Upplevd hälsa och välbefinnande

I följande avsnitt redovisas resultat av intervjuerna utifrån temat hälsa och välbefinnande. Identifierade underteman handlar om stress och återhämtning, fritid och familj samt sjukfrånvaro. Gemensamt för mina informanter är att de alla upplever att den förkortade

26 arbetstiden bidragit till minskad stress, vilket i sig har lett till en ökad känsla av välbefinnande och bättre hälsa.

5.2.1 Stress och återhämtning

En av orsakerna till att prova arbetstidsförkortningen var att sjuktalen var höga och den psykosociala arbetsmiljön upplevdes dålig. Samtidigt var en av farhågorna att stressen skulle öka ännu mer när tiden att utföra arbetet krymptes. Så hur blev det?

Informanterna fick frågan hur de upplever att arbetstidsförkortningen påverkat deras hälsa och välbefinnande, samt följdfrågor om stress, återhämtning och balansen mellan arbete och fritid. Gemensamt för alla informanter är att de inte upplever att stressen ökat, snarare tvärtom. Genom att få mer tid för återhämtning upplever informanterna att stressen avtagit då den sammanhängande dygnsvilan blivit längre och de fått mer utrymme för familj och fritidsaktiviteter. Då Kommun X även innan arbetstidsförkortningen hade flextidsavtal som tillät arbetstagarna att gå hem tidigare, betydde det att för arbetstagare som valde att gå hem blev det ett minussaldo på flexkontot. Ett minussaldo innebär med andra ord i praktiken att vara “skyldig” arbetsgivaren timmar. Kristin, som ofta gick hem tidigare förut då hon inte orkade jobba åtta timmar fick därmed ett stort minussaldo på sitt flexkonto, timmar som hon upplevde att hon inte orkade jobba ikapp, upplever nu en förbättrad situation:

”Jag är ju inte så stressad längre över mitt minusflexkonto för det uppstår ju inte. Så jag känner aldrig en stress att jag måste jobba ikapp flexen, för om man jobbar åtta timmar, jag orkar inte jobba 8 timmar på en dag, då går jag ofta hem tidigare eller kommer senare, och då går ju flexen ganska fort, det blir ju fort minus. /--/ jag känner aldrig en stress över oj nu har jag 45 timmar minus som jag måste jobba ikapp på två månader för att jag inte orkat vara på jobbet för jag har haft för långa arbetsdagar. Så den delen har ju förbättrats. /--/ Så jag känner att mina stressnivåer generellt har ju förbättrats eftersom att jag har mindre minus på flexen.” (Kristin)

En konstant hög stressnivå riskerar att ta sig allvarliga uttryck i form av utbrändhet, kognitiva svårigheter och hjärntrötthet (Theorell, 2012). Forskning visar att förmågan till återhämtning till stor del beror på arbetsmiljö och -situation. Stress på jobbet i kombination med hög arbetsbelastning gör att återhämtningen blir lidande, vilket kan resultera i utmattning, dålig sömn, minnesproblem och depression (Theorell, 2012; Åkerstedt, 2012; Barck-Holst m.fl., 2017). Återhämtningen kan dock förbättras genom

27 att minska den upplevda stressnivån, och med detta följer andra hälsovinster såsom förbättrad sömn, mer ork, mindre trötthet och förbättrad minnesfunktion (Theorell, 2012; Åkerstedt, 2012; Barck-Holst m.fl., 2017).

Forskning visar att både fysiska och psykiska symtom minskar om arbetstiden minskar. En sänkning av arbetstiden är därför ett användbart organisatoriskt verktyg som kan minska stressnivån samt förbättra sömnen och därmed återhämtningen hos medarbetare (Sparks m.fl., 1997; Barck-Holst m.fl., 2017; Schiller m.fl., 2017a).

Alla är överens om att det är svårt att lämna jobbet på jobbet när man jobbar med socialt arbete. Tiden för återhämtning har dock effekter på möjligheten att hantera och härbärgera psykisk påfrestning kopplade till arbetet. Kristin, Anders och Rolf uppger att den längre tiden för återhämtningen hjälper dem hanterar jobbiga händelser på jobbet och menar att det blivit lättare att hinna släppa tankarna på jobbet mellan arbetspassen.

”Man tar ju fortfarande med sig jobbet hem och tänker på klienter och sådär, på barn som farit illa och sådär men återhämtningstiden är ju längre så man hinner liksom, det blir ju ett längre brott mellan jobbet och sen man ska tillbaka till jobbet så jag tänker ju att tankarna hinner skingras sig mer, alltså det känns så. Som att man inte riktigt jobbar nonstop.” (Anders)

Stina däremot menar att förmågan att hantera och härbärgera jobbiga händelser mer har att göra med hur man är som person och inte har med arbetstidsförkortningen att göra:

”Jag tycker det är samma som det var med 8-timmars. Det är nog väldigt olika beroende på hur man är som person, men för min del är det lika svårt att härbärgera och hantera vissa saker och att lämna jobbet på jobbet, det sitter oavsett kvar i bakhuvudet.” (Stina)

Återhämtning och stress är inte enbart förknippat med antalet timmar på jobbet, det handlar också om hur mycket tid som används till att tänka på jobbet. Forskning visar att det för många är svårt att släppa tankarna på jobbet vilket inverkar på återhämtningen (Aronsson m.fl., 2014). Socialt arbete är förenat med psykisk påfrestning då många arbetsuppgifter innebär kontakt med människor i utsatthet. Därmed behöver socialsekreterare längre tid än andra för att kunna koppla bort arbetet när arbetsdagen är slut (Aronsson m.fl., 2014). En arbetstidsförkortning bidrar till att skapa bättre förutsättningar för återhämtning då den ger extra tid för att skingra tankarna.

28 Det kan vara svårt att isolera jobbiga händelser i tid och rum, vilket innebär att de kan göra sig påminda även utanför arbetstid. Detta kan innebära att nödvändiga återhämtningsprocesser påverkas negativt (Aronsson m.fl., 2014). Förmågan att hantera psykiskt påfrestande upplevelser i arbetet är en professionell färdighet av stor betydelse för den psykiska hälsan och hur kravbördan upplevs, och både förmågan och strategier att hantera jobbiga händelser skiljer sig mellan personer (Aronsson m.fl., 2014).

5.2.2 Fritid och familj

Även aktiviteter utanför arbetstid tas upp som en vinst med arbetstidsförkortningen då informanterna upplever det som att stressen utanför arbetstid också har minskat. Därmed ges möjlighet till mer tid att umgås med familjen, träning, hämta barnen tidigare på dagis et cetera. Informanterna menar att den extra timmen gör väldigt mycket, att det är stor skillnad på att komma hem halv fem – fem mot halv sex – sex som det var innan arbetstidsförkortningen.

”Man har ju mer tid att återhämta sig om man kommer hem i skaplig tid så man hinner varva ner och käka middag i lugn och ro och har energi att göra nånting hemma också. Som jag upplevde det förut då var det ju mest bara, ja man kom hem nån gång fem halv sex och då var det som rota ihop middag och sen så var det inte så mycket mer än att göra sig iordning för nästa dag som det kändes då.” (Rolf)

För informanterna som har småbarn upplevs den extra timmen som oerhört värdefull. Arbetstidsförkortningen gör att de hinner umgås med barnen innan läggdags eller få en extra timme på morgonen med dem. Kombinationen mellan arbetstidsförkortning och flextid medger också utövning av aktiviteter i anslutning till arbetet, som att träna på morgonen innan jobbet till exempel.

”Jag har ju mer tid över, jag kan hämta tidigare på dagis. Jag kan ju välja att träna på morgonen en timme mellan åtta och nio kanske. För jag tänker att den här extratimmen man har till fritid ska ju ge nånting.” (Kristin)

Även för Stina som pendlar frigör arbetstidsförkortningen tid för aktiviteter och samvaro med familjen, även fast tiden i realiteten går bort i restid. Anledningen till detta är att hon använder restiden till reflektion, vilket ger henne bättre möjligheter att fokusera på familjen när hon väl kommer hem.

29 Balans i arbetslivet, eller work-life balance, är en subjektiv uppfattning om när arbetssituationen upplevs så pass tillfredsställande att den inte inverkar negativt på fritiden. Var den balansen uppstår upplevs olika av olika personer, då alla har både egna och andras olika krav och förväntningar på sig (Allvin m.fl., 2006, Kalliath & Brough, 2008). Familj, arbetsglädje och tillfredsställelse är alla relaterade till work-life balance, och dessa tillsammans med återhämtning och välbefinnande bidrar till att skapa en positiv balans för individen (Törnquist Agosti m.fl., 2017). Huruvida en individ lyckas skapa en tydlig gräns mellan arbets- och privatliv och därigenom göra fritiden till just fritid är inte enbart avhängigt individen själv, en sådan gränsdragning beror även på organisatoriska faktorer vilket innefattar arbetstid (Aronsson m.fl., 2014).

Medarbetare tenderar att använda mer av sin lediga tid till hemarbete och fritidsaktiviteter på vardagar, och till fritidsaktiviteter på helger vid arbetstidsförkortning (Schiller m.fl., 2017b). Då arbetstidsförkortning också bidrar till minskad stress samt bättre återhämtning ges medarbetaren bättre förutsättningar till en bra work-life balance (Barck-Holst m.fl., 2017; Schiller m.fl., 2017a; Törnquist Agosti, 2017).

5.2.3 Sjukfrånvaro

Ett av syftena med arbetstidsförkortningen var att sänka sjuktalen och göra Kommun X till en attraktiv arbetsgivare. När projektet påbörjades fanns många vakanta tjänster, många socialsekreterare sökte sig till andra jobb på grund av den dåliga psykosociala arbetsmiljön eller blev sjukskrivna med utmattningssyndrom.

Informanterna fick under intervjuerna frågan om de hade någon uppfattning om huruvida arbetstidsförkortningen bidragit till att sänka sjuktalen. Den gemensamma upplevelsen är att de gått ner och de uppger samstämmigt att upplevelsen av stressnivåerna i arbetslagen generellt har sjunkit, vilket de menar troligtvis har påverkat medarbetarnas psykiska hälsa och därmed sjukfrånvaron till det bättre. Det framkommer också att de lägre sjuktalen gör att socialsekreterarna orkar med sitt jobb på ett bättre sätt när de slipper jobba dubbelt för att täcka upp för de som var sjuka. Kristin menar att den rekrytering som ändå behöver göras har sin grund i andra orsaker än sjukfrånvaro:

”Jag tror att folk generellt är mer nöjd på jobbet, och jag upplever inte om man ska gå tillbaka till typ 2015 2016 så var det ju kaos, det var ju hur mycket vakanser som helst, och det är det ju inte nu. Nu är det ju nån ibland för att nån säger upp sig för att de fått ett annat jobb, det är ju inte som det där förut att folk sa upp sig i missnöje eller att

30 man var så slut så man faktiskt inte orkade gå till jobbet och det upplever jag inte.”

(Kristin)

Även rapporterna från följeforskarna visar en positiv utveckling av sjukfrånvaro under projektets gång. Samtidigt tillstyrker de att det är svårt att dra några slutsatser om sjuktalen, då det är svårt att härleda vad sjukskrivningar beror på utan att göra närmare efterforskningar. Siffror visar dock att sjuktalen sedan projektet avslutades återigen har ökat, men ytterst marginellt. Vid projektets slut låg sjukfrånvaron inom IFO på 7,8% och har därefter legat på 8,2 - 8,8% med undantag för andra kvartalet 2020 då sjukfrånvaron uppgick till 10,9%. Detta kan eventuellt förklaras med att det i mars kom restriktioner utifrån den pågående corona-pandemin vilka uppmanade arbetstagare att stanna hemma även vid ytterst milda luftvägssymtom. Dock skulle mer djupgående studier behövas som går ner på individnivå för att med säkerhet kunna säga vad sjukfrånvaron beror på.

Höga krav i kombination med litet handlingsutrymme och låg grad av socialt stöd ökar risken för utmattning och utbrändhet (Theorell, 2012). På samma sätt ökar risken för psykisk ohälsa vid långvarig exponering av stress. Kroppen behöver tid för återhämtning för att inte ta skada av stress, vilket inte är möjligt om stressnivån är konstant förhöjd (Allvin m.fl., 2006). Ett sätt att minska risken för långvarigt förhöjda stressnivåer är att förbättra möjligheten till återhämtning, vilket kan göras genom att till exempel förlänga tiden för återhämtning genom arbetstidsförkortning. Därmed reduceras också risken för långtidssjukskrivningar, då sjukskrivningar på grund av utmattning och utbrändhet ofta tar lång tid att komma tillbaka ifrån (Allvin m.fl., 2006; Barck-Holst m.fl., 2017; Perski, 2012).

Tidigare forskning visar att en förbättring av arbetsmiljön och reducering av riskfaktorer minskar sjukfrånvaron (Aronsson m.fl., 2014). En hög sjukfrånvaro ställer högre och fler krav på de medarbetare som är kvar på arbetsplatsen, vilket i sin tur kan leda till nya sjukskrivningar (Allvin m.fl., 2006). De organisatoriska faktorerna, där arbetstid ingår, påverkar arbetsmiljön och därmed medarbetarnas hälsa (Welander m.fl., 2017). Genom att förkorta arbetstiden ges socialsekreterarna större möjlighet att ha en arbetssituation som placerar dem i det fält som benämns hälsosam arbetsmiljö i krav – kontroll – stöd-modellen (se figur 1 s. 11).

31