• No results found

Claes Gullberg, Jörgen Ivarsson, Annelis Jönsson, Jane Lundberg, Bodil Persson

Vid enheten för socialt arbete har en undersökning gällande alla studenters studiesociala situation gjort under vt 2004.

Då varje utbildningsprogram slutförts har en programutvärdering genomförts under flera år.

Önskemål om att följa upp studenterna efter några år, dvs söka svar på vad »hände sedan« har varit ett önskemål under flera år. Denna inventering har aldrig blivit genomförd trots att det varit ett starkt uttalat önskemål.

En form av »Alumnverksamhet« för sjuksköterskor har funnits sedan 1992 men denna är mer att betrakta som en kamratförening. imer

Det har endast genomförts en uppföljning på området imer. Kart- läggningen genomfördes under hösten 2002, Vad hände efter imer- studierna? En kartläggning av före detta imer-studenters studie- och arbetssituation idag. Undersökningen begränsades till de studenter som läst 80 p i ämnet imer, vilka sedan fick besvara en enkät.

Svarsfrekvensen var 62 % och resultaten visade att flertalet fort- farande studerade vilket gör det svårt att utifrån den kartläggningen säga något om hur det går för f d imer studenter på arbetsmarkna- den.

Det skulle på imer behöva genomföras en ny och större kartlägg- ning av vad som har »hänt« med f d imer studenter på arbetsmark- naden, bl a för att få reda på:

Om de har fått arbete, (om inte, vad tror studenten det beror på?) Hur de har fått arbete? Vad för arbete de har fått?

Hur de upplever att arbetsgivaren förhåller sig till imers utbild- ningar?

Vad den f d imer-studenten upplever att den saknat i sin utbild- ning, och vilka delar i utbildningen som har varit bra, i förhållandet till arbetsmarknaden?

konst, kultur och kommunikation

Under 2004 och 2005 har Konst, kultur och kommunikation kart- lagt studieavbrott och studieuppehåll för utbildningarna Scen- och teaterteknologi 120 poäng, Materiell och virtuell design 120 poäng, Medie- och kommunikationsvetenskap 120 poäng och Interaktions- design, 120 poäng.

Konst, kultur och kommunikation har under dessa år satsat på

104

tydligare information om utbildningarna för de sökande, i form av utförligare information i välkomstbrev, på webb etc. Syftet är att minska tidiga avhopp där sökandes förväntning/uppfattning av ut- bildningens innehåll inte visar sig överensstämma med verklighe- ten, vilket tidigare exempel visat på. Vidare följs respektive students studieresultat mer noggrant (löpande under varje termin) för att i ett tidigt läge kunna fånga upp studenter som av olika anledningar kan ha halkat efter. En del av fallen kan exempelvis resultera i indi- viduella studieplaner vid behov.

En alumnundersökning har gjorts av de studenter som våren 2005 tagit samtliga 120 poäng på programmet Medie- och kommunika- tionsvetenskap (mkv) dessutom har de som tagit 90 poäng eller mer också uppmanats delta i enkäten. Enkäten berör bl a frågor om motivet till att söka utbildningen och deras syn på denna samt om vad de arbetar med och värdet av de kunskaper de fått med från mkv ut i arbetslivet.

lärarutbildningen

Vid Lärarutbildningen genomförs en utredning kring uppföljning av studenterna som behandlar hur man kan bygga system för att ha en kontinuerlig uppföljning där frågor som de som skisseras i arbets- gruppens förslag diskuteras.

Dessutom pågår ett longitudinellt forskningsprojekt som Annelis Jönsson ansvarar för. En grupp studenter som påbörjade sina lärar- studier 1994, fick besvara en enkät med frågor om bl a sitt yrkesval och sina förväntningar på utbildningen. Studenterna följdes upp efter halva utbildningstiden med en ny enkät som kompletterades med intervjuer. De som hade gjort studieuppehåll resp. studieav- brott följdes också upp med telefonintervjuer. De studenter som fullföljde sin utbildning följdes upp sex år senare med en enkät med frågor om sin nuvarande sysselsättning, yrkesidentitet osv. Under våren 2006 planeras intervjuer med ett urval av de f d studenterna. De erfarenheter man gjort inom projektet som har karaktären av en uppföljningsstudie under och efter utbildningen med en begränsad studerandegrupp, finns redovisade i flera rapporter som publicerats vid Lärarutbildningen.

En studie för uppföljning av personer som examinerats vid Lärar- utbildningen är under planering och utarbetande (Månsson och Murray, 2006).

odontologiska fakulteten

I slutet av varje terminskurs sker obligatorisk, skriftlig och muntlig kursvärdering. I basgrupperna sker kontinuerlig utvärdering av stu- denter och tutorer. I preklinik och klinik arbetas kontinuerligt med moment av studenternas självvärdering och återkoppling från lä- rarna vilket sammanfattas terminsvis i ett individuellt »utvecklings- samtal«.

Vid studieavbrott intervjuas studenterna så att deras motiv kan dokumenteras.

Externa examinatorer från arbetslivet medverkar vid de avslu- tande sammanfattande examinationerna.

En utvärdering av effekterna av fakultetens särskilda antagnings- modell under 2001–2006 genomförs och rapporteras 2007.

Uppföljning av forskarstuderande genom enkätstudier har skett 2000, 2003 och genomförs med jämna mellanrum.

En uppföljning av examinerade tandläkare i arbetslivet som ex- aminerats 1995–1999 har genomförts och är under bearbetning (enkät se bil. 1). Studien omfattade också frågor till de kliniska handledarna om deras uppfattning av samarbetet med utbildningen och deras uppfattning av studenternas kliniska kompetens. Förslag föreligger om en lämplig tidpunkt för motsvarande uppföljning av tandhygienist- och tandteknikerutbildningarna.

En nationell utvärdering om »Framtidens tandläkare« har genom- förts av Statiska centralbyrån på uppdrag av Tandläkarförbundet. Ytterligare utvärderingar är:

• Socialstyrelsens nationella utvärdering av tandläkarutbildningarna (Frieskopp).

• Tandläkarförbundets årliga uppföljning av nyligen utexaminera- de tandläkares arbetssituation.

• Den Europeiska utvärderingen av tandläkarutbildningar, DentEd, 1999.

teknik och samhälle

Vid Teknik och samhälle har fyra uppföljningsprojekt genomförts: 1. Uppföljning gjord år 2000 omfattande de ingenjörsstudenter som

påbörjade årskurs 3 år 1996 vid lth-Malmö. Syftet med uppfölj- ningen var att få svar på frågor som om det var svårt att få jobb,

106

om arbetsuppgifterna matchar utbildningen, om man är nöjd med jobbet, om utbildningens innehåll matchar arbetsmarkna- dens krav, hur man som individ i efterhand bedömer utbildning- ens innehåll, arbetsformer osv. En rejäl rapport och sammanfatt- ning finns tillgänglig.

2. Uppföljning gjord år 2002 omfattade de studenter som påbörjade sin högskoleingenjörsutbildning 1998 vid Malmö högskola. Syf- tet med uppföljningen var att få svar på frågor som om det var svårt att få jobb, om arbetsuppgifterna matchar utbildningen, hur man som individ i efterhand bedömer utbildningens innehåll, arbetsformer o s v, samt om varför studenter tagit studieuppehåll eller hoppat av utbildningen. Delar av materialet finns samman- ställt i en kortare rapport, delar av materialet är obearbetat. 3. Pågående uppföljningar av ämnesvis/program där samtliga stu-

denter som tagit examen vid Teknik och samhälle sedan 030101 ombetts svara på frågor om det var svårt att få jobb, om arbets- uppgifterna matchar utbildningen, om man är nöjd med jobbet, om utbildningens innehåll matchar arbetsmarknadens krav, hur man som individ i efterhand bedömer utbildningens innehåll, arbetsformer osv. (enkät se bil.2) Enkäterna/svaren finns tillgäng- liga för programledning/ämnesledning, vissa sammanställnings- arbeten pågår.

4. Uppföljning avseende avhopp och examinationsfrekvens på ma- skiningenjörsprogrammet: Uppföljningen gjord 2004 och omfat- tar alla antagna till programmet fr o m 1998 t o m 2001. Syftet var att ta reda på när avhoppen inträffar och hur stora de är, var tar den avhoppade studenten vägen, samt vilka kurser i program- met som kan uppfattas som flaskhalsar. Rapport finns tillgänglig.

Styrkor och svagheter