Det tredje temat som uppkom av den tematiska analysen av materialet är Uppfattning av
polisen. Under detta tema förekom två subteman, Positiv och negativ, som enkelt
beskrivet fokuserar på huruvida ungdomarnas uppfattning av polisen är positiv eller negativ. Detta tema är direkt kopplat till studiens andra frågeställning, och hjälper oss att besvara denna genom att fokusera på hur ungdomarnas personliga uppfattning ser ut, om den antingen är av positiv eller negativ art. På frågorna om ungdomarnas första tanke och känsla när de hör ordet ”polis” är det tydligt att majoriteten både tänker på polisen som en trygg och positiv aktör i samhället. Bland dessa ungdomar var det tre som överlag tycker att polisen gör ett bra jobb med att både exempelvis förhindra brott samt få området att kännas mer säkert. Bland dessa är Isak, som likt nämnt tidigare såg
28
positivt på polisens närvaro i Midgård, då polisen enligt honom bland annat gör ett bra jobb genom att ingripa snabbt när situationer uppstår:
I: Tycker du att polisen utför ett bra arbete med att förhindra brott? Isak: Ja det gör de väl
I: I Midgård då
Isak: Ja det gör de väl för brotten här har ju varit lite bråk här och där som har
eskalerat så det kan de inte rå för. Och ett annat var nyligen att ett par som gjorde hemmagjorda vapen och gick ut på gatan med de, men de blev ganska snabbt stoppade av polisen som gjorde ett riktigt bra jobb där. Så polisen de gör ju sitt bästa, man kan inte göra mycket
Bland de med en positiv syn är även Janis som anser att polisen gör ett bra jobb med att exempelvis driva bort individer som säljer “olagliga grejer”. Han menar att polisen gör ett bra jobb med att förhindra brott och få det att kännas säkert genom att se till att sådana individer inte befinner sig på platsen.
Trots en initial positiv uppfattning av polisen från majoriteten av deltagarna samt vissa ungdomars positiva syn på polisens arbete, är det vid en mer djupgående analys tydligt att en del ungdomar även har en mer negativ syn av bland annat polisen och deras arbete i Midgård. Det som uttrycks tydligast från majoriteten av deltagarna är missnöjet kring polisens kommunikationsförmåga, som många påpekar är bristande och i jämförelse med tidigare har blivit klart sämre. Det ska dock nämnas att Per pekar på att en brist på resurser inte möjliggör att ha poliser knutna till vissa områden, alltså kvarterspoliser som det kallades förut, då denna stationsmodell exempelvis var mer resurskänslig än andra modeller.
Bland de med en negativ syn och som sticker ut här är Liam. I jämförelse med de andra intervjudeltagarna har han en mycket dålig uppfattning av polisen på grund av sin relation till dem. Här pekar han bland annat på hur de på ett dåligt vis, oftast på ett fysiskt sätt, har behandlat honom, inte gör ett bra jobb med att varken förhindra brott eller få området att vara säkert. Mer specifikt upplever han att polisen varken gör ett bra jobb med att förhindra eller agera när brott sker.
29
I: Eh tycker du att polisen utför ett bra jobb, bra arbete med att förhindra brott? Om vi tar det
Liam: Nej, nej nej, de asså ja hört många gånger skottlossning i Midgård,
speciellt bakom mitt hus, så vi har kontakt, min morsa har ringt de och de har inte alls hört av sig, de säger ”tyvärr vi har ingen som jobbar just nu”
Det råder alltså delade uppfattningar om polisen bland ungdomarna, där synen på polisen initialt kopplas till säkerhet och en nödvändig aktör, men som vid en närmare titt även avslöjar negativa syner bland vissa av deltagarna.
30
6 Diskussion
De frågor som i början av detta arbete ställdes var “Hur påverkas ungdomar i Midgård av den polisiära närvaron?” och “Vad har ungdomarna i Midgård för uppfattning av polisen?”. Vår studie och dess resultat indikerade främst på en hel del blandade åsikter, både åsikter om den polisiära närvaron samt själva uppfattningen om polisen. Den initiala uppfattningen om polisen bland majoriteten av ungdomarna var positiv, vid en närmare analys uppenbarade det sig dock även en mer negativ uppfattning om polisen och deras arbete.
Majoriteten av ungdomarna upplevde exempelvis den höga polisiära närvaron som irriterande, där poliserna enbart åker runt i området och inte interagerar med invånarna, samt att närvaron både utstrålar en negativ bild av området och har en negativ påverkan på yngre ungdomar. Dock såg ett par ungdomar polisens närvaro som positiv och även berömde deras insats i området, då det exempelvis ökade deras känsla av trygghet. Vidare svarade cirka hälften av deltagarna att de önskade en ökad interaktion och kontakt med polisen. Det som var av stort intresse däremot var att i stort sett alla ungdomar, även de som inte kände något behov att interagera med polisen, ansåg att polisen kunde bli bättre på sin kommunikationsförmåga då den har upplevts som bristfällig. Polisens patrullering i området utan att interagera visade sig alltså skapa en delvis negativ uppfattning hos vissa av ungdomarna om polisen.
Studiens resultat visade även att alla ungdomar, utom en, vid något tillfälle har upplevt en situation där polisen har agerat diskriminerande mot antingen de själva eller någon de känner. Exemplen som togs upp här var omotiverade visiteringar och ID-kontroller. Några beskriver även hur de har blivit stoppade för att polisen ansåg att bilarna de körde eller kläderna de hade på sig inte “passade” ägarna som hade på sig dessa. Situationer som dessa menade vissa av ungdomarna påverkade deras uppfattning om polisen negativt. Trots dessa berättelser om diskriminering hade majoriteten av ungdomarna en generellt sett bra bild av polisen och deras arbete, samtidigt som det i två fall även framkom några positiva svar kopplat till diskriminering. Exempelvis hade en av
ungdomarna fått upprättelse från polisen efter att felaktigt ha blivit anklagad för att sälja narkotika.
31