Utformning av förslaget och övervägda alternativa lösningar

Varför Natur vårds verket valt att föreslå just en fond framför andra tänkbara möjliga finansieringslösningar, till exempel skatt eller försäkring, motiveras i bilaga 3.

Förslaget är att fonden ska finansieras med hjälp av avgifter från tillstånds­ och anmälningspliktiga verk sam heter och att verk sam heters avgift ska baseras på sektorns föroreningsrisk. Exempel på administration innebär vidare att fonden förvaltas av Natur vårds verket. Uppbörden av avgifterna går via verk­ sam heternas tillsynsmyndigheter. Länsstyrelser och kommuner kan sedan söka pengar från fonden för att efterbehandla förorenade områden i sitt område. Då förslaget involverar ett stort antal aktörer har olika utformningar över­ vägts, både vad gäller avgiftskollektivet, avgiftsutformning och ­uppbörd och den centrala administrationen.

5.6.1.1 AVGIFTKOLLEKTIVET

Avsikten med fonden för efter behand ling är att den ska fungera som en för­ säkring för staten, en försäkring som faller ut när verksamhetsutövare som förorenat mark saknar betalningsförmåga att efterbehandla området. Fonden skulle därför helst inkludera samtliga verk sam heter där det föreligger en föro­ reningsrisk och ingen allternativ finansieringslösning finns.

Som förslaget är utformat omfattar fonden enbart tillstånds­ och anmäl­ ningspliktiga verk sam heter. Förslaget missar alltså samtliga verk sam heter som har mer begränsad eller obefintlig tillsyn av myndigheter. U­verk sam­ heter och verk sam heter som inte ens nämns i MPF kan ha stor potentiell föro­ reningsrisk. En typ som tagits upp som exempel är småbåtshamnar, där den potentiella föroreningsrisken är hög, liksom kostnaderna för efter behand ling. Orsaken till urvalet för avgiftskollektivet är praktiska och kostnadsmässiga. Det finns nationella och kommunala register för tillstånds­ och anmälnings­ pliktiga anläggningar, men inte för U­verk sam heter eller andra potentiella förorenare.

Detta innebär att fondens medel enbart kan finansiera föroreningar från tillstånds­ och anmälningspliktiga verk sam heter då det inte är förenligt med statliga avgiftsprinciper att belasta ett avgiftskollektiv med kostnader för åtgärder som ligger utanför den egna verksamheten. På grund av detta har ett utvidgat avgiftskollektiv övervägts men att på ett rättssäkert sätt säker­ ställa detta har inte ansetts vara kostnadsmässigt motiverat. Fondens medel bör i första hand användas till efter behand lingsåtgärder, inte till att kontrol­ lera avgiftskollektivet.

5.6.1.2 UPPBÖRD AV AVGIFTER

I exempelförslagets utformning fungerar tillsynsmyndigheterna, länsstyrelser och kommuner, som uppbördsmyndigheter för avgiften.

En alternativ lösning för uppbörd av avgifter skulle kunna vara att staten avgiftsbelägger myndigheterna som i sin tur får kompensera sig genom mot­ svarande avgiftsuttag från Verk sam hets utövarna. Detta kan motiveras utifrån att det är tillsynsmyndigheterna som sedan kommer att kunna ansöka om

medel ur fonden. Denna lösning avfärdades då det är en tveksam konstruk­ tion utifrån gällande statliga avgiftsprinciper. Dessutom är det Verk sam hets­ utövarna som riskerar att förorena, således bör avgiften kunna kopplas direkt till dem enligt principen om att förorenaren betalar. Dessutom är det, ur både författningsmässig och administrativ synvinkel, en krånglig lösning för avgifts­ uttaget.

En ytterligare lösning som övervägts är att den centrala fondförvalt­ ningen blir bemyndigas att ta ut den statliga avgiften direkt från Verk sam­ hets utövarna. Detta förutsätter att den centrala administrationen har ett avgiftsunderlag, vilket bygger på att kommunerna rapporterar in listor över anmälningspliktiga verk sam heter. Nackdelarna med denna lösning är den till­ kommande administrationsbördan. Denna konstruktion skulle kräva att en helt ny uppbördsadministration byggs upp, vilket skulle bli mer kostsamt är gällande förslag.

Underlaget för debiteringen finns redan hos tillsynsmyndigheterna. För vissa kommuner kan ändå kravet innebära förändringar i deras uppbörds­ system och det medför även ökade hanteringskostnader. Kommunerna kan komma att behöva komplettera sina faktureringsrutiner och i övrigt anpassa de administrativa funktionerna, eftersom de har sina egna system och rutiner. 5.6.1.3 CENTRAL ADMINISTRATION

En styrka med en statligt förvaltad fond är den transparens kravet på statlig redovisning och offentlighetsprincipen innebär. Det kommer att vara möjligt att följa hur fondens medel fördelas.

Exempelförslaget innebär att den centrala administrationen och själva fondförvaltningen ska ligga under Natur vårds verket. Orsaken till att just Natur vårds verket lyfts som exempel är på grund av de samordningsför­ delar som finns med statsanslaget. Myndigheten har dessutom erfarenhet av liknande fondförvaltning (till exempel Batterifonden). De kostnads mässiga fördelarna med att förlägga fonden på Natur vårds verket är därför stora. Samtidigt innebär denna förvaltning att man noga måste skydda fondens integritet så att medlen hålls åtskilda från statsanslaget.

Avgiftssystemet

Den löpande administrationen av avgiftssystemet blir relativt begränsad hos Natur vårds verket. Samtidigt är det en ny uppgift, som idag inte har någon uppbyggd organisation och rutiner som behöver implementeras med informa­ tion hos uppbördsmyndigheterna.

Natur vårds verket bör också få en kontrollfunktion för uppföljning av uppbörden av avgiften. Som stöd behöver Natur vårds verket då ta fram en årlig sammanställning över samtliga tillstånds­ och anmälningspliktiga miljö­ farliga verk sam heter i landet. Sammanställningen är baserad på inlevererade uppgifter från länsstyrelser och kommuner. Om länsstyrelserna svarar för insamlingen och sammanställningen från länets kommuner, så minskar det arbetsbördan för Natur vårds verket.

Natur vårds verket skulle också bli ansvarig myndighet för avgiften. I det ingår bland annat uppgiften att ta fram underlag inför regeringens beslut om avgiftsnivåer. Verket blir även ansvarigt för att redovisa avgiftsintäkterna och administrationskostnaderna för avgiftssystemet.