• No results found

5. En panelstudie med gymnasieelever och med inslag av lärarintervjuer

5.2 Urval av skolor

Undersökningens urval av skolor är av strategisk karaktär. Att göra ett slumpmässigt urval av skolor hade dels gjort undersökningen praktiskt besvärlig, dels kunnat göra att bakomliggande variabler som inte ingår i den

18 Yin skiljer på fallstudier och enkätundersökningar främst genom att fallstudien bättre kan ta hänsyn till den kontext som det undersökta fenomenet verkar i (Yin 2003:13). I denna avhandling finns främst ”skolans demokratiska uppdrag” med som kontextuell faktor. Möjligen skulle då undersökningen kunna kallas för fallstudie i enlighet med Yin, men fokus ligger främst på den förändring som mäts via enkätundersökningen och därmed är enkätundersökning lämpligare som övergripande benämning.

teoretiska ramen fått stor möjlighet att påverka undersökningens oberoende variabler. Sökandet efter den interna validiteten, att det bara är de faktorer som ingår i undersökningen som påverkar, kan göra att den externa validiteten, att undersökningens utfall också kan gälla för andra fall, försvagas. Denna undersökning har tydligt fokus på den interna validiteten där undersökta faktorer försöker att isoleras men har också en urvalsstrategi för att resultatet ska kunna diskuteras i relation till den svenska gymnasieskolan. Skolans styrmedel ställer upp förväntningar om utfall rörande elevernas demokratiska orientationer och socialisationsteorin ger möjliga förklaringar till om förväntningarna uppfylls eller ej. Det empiriska datamaterial som samlas in ger belägg för vilka teoretiska samband som gäller enligt denna undersökning. För att slutsatserna om de teoretiska sambanden ska kunna diskuteras i förhållande till den svenska gymnasieskolan utgår därför logiken för generaliserbarhet från det som brukar kallas för ”typiska fall” (se Esaiasson et al. 2004: kap 9, Yin 2003:36ff). Undersökningen har undvikit nischade skolor med risk för homogent urval i form av elever med till exempel likartade fritidsintressen eller likartad social bakgrund. Strategin är att välja skolor som liknar varandra i storlek och har liknande och tämligen stor intern variation i elevsammansättning rörande social och kulturell bakgrund. Därigenom önskas faktorer rörande inställning till och faktiskt genomförande av demokratiundervisning kunna lyftas fram. Designen är till sin karaktär faktororienterad, jag intresserar mig för hur de utvalda variablerna varierar i ett antal fall19 (undersökta skolor) mer än att jag försöker analysera fallen (de undersökta skolorna) som helheter.

Två huvudsakliga urvalskriterier ställdes upp för att passa avhandlingens syfte och metodologiska aspekter. Dessa är:

• En medverkande gymnasieskola ska främst ha ett lokalt och regionalt upptagningsområde och kunna ses som den allmänna eller en av de allmänna gymnasieskolorna i området. Avsikten är att bakgrundsvariablerna därmed ska variera på ett sätt som liknar populationen. Urvalet ska alltså undvika skolor som till exempel har hög andel invandrare och skolor som har en specifik inriktning och därmed kan ha utvecklat en speciell identitet. Detta kriterium har också en teoretisk relevans till teorikapitlets diskussion

19

De undersökta skolorna kan också ses som fall eller delfall till det i syftet urskilda fallet av demokratisk socialisation, nämligen den svenska gymnasieskolan och dess undervisning.

om socialisationsagenter där min undersökning efterfrågar skolan som en allmän socialisationsagent som kan påverka de demokratiska orientationerna hos så många som möjligt. Därför söker jag inte efter enskilda gymnasieskolor som kan förväntas ha extra stora resurser eller påtagliga problem i agenthänseende utan skolor som kan tänkas ha en liknande situation som flertalet svenska gymnasieskolor.

• En medverkande skola ska ha cirka 1000 elever. Denna storlek behövs för att denna gymnasieskola ska ha minst tre stycken samhällskunskapslärare med cirka sex till tio Samhällskunskap A-kurser igång. Om enkätundersökningen ska kunna göra det möjligt att urskilja variation mellan skolorna och variation mellan lärarna är det nödvändigt att få upp antalet lärare och klasser till åtminstone denna nivå.

Dessutom används ett forskningsekonomiskt kriterium. Underökningens upplägg i form av en panelstudie av före-efterkaraktär gör det viktigt att ha kontroll på kodning och insamling av enkäterna. Detta eftersom en persons första enkätsvar ska paras ihop med samma persons andra enkätsvar. Därför vill jag ha möjlighet att närvara vid utdelningen eller i varje fall organisera utdelningen av enkäterna i klasserna. Inte minst gäller detta om eleverna ska kunna känna sig trygga med att det bara är jag som forskare som har kontroll på kodning kontra identitet. Att de möjliga tidsperioderna för både före-enkäten och efter-enkäten är ganska korta gör då att skolorna inte ska ha allt för stor geografisk spridning.

Utifrån de två huvudkriterierna och det forskningsekonomiska kriteriet identifierades en urvalsram på ungefär tio gymnasieskolor vilkas hemsidor studerades. Tre av dessa bedömdes som att de bäst motsvarade kriterierna. Förhoppningen var att dessa tre tillsammans skulle kunna ge omkring 500 elever som läste Samhällskunskap A med start höstterminen 2004 och som avslutades vårterminen 2005. Under våren 2004 skickades ett informerande brev ut till skolledningen för de tre skolorna. Den första direkta kontakten togs sedan med en samhällskunskapslärare på varje gymnasieskola. Efter information om min undersökning och uppgifter från läraren för att se om skolan passade mina kriterier bestämdes tid för besök av mig och för att

förankra undersökningens syfte och upplägg hos samhällskunskapslärarna på respektive gymnasieskola.

De tre först utvalda skolorna blev också de som kom att delta i undersökningen. Sammanlagt gav det 16 klasser och 396 elever (plus en kontrollgrupp om två klasser med 38 elever) vid höstterminens start. Utan att ge information som kan bidra till skolornas identifiering så är min bedömning att de tre utvalda skolorna uppfyller kriterierna och kan ses som vanliga svenska gymnasieskolor. Av Skolverkets indelning i kommuntyper som redovisas i Skolverkets databas representeras ”större städer”, ”större övriga kommuner” samt ”mindre övriga kommuner” bland undersökningens urval (www.jmftal.artisan.se). Kommunen är huvudman för två av de utvalda skolorna medan ett kommunalförbund är huvudman för den tredje skolan. Elever på skolor med antingen ”större städer”, ”mindre övriga kommuner” eller ”kommunalförbund” som huvudmän utgjorde år 2004 drygt 34 procent av det totala antalet gymnasielever (www.jmftal.artisan.se).20 De tre skolorna är alla att betrakta som allmänna gymnasieskolor med lokalt och regionalt upptagningsområde. Antalet nationella program varierar mellan 8 och 14. De tre kommunerna har en tillströmning av gymnasieelever från andra kommuner vilket syns för undersökningsåret 2004 genom att jämförelsen mellan antal gymnasieelever på skolorna och folkbokförda gymnasieelever i kommunen är 138 procent, 142 procent och 224 procent (www.jmftal.artisan.se).

Jämfört med övriga svenska gymnasieskolor är andelen elever med utländsk bakgrund något lägre än riksgenomsnittet för undersökningsåret 2004, mellan 8 procent och 10 procent jämfört med 16 procent. Andelen med minst G i kärnämneskurserna i svenska, engelska och matematik är likvärdigt jämfört med riksgenomsnittet för programmen NV, SP och TE, 97 procent och 98 procent jämfört med 98 procent. För övriga nationella program har dock de undersökta skolorna en något lägre andel G än riksgenomsnittet, mellan 76 procent och 81 procent jämfört med 83 procent (www.jmftal.artisan.se).

Med dessa fakta och jämförelser i beaktande är det rimligt att se urvalets skolor som i huvudsak vanliga svenska gymnasieskolor. En aspekt som inte täcks in med skolurvalet är den samhällskontext som storstäder och förorter utgör men detta ligger i linje med det första urvalskriteriet. Det är också rimligt att anta att

20

Övriga stora kategorier av huvudmän var 2004: ”storstäder” 11,7 procent, ”förortskommuner” 10,6 procent och ”medelstora städer” 14,2 procent. För ”fristående gymnasieskolor” finns det statistik först från år 2007, då var deras andel av gymnasieelever 19,5 procent (www.jmftal.artisan.se).

den sociala bakgrunden är skiftande, att det finns en övervägande lokal och regional identitet hos eleverna och att motivations- och ambitionsnivåerna hos eleverna är skiftande. Målet om totalt 500 elever i undersökningen21 nåddes inte riktigt. Det främsta skälet till detta var problemet att få med de praktiska programmen i undersökningen. Betydelsen av detta diskuteras i kapitel 5.4. Sammanfattningsvis ger inte det strategiska skolurvalet någon grund för att generalisera gentemot population i form av den svenska gymnasieskolan som helhet. Men strategin om ”typiska fall” gör att de empiriska resultaten dels ger grund för att se teoretiska samband och dels för att relatera resultatet till den svenska gymnasieskolan.