Urval av studenter och excerpts

I studie I och II ingår 40 lärarstuderande som deltog i två respekti- ve tre nätbaserade högskolekurser under 40 respektive 60 veckor på halvfart distans från höstterminen 2005 till och med vårtermi- nen 2006 respektive höstterminen 2006 för att bli behöriga lärare. Av de 40 lärarstudenterna hade 23 yrkesbakgrund (57,5 % - 13 kvinnor och 10 män med inriktning mot tolv olika yrkesämnen) och 17 hade akademisk bakgrund (42,5 % - 9 kvinnor och 8 män med inriktning mot tolv olika ämnen för grundskolans senare år och/eller gymnasieskolan). Gruppen består av 22 kvinnor (55 %) och 18 män (45 %). Bredvid studierna arbetade studenterna som obehöriga lärare i sina ämnen i grundskolans senare år eller gym- nasiet. Majoriteten av dem har arbetat som obehöriga lärare mel- lan ett till fem år (81 %) och en femtedel av dem i mer än fem år (19 %). I studie III ingår 30 lärarstuderande som deltog i en nätba- serad högskolekurs under tio veckor på helfart distans under höst- terminen 2008. Gruppen består av 19 kvinnor (63 %) och 11 män (37 %). Samtliga studenter har akademisk bakgrund med inrikt- ning mot sex olika ämnesområden för grundskolans senare år och/eller gymnasieskolan eller mot nio olika gymnasieprogram.

I studie I ingår fyra kursuppgifter under de två högskolekurser- na; 1. Läraruppdraget och 2. Lärande och utveckling. I studie II in- går sju kursuppgifter från de tre högskolekurserna; 1. Lärarupp- draget, 2. Lärande och utveckling och 4. Skolutveckling. Samtliga kurser ingick i det allmänna utbildningsområdet (AUO) i lärarut- bildningen. I kurs 3 Didaktisk fördjupning ändrades grupperingar-

na från sju mixade grupper till fem ämnesvisa grupper och denna kurs utgick därför ur studien. I studie III ingår en kursuppgift från högskolekurs 1. Läraruppdraget om skolans ledarskap.

Studenterna var indelade i grupper på fem till sju studenter med olika kön och ämnesinriktningar. I studie I och II var de även blandade med olika yrkesbakgrund och akademisk bakgrund. I studie I och II fullföljde inte alla studenterna i två grupper kurs- uppgifterna under kursens tidsram och i en grupp hade en av stu- denterna tidigare läst en av kurserna. Av de kvarstående fyra grup- perna i studie I och II fann jag en grupp mest genomsnittlig, efter- som så många variabler som möjligt var typiska eller representati- va: a) gruppen bestod av tre kvinnor och tre män, b) hälften av studenterna hade akademisk bakgrund och hälften yrkesbakgrund, c) alla hade ett till två års yrkeserfarenhet som obehöriga lärare, d) kommunikationen mellan studenterna innehöll ett jämbördigt dia- logiskt utbyte. Med jämbördigt utbyte avser jag att alla studenter gör sin röst hörd och deltar med samma öppenhet och aktivitets- grad.

Studier visar nämligen att deltagare med hög aktivitetsgrad ut- vecklar högre status, vilket kan leda till att det skapas en grupp- norm för vilka som ska skriva mer än andra (Wennergren, 2006). Denna utveckling av utanförskap och dominans såg jag tydligt i en av de fyra kvarvarande grupperna, därför valdes även denna grupp bort. Även fenomenet lurking, som Henri (i Dysthe, 2002) beskri- ver att det finns en lärpotential i, genom att studenter läser vad andra skrivit, trots att de inte svarar eller på annat sätt bidrar till meningsutbytet, såg jag också tydligt i en annan grupp. Andra stu- dier pekar också på divergerande resultat gällande kön och talut- rymme. Å ena sidan att kvinnor i högre utsträckning kommer till tals i en nätbaserad lärgemenskap (Wännman, 2002). Å andra si- dan att kvinnor tystnar i manligt dominerande grupper, speciellt kvinnor med utländsk bakgrund (Johnsson, 2009).

Urvalet av excerpts i studie I (N=189) gjordes efter den första översiktliga analysen av sju studentgruppers 919 skriftliga, asyn- krona dialoger från fyra kursuppgifter i de två första högskolekur- serna. I studie II gjordes urvalet av excerpts (N=265) efter den in- ledande kategoriseringen av 759 skriftliga, asynkrona dialoger av totalt 1 409 mellan studenterna från sju kursuppgifter i de tre hög-

skolekurserna; 1, 2 och 4. Syftet var att textanalysen ska kunna följas systematiskt över tid mellan samma studenter och med full transparens och öppenhet för läsaren (Gustafsson, Hermerén & Pe- tersson, 2005). I tabell 1 och 2 beskrivs fördelningen av inläggen i studierna och hur de använts.

Tabell 1. Totala antalet skriftliga, asynkrona inlägg i studie I och studie II i den nätbaserade lärgemenskapen. *Kurs 3 ingår inte i studien.

Kurs 1 Kurs 2 Studie I Kurs 3 Kurs 4 Studie II

Antal inlägg 814 595 1 409 *754 659 2 068 Översiktlig analys 430 489 919 0 648 1 567 Kategoriserade inlägg 350 409 0 0 0 759 Selektiv analys 71 118 0 0 76 265 Utelämnade inlägg 384 106 490 0 11 501

Tabell 2. Totala antalet skriftliga, asynkrona argument i studie III i den nätba- serade lärgemenskapen. Grupp A Grupp B Grupp C Grupp D Grupp D Totalt Antal studenter 7 5 6 6 6 30 Antal argument 77 70 109 48 58 362 Selektiv analys 63 61 58 34 37 253

Eftersom jag valde att följa en grupp av studenter i studie I och II ingår därför inte kurs 3 i studien, liksom den första kursuppgiften i kurs 1 som hade social karaktär och syftade till att studenterna

skulle lyfta fram de erfarenheter, uppfattningar och förväntningar de hade på lärarutbildningen och lärarrollen, dels att de skulle lära känna varandra i gruppen samt de sista kursuppgifterna i kurs 1, 2 och 4 som redovisades både skriftligt och muntligt vid kursavslut- ningen samt en gruppvis uppgift i kurs 4. I studie III valde jag att inte följa en specifik grupp av studenter, utan urvalet av excerpts gjordes från alla grupperna för att kunna beskriva kvaliteten i olika skriftliga, asynkrona argument och vilka mönster som växte fram under analysen av dem och relationerna dem emellan. Två av stu- denterna i grupp B fullgjorde inte kursuppgiften under kursens tidsram och ingår därför inte i studien (se tabell 2).

Jag har i samtliga tre studier valt att inte ange vilka ämnen stu- denterna undervisar i eller vilken bakgrund de har eftersom av- handlingen fokuserar på vilket sätt och i vilken utsträckning stu- denters texthandlingar ger för konsekvenser när de använder po- tentialen, rösterna och tillvägagångssätten i olika argument och re- sponser som medierande redskap för sitt och andras lärande i sam- verkan med andra studenter.