• No results found

4. Metod

4.3 Urval

Undersökningen bygger på observationer och samtal med pedagogerna i den pågående dagliga verksamheten i förskolan och förskoleklass samt kvalitativa intervjuer. Vi har utgått från två olika kommuner och pedagogerna vi träffat har alla olika lång erfarenhet. I kommun A valdes tre olika förskolor ut inom samma område men med olika förskolechefer. Alla förskolorna har barngrupper med barn i åldrarna ett till sex år. I kommun B valdes en förskola med barn mellan ett - fem år och två förskoleklasser på ordinarie arbetsplats.

12 4.4 Genomförande och bearbetning

Det vi ville ta reda på i vår undersökning var hur pedagoger i förskolan och förskoleklassen arbetar med talbegrepp. Vårt genomförande började med att vi sökte litteratur och övriga källor i det valda ämnet. Vi diskuterade sinsemellan hur vi skulle lägga upp arbetet då vi bor i olika städer och arbetar med olika åldrar. Detta resulterade i att vi valde att tillsammans arbeta fram hur vi skulle gå tillväga men gjorde undersökningarna var för sig i den egna kommunen.

Vi kontaktade tre olika förskolor i kommun A, och en förskola och två förskoleklasser i kommun B.

Observationer och samtal har skett dagtid då verksamheten pågått och flera pedagoger på de utvalda avdelningarna har på så sätt kommit till tals. Pedagogerna har även visat en del material och hur miljön ser ut.

Intervjufrågorna till pedagogerna bestod av 13 frågor (bilaga 3). Intervjuerna spelades in via dator och videokamera. Dessa transkriberades snart efter genomförandet och vi sorterade ut de svar som skulle fylla vårt syfte samt frågeställningar. Intervjuerna inleddes med ett samtal om vår studie, för att på så sätt skapa en avspänd atmosfär. Därefter ställde vi ett antal huvudfrågor, men löst strukturerat för att kunna ställa bra följdfrågor som passade in i sammanhanget samt att pedagogen även fick chans att förtydliga sitt uttalande, förklara och ge exempel. Vi hade avsatt en timma för varje intervju.

4.5 Etiskt förhållningssätt

Vi har i vår kontakt med berörda pedagoger informerat om vårt arbete och syftet med studien (bilaga 1). Både förskolor/förskoleklasser och intervjupersonerna har behandlats anonymt. Vi har inte behövt be vårdnadshavare om lov om något då det är pedagogerna som studien berör.

Vi har valt att följa forskningsetiska anvisningar för dem som deltar i intervjun. Detta innebär bl.a. att de intervjuade har kunnat avböja deltagandet eller avbryta medverkan under intervjuns gång. Vi har garanterat att deras personnamn, verksamhet och kommun inte kommer att röjas i vårt färdiga examensarbete. Vi har avidentifierat de intervjuade genom att benämna pedagogerna med siffror. På så sätt visar vi respekt för dem som deltar (Johansson

& Svedner 2010).

13 5. Resultat & Analys

Med hjälp av observationer samt de kvalitativa intervjuerna kan vi genom resultaten analysera och sammanfatta vad barnen får med sig i förskolan och förskoleklass när det gäller talbegrepp, samt vad pedagogerna visar och berättar utifrån vår empiri. För att på ett lätt sätt strukturera resultat och analys har vi valt att utgå ifrån våra frågeställningar, en kort sammanställning och till sist analysen. När det gäller observationerna har vi utgått ifrån vår observationsblankett. I analysen visar vi på kopplingen till Gelman och Gallistels (citerad i Sterner & Johansson 2006, Löwing 2008, Kilborn 1997) principer. För att undvika upprepning av författarnas namn har vi ibland valt att endast benämna den aktuella principen.

Pedagog 1, 2 och 3 arbetar alla inom olika förskolor i kommun A. Pedagog 4, 5 och 6 arbetar i kommun B, pedagog 4 i förskolan och pedagog 5 och 6 i förskoleklass.

5.1 Vilka aspekter av tal ges barnen möjlighet att möta i olika aktiviteter?

Pedagog 1, 2 och 3, säger alla att barnen möter talramsan/talraden, antal och siffror vid olika tillfällen och situationer. Pedagog 1 och 2 nämner ordningstal och tärningar. Pedagog 2 och 3 menar att barnen möter antal delar; hel, halv och fjärdedel, åldrar och jämförelser.

Första andra tredje kan vara svårt.

Pedagog 2

Pedagog 2 tar upp mätetal, enheter och pengar. Pedagog 3 nämner olika diagram, lite/mycket och jämförelse av storlekar. Pedagog 4 säger att barnen möter siffror genom både synliga och konkreta tecken. Hon menar att språket är en aspekt och det konkreta som t.ex. vilken är minst och vilken är störst, är en annan aspekt.

Vi räknar tår redan när barnen är så små som när de ligger på skötbordet.

Pedagog 4

Pedagog 1 menar att aktiviteter där barnen möter matematiken kan vara i sortering, i böcker som har matematisk anknytning, bygg och konstruktion, dukning, tamburen och i leken ute och inne. Pedagog 1 och 2 menar att spel samt pussel är aktiviteter där barnen möter mycket matematik. Pedagog 4 betonar matematikens betydelse i leken. Vidare berättar hon att de har tillverkat ett eget memoryspel med siffror, som barnen tycker om att spela.

Vi har gjort ett eget memoryspel utifrån antal barn i gruppen, från siffran ett till femton, där varje barn är med på bild. Det är mycket uppskattat bland barnen.

Pedagog 4

Mer aktiviteter där barnen möter matematik är i materialet ”Matte på burk” (bilaga 6), som nämns av både pedagog 2 och 3. Båda har gjort egna burkar med matematiskt innehåll som de har använt sig av tillsammans med barnen. Pedagog 2 har arbetat med utgångspunkt i boken, använt sig av burkarna och de olika tips på hur man kan arbeta med matematik. De har plockat bitar som passar och använt sig av de praktiska övningarna som finns till varje kapitel.

Pedagog 2 tar upp femårsverksamheten som är en planerad verksamhet som ett tillfälle där pedagoger använder sig av det tänk de har inom matematik, begreppen använder de och förstärker. Annars kommer matematiken in genom att de använder ramsor, lekar där de använder matematiska begrepp och utmanar barnen till att tänka matematiskt. Pedagogerna har delat in barngruppen i mindre lekgrupper och här anser pedagogerna sig har mer tid till varje barn och kunna arbeta mer inriktat. Pedagog 2 och 3 nämner skogen som en av de aktiviteter där barnen har möjligheter att möta olika aspekter på tal.

14

Kunskapen måste man ju ta till sig innan det kan bli spontant. Har du liksom inte tänket och kunskapen så kan det inte bli spontant. När du kan det och gjort det så kommer det automatiskt i verksamheten.

Pedagog 2

Pedagog 3 menar att matematiken finns i allt och att de försöker använda sig av matematiskt språk när de sitter med barnen. De tar vara på situationer som kommer upp i samtal med barnen och har nu lagt ner mycket tid på ålder och längd då detta är något som intresserar barnen. I samlingen räknar de barnen, vilka är där och vilka är sjuka eller lediga. De använder sig av sagor med matematik exempelvis Bockarna Bruse samt Petter och gans fyra getter. Ute har de haft lite mer planerad verksamhet kring matematiken och har utgått från boken ”Leka och lära matematik ute, förskola”.

Pedagog 5 menar, även hon, att barnen möter tal i många olika sammanhang och begrepp, som t.ex. på samlingen när antalet barn räknas, klockan, skoldagbok, antal sida/sidor, sång, rim och ramsor, rörelser och i lekar och samarbetsövningar. Pedagog 6 nämner att hämta ett antal saker och att räkna antal barn. Det kan handla om gömda tal, t.ex. genom ett visst antal knappar och ta bort några. Hur många är då kvar? Pedagog 5 och 6 nämner att barnen möter talraden, mönster och former.

Mycket begrepp och mycket mönster tycker jag nu mera har ökat. Förr tänkte man inte på att det har med matematik att göra. Detta observerar vi nu mera i våra sammanfattningar, om de kan se mönster eller inte.

Pedagogerna 5 och 6, i förskoleklass, är båda eniga om att de planerade matematikstunderna belyser mycket konkret matematik. Matematiken blir mera konkret och synlig för barnen under en koncentrerad stund (lektion). De möter på många olika begrepp samt både additionsövningar och subtraktionsövningar. De nämner också språksamlingars betydelse, räkna ljud, tala matematik och klappa antal stavelser. En aktivitet som de båda anser är viktig i lärandet kring matematik är rörelse, musik och rytm. De stampar takter och klappar takter.

Även bygg och konstruktionslekar kan skapa mycket olika former, mönster och olika storlekar samt längder. De pratar även väldigt gott om Multilink-kuber (se bilaga 5) och dess alla olika användning och möjligheter till att utmana barnen i matematik. De nämner också mycket om lego, klossar, kapplastavar och knappar. Naturen, som pedagogerna ofta kommer tillbaka till, är en aktivitet där mycket matematik kan ingå.

Vi jobbar med matte varje dag även om vi kanske inte kallar det för mattesamlingar varje dag.

Matte finns ju i allt.

Pedagog 6

Vi har observerat att barnen i förskolan möter mycket matematiska begrepp i många olika situationer under en dag. Spel, böcker som har matematisk anknytning, bygg och konstruktion, dukning, tamburen och i leken ute och inne. I den planerade verksamheten och även i ramsor och sång. Pedagogerna tar tillvara på olika situationer och samtal med barnen.

15 Pedagog 5 och 6 framhåller vikten av att uppmärksamma matematik hos barnen och på så sätt fånga tillfället för barnen och som pedagogen uttrycker det, barnen snappar helt enkelt upp!

Det kan vara att leta upp en sida i en bok, att du ska hämta ett antal saker, räkna antal barn, hur många barn som saknas.

Pedagog 5

I observationerna ser vi att personalen i förskolan använder sig av tal och antal, exempelvis tar de hjälp av barnen att räkna hur många som ska följa med ut. De jämför antalet räknade barn med antalet som står uppskrivna på schemat. I tamburen benämns både antal, ordningsord och andra begrepp som liten, stor, lika, par.

Ja det stämmer vi är 15 barn, men det kommer ett till, hur många blir vi då?

Pedagog 1

Personalen visar runt på sina avdelningar och förklarar hur de tänkt om miljö och material.

Pedagog 1 har delat in avdelningen i olika zoner t.ex. spel, ljusbord, bygg och konstruktion samt upplevelserum. De har spel och annat material, exempelvis sorteringsmaterial som knappar, djur, colorama, där matematik ingår. Vidare har de siffror på väggarna, matta med hage och siffror. För att tydliggöra året med dagar och månade konkret har de tolv burkar som representerar varje månad med en färg för varje månad. Varje dag flyttar de en kula till en stor burk som till slut har alla kulor i sig när året är slut. Ute har de uppdragskort med matematiska utmaningar som de använder.

Även pedagog 2 visar att de delat in avdelningen i olika zoner. På väggarna har de använt sig av material som de tycker är bra att samtala kring. Bl.a. finns ett årshjul på väggen med foton på alla barn i den månad de fyller år där det varje dag diskuteras. Inramade planscher på väggarna där motiven är natur och insekter som går att samtala kring och göra jämförelser kring t.ex. hur många ben olika insikter har. De har en affär med pengar och matkorgar då barnen efter ett studiebesök ville fortsätta leka affär. De har även en verkstad där barnen får skapa fritt och här anser pedagogen att matematiken kommer in spontant.

Pedagog 3 säger att de köpt på sig material i olika matematik, sortera djur, frukter, plusplus men det behövs egentligen inte men kan vara roligt att variera med. På avdelningen finns stora siffror på väggen med antal stjärnor på varje siffra, tecken som används som stöd, mönstertavlor med diagram som de gjort, egna burkar som används till olika övningar.

I vår observation av förskoleklassen såg vi att talraden används genom att barnen räknas vid morgonsamlingen. De får till sig antalet barn som är där och antal barn som är borta.

Almanackan används kontinuerligt och därigenom blir bl.a. siffror, ordinaltal som första andra och tredje, någonting som dagligen blir konkret för barnen. Talraden är väl synlig i klassrummet.

Barnen möter på mycket olika material som går att räkna, sortera, stapla och lägga som talrad.

Pedagog 5

5.1.2 Sammanfattning

Våra resultat visar att pedagogerna tar upp flera olika aspekter av tal i både intervjuer och det vi sett i våra observationer. Samtliga tar upp olika situationer och sammanhang där barnen möter tal och antal både vid planerade och oplanerade tillfällen. Pedagogerna beskriver hur de ser på vardagsmatematiken, att den finns i det de gör i vardagen. Pedagogerna använder sig

16 exempelvis av talraden ofta genom att de räknar med barnen i olika sammanhang och i olika situationer.

Pedagogerna tar även upp många olika aktiviteter där de anser att barnen ges möjligheter att möta olika aspekter av tal. De uttrycker att matematiken finns i allt. Gemensamt för de flesta av pedagogerna är att de menar att barnen möter olika exempel av tal genom spel, pussel, böcker, bygg och konstruktion samt i samlingen. Pedagogerna i förskolan nämner även lek, dukning och tambursituationen. Att både skogen och naturen erbjuder möjligheter för barnen att möta olika tal, nämns av flera pedagoger. Samtliga pedagoger nämner och visar delar av det material de använder i arbetet med matematik; material som är tänkt att göra matematiken både synlig och konkret för barnen. Pedagogerna vi träffat upplevs ha tankar om vilka aktiviteter och vilket material som barnen möter matematik i. Pedagogerna hittar möjligheter till att använda sig av barnen, naturmaterial samt enkla saker som knappar för att utmana pedagogerna är att de menar att barnen möter olika aspekter av tal genom spel, pussel, böcker, bygg och konstruktion. Spel kopplar vi här till tre av Gelman och Gallistels principer; ett till ett- principen, antalsprincipen och principen om räkneordens ordning. Barnen tränar även förmågan subitizing när det gäller att se antal utan att räkna, uppfatta antal ”i ett blink”, enligt Sterner & Johansson (2006). Ebbelind (2010) tar upp tärninges betydelse för utvecklingen av talbegreppet, som i sin tur har stor betydelse för barns matematiska utveckling. När barnet pusslar kommer ett till ett- principen att användas. När barnet tittar eller läser i en bok och letar upp en sida eller räknar hur många sidor som är lästa, då är det principen om räkneordens ordning och antalsprincipen som används.

Vi ser även att barnen får möta principen om räkneordens ordning genom talramsan/talraden i t.ex. lekar, rim och ramsor, när barnen räknas, när almanackan används, genom att visa talraden på väggen samt att leta upp en sida i en bok. För att lära sig talraden och att koppla talraden till saker barnen räknar behövs mycket träning och Heiberg Solem & Reikerås (2004) menar att barns lekfulla inställning är till stor hjälp och påverkar lärandet.

Abstraktionsprincipen, antalsprincipen och principen om godtycklig ordning kan barnen möta genom att barnen räknas, när det är dags att gå ut eller i samlingen. Andra sätt som de intervjuade tar upp är där barnet möter abstraktionsprincipen genom att använda sig av tärning eller exempelvis när man ber barnet hämta ett visst antal saker. Antalsprincipen och antalskonstans möter barnen även genom att spela spel, i lek, i matsituationer och vid andra aktiviteter som när en av pedagogerna nämner hur de använder sig av knappar. Pedagogerna använder dagligen talbilder av olika slag t.ex. tärning, rim och ramsor där man använder sig av fingrarna. Detta kopplar vi till subitizing.

Pedagogerna i förskolan nämner även att barnen möter tal i leken, i dukning och i tambursituationen. Både i dukning och tambursituationen möter barnet samtliga fem principer. Pedagogerna i förskoleklassen tar upp naturens resurser som ett mycket bra matematiskt material men också de traditionella materialen lego, klossar, kapplastavar och

17 knappar. Från ovan nämnda exempel ser vi en tydlig koppling till Gelman och Gallistels fem principer beroende på hur pedagogerna tar tillvara på tillfällena.

Pedagogerna beskriver hur de ser på vardagsmatematiken, att den finns i det de gör i vardagen. Några av pedagogerna hävdar att det behöver finnas närvarande pedagoger och att man bör ta vara på situationerna i vardagen som dyker upp. Doverborg (2006) poängterar att det inte är i första hand det lärarledda aktiviteterna som ger möjligheter att lära matematik utan hon menar att pedagogerna ska synliggöra den matematik som finns i vardagen.

Samtliga intervjuade tar upp olika situationer och sammanhang där barnen möter tal. Ahlberg

& Hamberger (1995) belyser vikten med att barn möter tal och räkning i olika didaktiska situationer, både i meningsfulla och olika typer av problemlösande sammanhang. Exempel som vi sett på detta är när barnen möter Ett till ett – principen i vardagsaktiviteter som t.ex.

dukning, i tamburen där det ska vara en sko till varje fot och en vante till varje hand, i lek och spel. På så sätt blir matematiken synlig och de utvecklar då förståelse för grundläggande matematik som tal och räkning samt hur tal är relaterade till varandra. I observationerna ser vi tydligt att pedagogerna både i förskolan och i förskoleklass använder sig av olika aspekter på tal i olika situationer.

Pedagogerna tar upp många olika aktiviteter där de anser att barnen har möjligheter att möta olika aspekter på tal. Pedagog 3 och 4 poängterar att matematiken finns i allt och att man använder sig av matematik hela tiden i förskolan. Ahlberg & Hamberger (1995) nämner vikten av matematikens synliggörande i olika situationer och att barnen får möta matematik i varierade sammanhang samt på olika sätt. Enligt Holgersson (1996) och Reys & Reys m.fl.

(1995) ska barnet få mycket erfarenheter av att använda tal, ta reda på antal och lösa olika slags problem i olika situationer som för barnet känns meningsfulla samt stimulerande.

Två pedagoger i förskolan menar att den planerade femårsverksamheten och temaarbeten är tillfällen där matematiska begrepp används och förstärks. Två pedagoger i förskolan och två pedagoger i förskoleklass anser att samlingen är en av de aktiviteter där man använder sig av matematik. Holgersson (1996) och Reys & Reys (1995) menar att barn ska få mycket erfarenhet av att använda tal, ta reda på antal och lösa olika slags problem där det ingår i olika aktiviteter och situationer som känns meningsfulla samt stimulerande.

Alla pedagogerna både nämner och visar vilket material de använder i arbetet med matematik.

De har mycket material som gör matematiken både synlig och konkret för barnen. Två av pedagogerna i förskolan arbetar med ”matte på burk” som de använder sig av på olika sätt i olika situationer. Materialet som består av olika antal föremål i olika burkar kopplar vi till att träna förmågan subitizing. Heiberg Solem & Reikerås (2004) menar att talbilder är viktig träning för att kunna se mängden som en helhet och inte bara som enskilda element.

Pedagog 3, som arbetar en del med matematik utomhus, har en låda med bl.a. olika uppdragskort där man tränar olika delar kring matematik. Även pedagog 1 nämner att de ibland använder sig av liknande kort. Pedagog 2 berättar att de har byggt upp en affär med varor och pengar eftersom att barnen efterfrågat detta efter ett studiebesök. Pedagogerna 5 och 6 har tagit upp materialet Multilink-kuber som de menar kan användas på många olika sätt.

Holgersson (1996) och Reys & Reys m.fl. (1995) menar att pedagogen har ett viktigt uppdrag när det gäller att kunna stimulera och utveckla ett kreativt och skapande förhållande till talbegrepp.

18 Materialet pedagogerna valt att lyfta fram kan användas på olika sätt och återigen ser vi en tydlig koppling till Gelman och Gallistels fem principer beroende på hur materialet används av pedagogen i samspel med barnet.

5.2 Hur kommuniceras och synliggörs de olika aspekterna för att barnen ska utmanas i sitt lärande?

Pedagog 1 och 3 poängterar vikten av närvarande pedagoger. Pedagog 3 säger att de tänker mycket mer på att få in matematiken i vardagen nu än de gjorde förut. De tänker även på att använda sig av ett matematiskt språk när de sitter med barnen och tar vara på situationer i vardagen. Både pedagog1 och 3 ser samlingen som ett sätt att få in matematik. Pedagog 2 och 4 säger att man ska prata med barnen, utmana dem och använda sig av enkla exempel i vardagen. Fånga barnens intresse.

Matte är ju så mycket, det finns med i allt.

Pedagog 3

Pedagog 4 säger att barn använder matematik hela tiden i förskolan, både i uteaktiviteter och inomhusaktiviteter. Som t.ex. ”Här får du en boll”, ”nu tar vi på en vante och nu tar vi på den

Pedagog 4 säger att barn använder matematik hela tiden i förskolan, både i uteaktiviteter och inomhusaktiviteter. Som t.ex. ”Här får du en boll”, ”nu tar vi på en vante och nu tar vi på den

Related documents