Det övergripande syftet med uppsatsen var att undersöka hur anställda inom säljbranschen upplever afterwork i relation till den sociala sammanhållningen på arbetet.
Genom att besvara forskningsfrågorna nedan anser jag att den föreliggande uppsatsens syfte uppfylls:
1. Hur upplever informanterna afterwork som fenomen?
2. Vilken betydelse tillskriver informanterna afterwork för sin arbetsplats sociala sammanhållning?
3. Samt, hur kan detta förstås genom det dramaturgiska perspektivet samt teorin om interaktionsritualer?
6.1.1 Upplevelser av afterwork
Intervjupersonerna berättade att afterwork vanligtvis sker i direkt anslutning till arbetet efter arbetstid och att afterworkens deltagare kunde skilja sig åt. Efter analys av intervjupersonernas svar kunde två typer av afterwork definieras: dels den inkluderande afterworken och dels den intima afterworken. På den inkluderande afterworken är alla på arbetsplatsen inkluderade, på en sådan tillställning fick alla på arbetsplatsen delta. På den intima afterworken är medlemmarna begränsade och bestod ofta av nära kollegor. På denna typ av afterwork upplevdes samtalen mer intima och öppna än samtalen på en inkluderande afterwork, där upplevdes samtalen öppna men inte i lika hög utsträckning. Upplevelsen av afterworken kunde således skilja sig åt beroende på vilken typ av afterwork som ägde rum.
Intervjupersonernas upplevelser visade på en samstämmig bild av hur en afterwork vanligtvis brukar gå till. Afterwork sker vanligtvis på en bar där alkohol kan konsumeras, samtalsämnena berörde mestadels arbetsrelaterade problem och tillställningen upplevdes generellt trevlig och rolig. Med utgångspunkt i intervjupersonernas upplevelser kan afterwork betecknas utgöra en social ritual som innehåller avgränsning från utomstående, delad sinnesstämning och ett delat
fokus för uppmärksamhet som Collins (2004) anser vara rekvisit för sociala ritualer. En av intervjupersonerna beskrev en virtuell afterwork och menade på att stämningen inte upplevdes lika bra som på en riktig afterwork. Avsaknaden av stämning kan tolkas som ett tecken på att fysisk närvaro i enlighet med Collins tankar utgör en nödvändig beståndsdel i sociala ritualer.
Samtliga intervjupersoner uttryckte att de alltid följer med på afterwork om möjligheten fanns.
Detta för att afterwork dels upplevdes som en trevlig och rolig tillställning som kunde resultera i positiv emotionell energi och dels för att den kunde möjliggöra skapandet av social sammanhållning och relationer bland dess medlemmar. Intervjupersonernas motiv till att följa med på afterwork kan i enlighet med Collins bero på att afterworken kan förstås som en lyckad interaktionsritual som fyllde individen med positiv emotionell energi.
Sammanfattningsvis kan den första forskningsfrågan besvaras med att intervjupersonerna upplever att afterwork utgör en givande social relation och tillställning som bidrar med att ladda dem med positiv emotionell energi. Intervjupersonernas beskrivningar av hur de upplever afterwork indikerar på att afterwork upplevs som ett övergångsrum som öppnade upp för intimare och mer personliga samtal om jobbrelaterade ämnen.
6.1.2 Afterworkens betydelser för social sammanhållning på arbetsplatsen
Resultatet visade på en samstämmig bild av betydelsen av afterwork för en arbetsplats sociala sammanhållning. Intervjupersonerna delade således samma bild av fenomenet och samtliga deltagare tillskrev afterwork betydande vikt för sin arbetsplats sociala sammanhållning. Många utav intervjupersonerna belyste afterworkens inkluderande effekt på dess deltagare. Afterwork sågs som en möjlighet för relationsskapande mellan kollegorna, de kollegorna som valde att inte delta kunde således exkluderas från denna gruppsammanhållning senare på arbetsplatsen.
Detta kan vidare påverka dessa individers arbetstillfredsställelse på arbetsplatsen på så sätt att de inte inkluderas i den gruppsammanhållning som resterande kollegor har på arbetsplatsen.
Intervjupersonernas berättelser indikerade på att afterwork kan förstås som en interaktionsritual genom de olika beståndsdelar afterwork inbegrep. Med utgångspunkt i afterwork som en interaktionsritual kan utfallen av en afterwork enligt Collins (2004) förstås vara gruppsolidaritet och gemensamma symboler. Som tidigare nämnts bildas en känsla av gemenskap bland afterworkens deltagare, afterworken kunde således resultera i gruppsolidaritet genom den lyckade ritualen. Vidare beskrev intervjupersonerna att afterworken skapade gemensamma samtalsämnen och interna skämt, vilket kan förstås som gemensamma symboler som kan vara ett utfall av en lyckad interaktionsritual. Det är således rimligt att anta att afterwork kan förstås
som en interaktionsritual i och med det olika utfall afterwork kan resultera i. Vidare stämmer resultatet överens med den tidigare forskningen (Park & Lee, 2011; Buvik, 2020; Stroebaek, 2013) som visade på att afterworkens sociala och organisatoriska effekt på arbetsplatsen, där afterwork sågs som ett verktyg för att stärka gruppsammanhållningen bland kollegorna på arbetsplatsen.
Fortsättningsvis visade intervjupersonernas berättelser på att den förändrade kontexten, som afterwork utgjorde, möjliggjorde och gynnade skapandet av social sammanhållning bland kollegorna. Genom att umgås utanför arbetsplatsen kunde relationsskapandet ske genom ett framträdande av andra mer vardagliga roller. Afterwork-kontexten visade sig utgöra en mer avslappnad miljö där, enligt Goffman (2014), intrycksstyrning inte ansågs lika viktigt av intervjupersonerna. Den lättare och mer prestigelösa intrycksstyrningen möjliggjorde ett mer intimt och öppet samtal som i sin tur kunde resultera i social sammanhållning bland kollegorna.
Detta för att rollanpassningen mot den mer vardagliga rollen utanför arbetet gjorde att interaktionen skedde mellan två kompisar och inte mellan två kollegor med olika befattningar.
En utav intervjupersonerna uttryckte nämligen att maktskillnaden suddades ut på en afterwork, en chef sågs således inte som en chef utanför arbetets väggar utan på en afterwork var alla jämlika. Samtidigt menade en annan intervjuperson på att den professionella sidan som vanligtvis framträder på jobbet, kan träda fram på en afterwork men där kan den tänjas ut på ett annat sätt. Det är således rimligt att anta att individer spelar två roller samtidigt på en afterwork, dels den privata vardagliga rollen och dels den professionella arbetsrollen. Detta för att arbetet och afterwork utgörs av samma publik, kontexten för framträdandet ändras men inte publiken vilken i sin tur påverkar rollanpassningen.
Sammanfattningsvis kan den andra forskningsfrågan besvaras med att afterwork visade sig utgöra en plattform som enligt intervjupersonerna gynnade vid skapandet av social sammanhållning på arbetsplatsen, men för andra som inte deltar kan denna plattform ses som ett slags socialt tvång som kan leda till social exkludering om inte deltagande sker. Afterwork ansågs således bidra med stärkta arbetsrelationer, kollektiv tillhörighet och gruppsolidaritet, detta för att umgänget och afterworken ägde rum i en annan kontext utanför arbetsplatsen.
Slutligen kan den tredje forskningsfrågan besvaras med att afterwork kan förstås som en interaktionsritual genom att tillställningen kan bidra med gruppsolidaritet och positiv
upplevelser tänkas utgöra en interaktionsritual på så sätt att tillställningen kan uppfylla de uppställda rekvisiten för interaktionsritualer: fysisk närvaro, avgränsning från utomstående, delad sinnesstämning samt delat fokus för uppmärksamhet (Collins, 2004). Vidare visade sig afterwork-kontexten gynna skapandet av social sammanhållning genom att umgänget skedde utanför arbetsplatsen. På en afterwork skedde ett rollbyte, från arbetsrollen till vardagsrollen, vilket i sin tur kan det ha haft en verkan på hur intervjupersonerna framställde sig själva genom intrycksstyrning. Den mer vardagliga rollen tillät en mer prestigelös intryckstyrning, vilket kan tänkas ha öppnat upp för mer intima och öppna samtal om jobbrelaterade ämnen (Goffman, 2014)