bra lösning för detta arbetslag. Flextiden borde vara längre, nu var den 40 min. Alla lärare kunde inte delta i fl exen, eftersom t ex språklärare till- hörde olika arbetslag och inte hade någon tid över att ge till fl exen. De uppgav sig också ha större behov av tidsmässig regelbundenhet. Det fanns också en torsdagstid som man kunde använda sig av, 60 min. Arbetslaget hade löst problem med tid genom att alla skjutit till tid när det behövdes, man hade varit öppen för sådana lösningar inom arbetslaget. Däremot sade arbetslagsledaren att samtliga upp- levt att man haft för lite tid till att diskutera projektet.

I olika sammanhang fi ck vi veta att det hade varit bra att vi gett dem en knuff att ta itu med hindren. Det hade gett en del extraarbete men det hade man igen en annan termin. Det hade också varit inspire- rande att möta andra pedagoger (oss).

Elevernas lärande

På vår fråga hur lärarna uppfattat elevernas lärande var svaren po- sitiva. Arbetslaget hade den uppfattningen att det blivit bra resultat, ibland hade elevernas kunskaper varit bättre än förväntat. Arbetsla- get menade att det berodde på att fl era sinnen användes, vilket för- stärkte upplevelsen och därmed lärandet. Eleverna fi ck tydliga min- nesbilder att hänga upp kunskaper på. Denna form passade många elever bättre än att sitta inomhus och använda sig av böcker. Fram- förallt skulle detta gälla för elever med kinetisk intelligens som lär sig mer när de är ute och i rörelse, betonade lärarna. Många elever tyckte att det var arbetsamt i klassrummet; ”jobbigt, men nog nyt- tigt” hade någon skrivit i sin loggbok. Det var skönt att komma ifrån skolbyggnaden. Det kom också upp att det var ett sätt för elev- erna att förstå att lärande inte var något som bara ägde rum inom skolans fyra väggar, utan lärande var något som pågick hela livet och överallt. Det kunde bli tydligt för alla om man arbetade mer utomhus. En lärare jämförde med andra tillfällen då hon gått ut med klasser, och menade att det var en kvalitativ skillnad när hon gått ut

med klassen inom detta projekt. Eleverna var förberedda kunskaps- mässigt genom andra ämnen och kunde gå djupare in i den uppgift hon tilldelade dem och fi ck mer ut av det.

Fortbildningsbehov

Vi undrade också om de upplevt något speciellt fortbildningsbehov. De hade de inte gjort, men ville gärna ha mer information i form av fakta om Trelleborg. Bildläraren sa att hon själv ofta återkommit till de frågeställningar vi använt oss av under rundvandringen av Trel- leborg och dessa såg hon som en del av en metodik. NO-läraren hade blivit påverkad av starten på rundvandringen då vi diskuterade platsens karaktär. Hon hade sedan låtit sina elever ägna sig åt att beskriva miljön, vilket hon inte gjort i samma omfattning tidigare. Men sammanfattningsvis tyckte man sig redan ha metodiska kun- skaper för detta arbetssätt.

Ämnesövergripande arbetssätt

Hela denna utvärdering genomsyrades av det ämnesövergripande i projektet. Hela tiden kom det upp att man fått nya perspektiv som berikat det egna ämnesområdet, t ex genom att använda sig av my- ter och sägner kring vatten, historiska infallsvinklar på vatten, histo- riska kartor. En diskussion vid utvärderingen handlade också om att man genom att arbeta ämnesövergripande måste våga ge sig ut i ar- betsområden som man inte var så kunnig i och också om att våga släppa ifrån sig ”sitt” område.

Lärarna i arbetslaget hade helt enkelt arbetat mycket tillsammans och diskuterat mycket. Genom de diskussioner som förts hade nya idéer fötts. En sådan var användandet av drama kring sägner och att NO och bild samarbetade när eleverna skulle sammanställa sina rapporter. Vid ett tillfälle utomhus hade lärarna i NO/SO upptäckt vilken utmärkt bro naturgeografi n var mellan deras ämnen. Arbets- laget hade samarbetat på många sätt förut, men i detta projekt hade de ämnesövergripande möjligheterna blivit tydligare för en del av lärarna.