Det låga antalet observationer och respondenter i studien kan anses vara en begränsning då resultaten inte är generaliserbara. Resultaten ger dock en en indikation på företeelser. Då antalet deltagare är lågt kan resultatet bero på en slump, det finns ingen signifikant skillnad i energiintag mellan måltidssystemen. Reliabiliteten hade kunnat förbättras med ett större slumpmässigt urval. Vid tolkning av resultaten bör beaktas att det är olika antal observationer och respondenter i de olika måltidssystemen.Standardavvikelsen på det genomsnittliga energiintaget vardera måltidssystem har ett brett spann, vilket innebär att det verkliga värdet.
Signifikansnivå 5% har valts då att det inte anses medföra allvarliga konsekvenser med att att felaktigt tolka resultatet att det inte finns en skillnad i energiintag mellan måltidssystemen.
Vid analys av resultaten finns ingen möjlighet att se några skillnader i resultaten på
egenskaper såsom ålder och kön. Detta beror på de krav som ställdes från sjukhusets sida, för att denna studie skulle få genomföras där. Ett av dessa var att ingen personlig information fick registreras för att ingen koppling skulle kunna göras till patienterna som deltog. Därav presenteras inte namn på avdelningarna, ålder och kön etc. på deltagarna eller datum för datainsamlingen.
4.5 Uppsatsens resultat i relation till Kostvetarprofessionen
Kostvetare har med sig ett brett register av kunskap från utbildningen, och den framtida karriären kan ta flera olika vägar. Ett antal går vidare inom privat sektor medan andra går till offentlig sektor. Olika typer av kök, inom skola eller sjukhus, är en vanlig arbetsplats för många Kostvetare. Särskilt ingår planeringen av måltider i arbetsuppgifterna. Resultatet från denna studie kan bidra till kunskap för sjukhuset och val av produktionssystem i den fortsatta utvecklingen av Matlådesystemet och på så sätt liknar arbetet arbetsuppgifter som en
Kostvetare kan arbeta med.
4.6 Slutsats
Resultatet av den här studien indikerar att bytet av måltidssystem från Kantinsystem till Matlådesystem överlag inte lett till ett ökat energiintag på de vårdavdelningar som studerats.
En avgörande faktor för om implementeringen av Matlådesystemet resulterat i en ökning av energiintaget på respektive avdelning verkar vara vilken typ av kost som serverats på
avdelningen innan implementeringen, då energiintaget på den avdelning som tidigare serverat A-kost har minskat medan det på avdelningen med E-kost har ökat.
Skillnader har hittats mellan de olika systemen gällande vissa av de 5 aspekter som fokuserats på i denna i studie. Maträtterna i Matlådesystemet ansågs se mer tilltalande ut och smaka och dofta godare än i Kantinsystemet. Möjligheten att välja maträtt ökade efter implementeringen till det nya systemet. Skillnaderna var mindre mellan systemen i åsikt om portionsstorlek, och majoriteten av patienterna i båda system uppgav att portionen var lagom. Det var en skillnad mellan systemen i frågan om val av tidpunkt.
Ett högre gillande för måltidens presentation sågs hos patienterna i Matlådesystemet, men de hade ett marginellt lägre energiintag än de som svarat samma i Kantinsystemet. Patienterna i Matlådesystemet åt marginellt mindre trots att de fick välja maträtt själv. I båda
måltidssystemen hade patienterna som ansåg att portionsstorleken var lagom stor högst energiintag. Att patienterna fått välja tidpunkt för måltiden verkar inte korrelera med ett ökat energiintag.
Referenser:
Agarwal, E., Ferguson, M., Banks, M., Bauer, J., Capra, S., & Isenring, E. (2011). Nutritional status and dietary intake of acute care patients: Results from the nutrition care day survey 2010. Clinical Nutrition, 31
(1), 41-47.
doi:10.1016/j.clnu.2011.08.002
Barton, A. D., Beigg, C. L., Macdonald, I. A., & Allison, S. P. (2000). High food wastage and low nutritional intakes in hospital patients. Clinical Nutrition, 19
(6), 445-449. doi:10.1054/clnu.2000.0150
Beck, A. M., Balkn, U. N., Fürst, P., Hasunen, K., Jones, L., Keller, U., … Ovesen, L. (2001). Food and nutritional care in hospitals: How to prevent undernutrition–report and guidelines from the council of europe.
Clinical Nutrition, 20
(5), 455-460. doi:10.1054/clnu.2001.0494
Bjornsdottir, R., Oskarsdottir, E. S., Thordardottir, F. R., Ramel, A., Thorsdottir, I., & Gunnarsdottir, I. (2012).
Validation of a plate diagram sheet for estimation of energy and protein intake in hospitalized patients. Clinical Nutrition, 32
(5), 746-751. doi:10.1016/j.clnu.2012.12.007
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder.
(2, rev. uppl.) Malmö: Liber.
Diaz, A., & Garcia, A. (2013). Evaluation of factors affecting plate waste of inpatients in different healthcare settings. Nutricion Hospitalaria, 28
(2), 419-427. doi:10.3305/nh.2013.28.2.6262
Doorduijn, A. S., Gameren , Y. van., Vasse, E., & Roos, N. M. de. (2015;2016;). At your request® room service dining improves patient satisfaction, maintains nutritional status, and offers opportunities to improve intake.
Clinical Nutrition, 35
(5), 1174-1180. doi:10.1016/j.clnu.2015.10.009
Dupertius, Y. M., Kossovsky, M. P., Kyle, U. G., Raguso, C. A., Genton, L., & Pichard, C. (2003). Food intake in 1707 hospitalised patients: A prospective comprehensive hospital survey. Clinical Nutrition, 22
(2), 115-123.
doi:10.1054/clnu.2002.0623
Edwards, J. S. A., & Nash, A. H. M. (1999). The nutritional implications of food wastage in hospital food service management. Nutrition & Food Science, 99
(2) 89-98.
Edwards, S. A., &Gustavsson, I-B. (2008) The Five Aspects Meal Model.Journal o Foodservice, 19(1), 4-12.
doi:10.1111/j.1745-4506.2007.00075.x
Engström, E., Carlsson-Kanyama, A. (2004). Food Losses in food service institutions, examples from Sweden.
Food Policy, 29(
3), 203-213. doi:10.1016/j.foodpol.2004.03.004
Freil, M., Nielsen, M. A., Biltz, C., Gut, R., Mikkelsen, B. E., & Almdal, T. (2006). Reorganization of a hospital catering system increases food intake in patients with inadequate intake. Scandinavian Journal of Food and Nutrition, 50
(2), 83-88.
Goeminne, P. C., De Wit, E. H., Burtin, C., & Valcke, Y. (2012). Higher food intake and appreciation with a new food delivery system in a belgian hospital. meals on wheels, a bedside meal approach: A prospective cohort trial. Appetite, 59
(1), 108-116. doi:10.1016/j.appet.2012.04.008
Hartwell, H. J., Shepherd P. A., Edwards, J. S. A., & Johns, N. (2016). What do Patients Value in the Hospital Meal Experience? Appetite, 96
, 293-298. doi:10.1016/j.appet.2015.09.023
Hiesmayr, M., Schindler, K., Pernicka, E., Schuh, C., Schoeniger-Hekele, A., Bauer, P., ... Ljungqvist, O.
(2009). Decreased food intake is a risk factor for mortality in hospitalised patients: The NutritionDay survey 2006. Clinical Nutrition, 28
(5), 484-491. doi:10.1016/j.clnu.2009.05.013
Johns, N., Hartwell, H., & Morgan, M. (2010). Improving the provision of meals in hospital. the patients’
viewpoint. Appetite, 54
(1), 181-185. doi:10.1016/j.appet.2009.10.005
McWhirter, J. P., Pennington, C. P. (1994) Incidence And Recognition Of Malnutrition In Hospital. British Medical Journal, 308(
6934), 945-948.
Mikkelsen, B. E., Beck, A. M., & Lassen, A. (2007). Do recommendations for institutional food service result in better food service? A study of compliance in danish hospitals and nursing homes from 1995 to 2002-2003.
European Journal of Clinical Nutrition, 61
(1), 129-134. doi:10.1038/sj.ejcn.1602488
Navarro, D. A., Boaz, M., Krause, I., Elis, A., Chernov, K., Giabra, M., … Singer, P. (2015). Improved meal presentation increases food intake and decreases readmission rate in hospitalized patients. Clinical Nutrition,
35(5), 1153-1158. doi:10.1016/j.clnu.2015.09.012
Shove, E. & Spurling, N. Sustainable Practices - Social Theory and Climate Change
(2013). Abingdon:
Routledge
Socialstyrelsen. (2011). Mat och måltider inom hälso- och sjukvården.
Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen. (2011). Näring för god vård och omsorg - en vägledning för att förebygga och behandla undernäring.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2000). Näringsproblem i vård och omsorg - Prevention och omsorg.
Stockholm:
Socialstyrelsen
Sonnino, R., & McWilliam, S. (2011). Food waste, catering practices and public procurement: A case study of hospital food systems in wales. Food Policy, 36
(6), 823-829. doi:10.1016/j.foodpol.2011.09.003
Stockholms läns landsting, SLL. (2012) Mat och måltider med patienten i centrum.
Stockholm: Stockholms
Läns Landsting
Strotmann, C., Friedrich, S., Kreyenschmidt, J., Teitscheid, P., & Ritter, G. (2017). Comparing food provided and wasted before and after implementing measures against food waste in three healthcare food service facilities. Sustainability, 9
(8), 1409. doi:10.3390/su9081409
Södersjukhuset (2016). Projektdirektiv - Nytt måltidskoncept för SÖS
. Stockholm: Södersjukhuset.
Södersjukhuset (2018) Informationsunderlag för Sös nya måltidskoncept och nya arbetssätt på vårdavdelningarna.
Stockholm: Södersjukhuset
Wade, A. (2005). Consumption and Theories of Practice. Sage Journals, volym 5,
131-153. doi:
10.1177(146954050505309
Williams, P., & Walton, K. (2011). Plate waste in hospitals and strategies for change. E-SPEN, the European e-Journal of Clinical Nutrition and Metabolism, 6
(6), 235-241. doi:10.1016/j.eclnm.2011.09.006
Wright, O. R. L., Connelly, L. B., Capra, S., Hendrikz, J. (2011). Determinants of foodservice satisfaction for patients in geriatrics⁄rehabilitation and residents in residential aged care. Health Expectation, 16(
3).
doi:10.1111/j.1369-7625.2011.00711.x
Bilaga 1. Enkäten
Bilaga 2. Meny från Matlådesystemet
Bilaga 3a & b. Protokoll från datainsamling a) Kantinsystemet dag 1
b) Kantinsystemet dag 2
Bilaga 4a & b. Protokoll från datainsamling a) Matlådesystemet dag 3
b) Matlådesystemet dag 4
Bilaga 5. Illustrering av datainsamlingen
Bilaga 6. Arbetsfördelning
Planering av studien och uppsatsarbetet 50/50 Litteratursökning 50/50
Datainsamling 50/50 Analys 50/50
Skrivandet av uppsatsen 50/50