Urval till en utbildning som vänder sig

I dokument Policydokument. Antagningsordning. Högskolestyrelsen Dnr /04 (sidor 8-0)

2. TILLTRÄDE TILL GRUNDLÄGGANDE

2.2 Urval

2.2.5 Urval till en utbildning som vänder sig

såväl utbildningsprogram som kurser. Vid urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan ska urvalsgrunderna vara betyg och resultat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet. Om det inte finns synnerliga skäl ska platserna fördelas på följande sätt (HF 7 kap 12 §):

-minst en tredjedel på grundval av betyg och

-minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet.

För högskoleprovet fördelas hälften av platserna på grundval av poäng för såväl högskoleprovet som arbetslivserfarenhet och hälften på grundval av poäng för enbart högskoleprovet.

Fördelning av platser mellan olika urvalsgrupper vid urvalet till

utbildningsprogram beslutas vid HiG av högskolestyrelsen och för kurser av institutionsstyrelsen.

Typ av kurs:

1. Grundkurser på A-nivå

2. Fort- och vidareutbildningskurser 3. Orienteringskurser

(Jämför avsnitt 2.2.6.1, Typ av kurs. Definitioner)

För närvarande sker fördelningen vad avser kurser enligt följande:

-betygsurval 50 procent

-högskoleprovurval 50 procent.

För att öka möjligheten till direkt övergång från gymnasiet till högskolan tillämpas följande fördelning för utbildningsprogram:

- betygsurval 60 procent

- högskoleprovurval 40 procent.

Reglerna ovan avser urval till en utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan. Dock kan förtur ges åt sökande som redan är student vid högskolan (HF 7 kap 11 §).

2.2.6 Urval till utbildning som inte vänder sig till nybörjare i högskolan Urval till utbildningar som inte vänder sig till nybörjare i högskolan avser främst kurser. Högskolan bestämmer för dessa vilka urvalsgrunder som ska användas.

2.2.6.1 Typ av kurs. Definitioner

De kurser som ges av HiG är av olika karaktär, främst beroende på skillnader i mål och målgrupp. Fyra grupper av kurser kan urskiljas, varav grupp 2 utgörs av kurser som inte vänder sig till nybörjare i högskolan, medan grupp 1, 3 och 4 också kan vända sig till nybörjare i högskolan. (Jämför avsnitt 2.2.5, Typ av kurser.)

1. Grundkurser på A-nivå, inom program.

2. Fortsättnings- (B-nivå) och fördjupningskurser (C/D-nivå). Kurserna bygger på tidigare högskolestudier i ämnet.

3. Fort- och vidareutbildningskurser. Kurser som främst vänder sig till redan yrkesutbildade eller yrkesverksamma.

4. Orienteringskurser. Korta kurser, oftast med endast grundläggande behörighet som krav och med bred rekrytering.

Kurser kan förekomma i olika former med avseende på:

-studietakt: hel- eller deltid

-undervisningens förläggning: dag, kväll eller veckoslut -distributionsform: reguljär, distans eller decentraliserad

2.2.6.2 Urval till grundkurser på A-nivå inom utbildningsprogram

För att ge programstudenter möjlighet att kombinera kurser kan förtur ges åt vissa grupper av sökande. Urval sker efter uppnådda högskolepoäng

(poängurval).

Modell för urval återfinns under 2.2.4.

Urvalet sker seriellt genom rangordning efter meritvärde.

2.2.6.3 Urval till fortsättnings- (B-nivå) och fördjupningskurser (C/D-nivå)

För urval till B- och C/D-kurser används poängurval. Modell för urval: avsnitt 2.2.4.

Sökande placeras i följande urvalsgrupper:

-sökande med resultat i det sökta ämnet

-sökande med resultat dels i det sökta ämnet, dels från tidigare relevanta kurser

Platser fördelas mellan urvalsgrupperna. Inom varje grupp görs urvalet i rangordning efter meritvärde.

2.2.6.4 Urval till fort- och vidareutbildningskurser

Fort- och vidareutbildningskurser vänder sig i första hand till sökande med en viss typ av yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet samt till nybörjare i

högskolan. För de kurser som i första hand vänder sig till viss/a

yrkeskategorier bör reglerna för urval utformas specifikt för respektive kurs utifrån den speciella målgrupp som kursen vänder sig till.

Modell för urval: avsnitt 2.2.4.

Seriellt urval

Sökande placeras i urvalsgrupper där ingen kan antas i en grupp förrän samtliga sökande i närmast högre rangordnad grupp är antagna. Exempel:

Grupp 1. Sökande med mer än fem års yrkesverksamhet Grupp 2. Sökande med mindre än fem års med mer än två års yrkesverksamhet

Grupp 3. Sökande med mindre än två års yrkesverksamhet Inom varje grupp sker urval genom lottning.

Parallellt urval

Sökande placeras i urvalsgrupper utifrån den yrkeskategori de representerar:

Grupp 1. Sökande med yrkesverksamhet A Grupp 2. Sökande med yrkesverksamhet B Grupp 3. Sökande med yrkesverksamhet C

Inom varje urvalsgrupp i den parallella modellen kan urval göras seriellt, om flera kategorier placeras i samma grupp.

2.2.6.5 Urval till orienteringskurser

Orienteringskurser riktar sig inte till någon speciell målgrupp utan kan sägas vara av allmänt intresse. Lottning kan användas när det inte finns andra lämpliga möjligheter att skilja sökande med likvärdiga meriter åt.

3. Former för fattande av beslut

Högskolestyrelse och rektor är ytterst ansvariga för beslut fattade inom högskolan. Vissa beslut vad gäller antagning har delegerats till utbildnings-och forskningsnämnderna samt lärarutbildningsnämnden, utbildningschef, chefen för lärarutbildningen, institutionsstyrelse, prefekt eller studerande-administrativ chef. En institutionsstyrelse/prefekt beslutar för kurser inom ämnen som tillhör respektive institution.

3.1 Beslutsinstanser

3.1.1 Program- och kursutbud

Högskolestyrelsen inrättar och fastställer vilka program som ska ges, liksom fördelningen av platser och urvalsgrunder efter förslag från nämnderna.

Platsantal för senare del av program beslutas av utbildningschefen respektive chefen för lärarutbildningen efter beredning av program-handläggaren.

Institutionsstyrelsen/erna fastställer kursutbudet utifrån givna budgetramar i samråd med rektor/utbildningschef/chefen för lärarutbildningen.

Fastställandet föregås av en s k beställning av programansvarig för programkurser och av ämnesföreträdare för s k fristående kurser.

Beställningarna bereds i samråd med berörd/a prefekt/er.

3.1.2 Särskild behörighet

Beslut om särskilda förkunskaper för antagning till utbildningsprogram, som inte leder till yrkesexamen (exklusive konstnärlig inriktning) för vilka

Högskoleverket meddelar föreskrifter, fattas av högskolestyrelsen efter beredning av utbildningschef, chefen för lärarutbildningen och

programansvariga. Beslut om särskilda förkunskaper för antagning till kurser fattas av institutionsstyrelse efter beredning av berörd ämnesföreträdare.

3.1.3 Utbildnings- och kursplan

För utbildningsprogram och för kurs ska utbildningsplan respektive kursplan finnas.

Vid HiG fastställer utbildnings- och forskningsnämnderna samt lärarutbildningsnämnden utbildningsplaner, efter beredning av utbildningschef, chefen för lärarutbildningen, programansvarig och ämnesföreträdare.

Institutionsstyrelserna fastställer kursplaner efter beredning av ämnesföreträdare.

3.1.4 Antagning

Beslut om antagning till program och kurser fattas av studerandeadministrativ chef.

3.1.5 Dispens, motsvarandebedömning

Beslut om generella dispenser från behörighetskrav och motsvarande-bedömning för program och kurser fattas av utbildnings- och forsknings-nämnderna samt lärarutbildningsnämnden efter beredning av en grupp bestående av utbildningschef, chefen för lärarutbildningen, program-handläggare samt företrädare för antagningsenheten och studentkåren.

Beslut om individuella dispenser fattas av studerandeadministrativ chef. Vid behov inhämtas yttrande av berörd ämnesföreträdare.

3.1.6 Urval

Särskilda föreskrifter om urvalsgrunder för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare utfärdas av högskolestyrelsen, som även beslutar om fördelning av platser mellan olika urvalsgrunder.

Beslut om urvalsgrunder för antagning till senare del av program fattas av utbildningschefen respektive chefen för lärarutbildningen. Sådana beslut fattas också vid behov av utbildningschefen respektive chefen för

lärarutbildningen vid övergång från s k basår till garantiplats samt vid behov vid övergång från behörighetsgrundande utbildning och s k Öppen ingång till olika program.

Institutionsstyrelsen fattar beslut om urvalskriterier för antagning till kurser.

Detta innebär fastställande av typ av kurs, urvalsgrunder och urvalsmodell.

Beslut om antagning av sökande på grund av särskilda skäl fattas av studerandeadministrativ chef.

3.2 Studenters delaktighet

Studenterna är representerade i högskolestyrelse, utbildnings- och forskningsnämnderna, lärarutbildningsnämnden, programråd och institutionsstyrelse. Se även under 3.1.5.

3.3 Informationsmaterial

En presentation av högskolan och dess utbud finns tillgängligt via Internet (www.hig.se och www.studera.nu) samt i Studenthandboken, som är en presentationskatalog över Sveriges universitet och högskolor.

HiG ger årligen ut en utbildningskatalog som beskriver de olika

utbildningsprogram, programkurser och fristående kurser som ges vid högskolan.

För varje utbildningsprogram finns förutom utbildningsplan även en programbeskrivning.

För kurser finns kursplaner och separata kursbeskrivningar.

4. Överklagande av beslut

Beslut om att sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning eller avslag på dispensansökan får överklagas. Överklagandet ska vara skriftligt. I skrivelsen ska anges vad som överklagas och vilken ändring som önskas. Skrivelsen ska ställas till

Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) men insändas till Högskolan i Gävle. Överklagandeskrivelsen ska ha inkommit till HiG inom tre veckor efter den dag då klaganden fick del av beskedet.

5. Antagningsprocessen vid HiG

Antagning till utbildningsprogram vid HiG sker främst genom den av Verket för högskoleservice (VHS) samordnade antagningen.

Antagning till kurser sker lokalt vid HiG.

5.1 Antagning till utbildningsprogram 5.1.1 Anmälan

För utbildningsprogram där antagning sker i den av VHS samordnade antagningen ska anmälan göras till VHS på särskild blankett eller via VHS hemsida (www.vhs.se). Sista anmälningsdatum framgår av aktuell VHS-broschyr.

5.1.2 Antagning

Antagning till utbildningsprogram ingående i den samordnade antagningen ombesörjs av VHS. Se aktuell VHS-broschyr. Lokal antagning till

utbildningsprogram ombesörjs av HiG.

5.1.3 Reservantagning

Efter VHS andra urvalsomgång kallas reserver. Reserv ska antas i den urvalsgrupp där plats har blivit ledig och i den ordning de är förtecknade. Om det inte finns någon reserv i urvalsgruppen, ska reserv antas från annan valfri grupp. Kallelse får ske på lämpligaste sätt.

5.2 Antagning till kurser 5.2.1 Anmälan

Alla som vill påbörja studier på kurs måste anmäla sig i förväg på särskild blankett. Sista anmälningsdatum: se aktuell utbildningskatalog. Kurser söks för en termin i taget. Det åligger sökande att till ansökan bilägga bevittnade kopior av exempelvis avgångsbetyg och intyg. Komplettering av åberopade betyg görs senast vid fastställt datum på höst- respektive vårterminen.

Lämnas flera blanketter behandlas den senast daterade.

Vid namnändring samt om avgångsbetyg inte utvisar hela personnumret ska ett personbevis medsändas.

Inskickade merithandlingar återsänds inte.

Mer än 20 poäng per termin

HiG använder en blankett Anmälan till kurs för grundkurser, fort- och vidareutbildningskurser och orienteringskurser (s k fristående kurser).

På anmälningsblanketten kan anmälan ske dels till s k huvudkurs, dels till s k tilläggskurs. Syftet med detta är att åstadkomma en rättvisare fördelning av antalet platser på översökta kurser. Till tilläggskurs kan man antas endast om det finns platser kvar när antagningen till huvudkurs har gjorts. Inom

huvudkurs antas normalt till högst 20 poäng och inom tilläggskurs antas normalt till högst 10 poäng. Begränsningen gäller för såväl kurser med urval som kurser med platsgaranti.

Mer än 30 poäng per termin

Studier på mer än 30 poäng per termin bör planeras i samråd med

programansvarig eller studievägledare. Det fordras särskild ansökan för s k parallelläsning. Ansökan om parallelläsning ska bifogas kursanmälan tillsammans med yttrande från programansvarig eller studievägledare.

Kurs inom program

Inom (de flesta) utbildningsprogram fordras särskild anmälan till kurser. Detta sker via LantWeb. Anvisningar om vilka kurser som kan sökas inom

programmet lämnas av respektive programansvarig, i form av

programinformation för studenterna, inför höstterminen och vårterminen.

5.2.2 Antagning

För sent inkomna anmälningar

För sent inkomna anmälningar behandlas efter dem som inkommit i tid.

Någon meritvärdering görs inte, endast behörighetsgranskning. Rangordning sker efter datum, då anmälan inkommit till högskolan.

Inställande av kurs

Kurser ges under förutsättning att tillräckligt antal behöriga sökande finns. I det fall att för få behöriga sökande finns vid anmälningstidens utgång kan en kurs ställas in. Högskolan förbehåller sig rätten att vid extraordinära

händelser ställa in kurs även efter det att antagning skett. I förekommande fall erbjuds annat studiealternativ inom högskolan.

Rangordning av sökalternativ

Urvalet till olika sökalternativ prövas i den rangordning som den sökande angivit. Vid antagning till ett högre prioriterat alternativ stryks de lägre prioriterade alternativen.

Antagningsbesked

Antagningsbesked sänds per post i början av juli för höstterminen och i början av december för vårterminen.

För den som inte blivit antagen utan placerats som reserv, anges reservplats och urvalsgrupp på antagningsbeskedet. En person kan förekomma i flera urvalsgrupper och således ha flera reservplatser.

Svarskrav

Det är svarskrav på antagningsbeskedet. Svar måste ges om den sökande önskar kvarstå på erbjuden plats eller reservplats. Uteblivet svar medför att samtliga anmälningsalternativ stryks och att platsen lämnas till annan sökande.

Reservantagning

Behöriga sökande, som inte kan beredas plats på sökt kurs, sätts på reservplats. I antagningsbeskedet framgår vilket ordningsnummer

reservplatserna har. När svar inkommit till antagningsenheten görs ett andra urval. Nytt antagningsbesked sänds ut till de reserver som blivit antagna.

Återbud efter det andra urvalet lämnas till institutionerna vilka då kallar ytterligare reserver. På de flesta kurser görs ett överintag, vilket innebär att

Antagning med villkor

Vissa kurser kräver kunskaper i form av tidigare studier på högskolan. Även om en kurs ännu inte är avslutad, kan en person bli antagen till den nya med villkor att uppfylla förkunskapskravet när den nya kursen börjar. Läses den kurs som krävs vid en annan högskola måste detta styrkas i samband med anmälan (intyg om registrering, hittills avklarade poäng eller dylikt).

Har en person antagits med villkor, stryks eventuella reservalternativ.

Uppfylls inte förkunskapskraven när den nya kursen börjar, riskerar den sökande att stå utan plats. Därför bör endast sådana kurser sökas till vilka den sökande är säker på att uppfylla förkunskapskraven.

Antagning med villkor sker aldrig när det gäller ämneskunskaper från gymnasieskolan.

Dispens

Om inte kraven för grundläggande behörighet eller särskild behörighet för en viss kurs uppfylls och särskilda skäl föreligger, kan dispens från det krav som den sökande inte uppfyller sökas. Dispensansökan lämnas i samband med anmälan i form av särskilt brev till antagningsenheten.

6. Registrering och avregistrering 6.1 Registrering

Den som studerar vid en högskola ska vara medlem i studentkår. (Förordning om studerandekårer etc, SFS 1983:18 § 4)

Det är också obligatoriskt att registrera sig på den institution som är kursanordnare.

Registrering sker vid första kurstillfället.

En registrering gäller enbart en viss kurs och en viss kursperiod. Vid

registrering bekräftas avsikten att gå kursen. Någon rätt att gå kursen vid ett senare tillfälle finns inte. En person kan således inte antas igen till en kurs där denne redan är registrerad.

6.2 Avregistrering

För att en registrering ska kunna upphävas - något som är en förutsättning för att kunna söka kursen en annan termin - måste senast tre veckor efter kursstart institutionen meddelas om beslut om avbrytande av kurs

I dokument Policydokument. Antagningsordning. Högskolestyrelsen Dnr /04 (sidor 8-0)