• No results found

Utformning av våra tre scenarier

In document Ökad andel variabel elproduktion (Page 33-37)

För att scenarierna ska vara jämförbara och för att underlätta tolkningen av modellresultaten har vi valt att hålla de flesta variablerna oförändrade mellan scenarierna. I det följande beskrivs hur vi kommit fram till våra huvudsakliga antaganden.

Elförbrukning i Sverige och omvärlden

I modellsimuleringarna måste vi ange elförbrukningen. En del i analysen har därför varit att bestämma hur elförbrukningen för perioden antas utvecklas i de länder som ingår. Vi använder Swecos referensantagande gällande förbrukningen för perioden fram till 2030 vilken förväntas öka svagt. Detta är i linje med andra källor. 22

I figur 9 illustreras hur elförbrukningen i Norden antas utvecklas fram till år 2050.

Förbrukningsökningen för 2020-talet är sammantaget 0,25 procent per år för de nordiska länderna.

Figur 9. Nordens förbrukningsutveckling fram till 2050 (TWh)

Källa: Sweco

För de övriga EU-länderna samt Schweiz varierar förbrukningstillväxten mellan 0,4 procent (Tyskland) och 1,3 procent (Spanien). Även länder i Sveriges närhet som Polen och de baltiska länderna förutspås ha en förbrukningstillväxt på över 1 procent. Historiskt sett har norra Europa låga tillväxttal i jämförelse med de som uppnåddes under 1980- och 1990-talet.

Faktorer som talar för en låg ökning av elförbrukningen är fortsatt

energieffektivisering23 och en låg befolkningstillväxt i allmänhet. En minskad energiintensitet i ekonomin är en annan faktor som talar för en låg tillväxttakt i elförbrukningen. Tjänstenäringarna växer medan elintensiv industri, såsom pappersindustrin, delvis krymper samtidigt som de effektiviserar sin elanvändning.

22 Se exempelvis NEPP (2016) och IVA Vägval el (2016) för andra förbrukningsprognoser.

23 Politiska initiativ som EU:s energieffektiviseringsdirektiv, vilket är under omarbetning, där stort fokus ligger på att minska den totala energiefterfrågan, påverkar även efterfrågan på el.

Faktorer som talar för en högre tillväxttakt är nya användningsområden för el, som exempelvis serverhallar och elbilar.

Sammantaget är bedömningen att faktorerna som verkar för en hög respektive låg ökning av elförbrukningen är av jämförbar storlek, och att den totala

efterfrågeökningen blir svag. Tabell 2 visar antaganden om elförbrukningens utveckling år 2020 och 2030.

Tabell 2. Elförbrukningsscenarier för nordiska länder år 2020 och år 2030, TWh

(TWh) Sverige Norge Finland Danmark Total

el-förbrukning

2020 138,8 134,1 89,1 35,3 397

2030 142,2 138,4 93,8 38,7 413

Källa: Ei

I scenarioanalysen utgår vi alltså från att efterfrågan är densamma i respektive scenario för 2020 (138,8 TWh) och för 2030 (142,2 TWh). Förbrukningen är fördelad över året enligt en profil som i sin tur är baserad på verkliga förbrukningsprofiler som gäller i dag.

Förbrukningen är inte helt prisokänslig i modellen utan viss priskänslighet finns för Sverige såväl som för andra länder. Priskänsligheten består av

förbrukningsreduktioner. Mängden förbrukningsreduktioner motsvarar Swecos bedömningar. För Sveriges del innebär det att reduktionerna uppgår till 109 MW om grossistpriset överstiger 200 EUR/MWh år 2030. Vid 2 000 EUR/MWh är antagandet att det finns totalt 1 092 MW tillgänglig förbrukningsreduktion. För år 2020 är motsvarande siffror 106 MW för 200 EUR/MWh och totalt 1 060 MW vid priser på minst 2 000 EUR/MWh. Sammanlagt för EU28+2 antas det i modellen finnas en potential på 21 727 MW förbrukningsreduktion för grossistpriser mellan 200 och 2 000 EUR.

Modellens antaganden om mängden förbrukningsreduktion vid temporära pristoppar är för Sveriges del en försiktig uppskattning av framtiden eftersom studier pekar på en potential på 2 000 MW24. Det pågår för närvarande även en intensiv diskussion i Norden och runt om i Europa om hur efterfrågeflexibilitet ska kunna öka i syfte att göra den inre marknaden inom EU mer effektiv.

Utbyggnad av överföringskapacitet

I Apollo behövs antaganden om vilken överföringskapacitet som finns mellan elområdena år 2020 och 2030. Vi har valt att utgå från kapaciteterna i det befintliga elnätet och kapaciteten som tillkommer genom de prioriterade projekt som redovisas i stamnätsföretagens europeiska organisation (ENTSO-E)

nätutvecklingsplaner för de kommande 10–15 åren. 25 Tabell 3 visar de projekt till och från Norden som finns med i ENTSO-E:s senaste nätutvecklingsplan26 Observera att 3 220 MW tillkommer fram till och med 2020 och 5 900 MW efter

24 http://www.nepp.se/pdf/reglering.pdf.

25 Det finns alltid ett stort antal projekt på diskussionsstadiet men de som är med i modellen finns med i de prioriterade projekten hos stamnätsoperatörerna.

26 https://www.entsoe.eu/major-projects/ten-year-network-development-plan/Pages/index.html.

2020. Vad som händer om inga nya förbindelser tillkommer efter 2020 analyseras i kapitel 4.

Tabell 3. Ny överföringskapacitet mellan Norden och omvärlden i modellen år 2030 jämfört med 201627

Förbindelse Kapacitet i MW

NO-DE 1 400

NO-UK 2 80028) (1 400+1 400)

DK1-NL 700

DK1-DE 1 22029 (720+500)

DK1-UK 1 400

DK2-DE 1 00030 (600+400)

SE4-DE 600

Källa: ENTSO-E, egen bearbetning

Det finns ett antal projekt som initieras och drivs av kommersiella aktörer, så kallade merchant lines. Dessa finns inte med i ENTSO-E och inte i modellen. Ett undantag är dock ett projekt som är med i Apollo och aktuellt för Norden. Det är kabeln mellan Norge och Skottland (1 400 MW), det så kallade North Connect31 -projektet.

Utöver de prioriterade projekten som framgår av ENTOS-E finns även planer på nya överföringsförbindelser till exempel mellan Polen och Danmark liksom ytterligare en överföringsförbindelse mellan Danmark och Storbritannien. Dessa är inte medtagna i modellen.

Inom Sverige antas interna förstärkningar ge ökad överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige. I Tabell 4 redovisas de totala överföringskapaciteter som antas finnas tillgängliga mellan svenska elområden år 2030.

Tabell 4. Överföringskapacitet mellan svenska elområden 2030 och ökning efter 2017

Förbindelse Kapacitet i MW (söderut/norrut) Ökning i MW jämfört med 2017

SE1-SE2 5 000/5 000 1 700/1 700

SE2-SE3 9 500/9 500 2 200/2 200

SE3-SE4 7 000/3 700 500/500

Källa: Svenska kraftnät

I modellanalysen antas att de beskrivna planerna genomförs. Vidare antar vi att tillgängligheten är 100 procent.

27 2030 har ytterligare kapacitet mellan Sverige och Finland tillkommit i norr: SE1-FI 800/FI-SE1 500 MW.

28 Två projekt: NSN (http://nsninterconnector.com) och North Connect.

29 720 MW före 2020 och 500 MW efter 2020.

30 Kontek2 600 MW efter 2020 and Kriegers Flak DK2-DE före 2020.

31 http://northconnect.no/

Produktion i Sverige

För modellanalysen behöver vi anta vilka produktionskällor som är i bruk i Sverige 2020 och 2030 och deras installerade effekt. Vattenkraften bedöms inte öka sin kapacitet32, elproduktion i fjärrvärme och industri växer obetydligt medan kondenskraft succesivt fasas ut. Mellan 2020 och 2030 antas till exempel att Karlshamnsverket försvinner. De relativt nya gaskraftsanläggningarna

Öresundsverket och Ryaverket, bedöms vara kvar till och med 2030. De är i sin helhet kategoriserade som kraftvärme i tabellen nedan. Tabell 5 visar den installerade effekt i MW som vi använt för Sverige i Apollomodellen.

Tabell 5. Installerad effekt produktionsslag utom vindkraft och kärnkraft

(MW) 2020 2030

Vattenkraft 16 301 16 301

Kraftvärme 5 501 5 554

Kondenskraft och gasturbiner 2 928 1 951

Källa: Ei

Installerad effekt kärnkraft och vindkraft bestäms av respektive scenario, se avsnitt 3.4.

Produktionsanläggningar i andra länder

I Finland antar vi att Olkiluoto 3 tagits i drift 2020 och att den nya anläggningen i norra Finland, Pyhäjoki, tas i drift i enlighet med företagets planer under 2020-talet. Vi antar också att de två kärnkraftverken i Lovisa i södra Finland stängs efter 50 år och att de inte ersätts av någon ny anläggning eftersom inga sådana planer är kända. I övriga Europa förväntas den totala installerade effekten i kärnkraft minska. För Schweiz och Tyskland innebär detta att dessa länder fullföljer sina avvecklingsplaner medan en viss nybyggnad sker i länder som Storbritannien och Frankrike. Vi antar att det i Frankrike avvecklas några anläggningar men att det till 2030 inte sker några större nettoändring i kapacitet.

För elproduktion baserad på fossila bränslen antas det ske en långsam nedgång i kolbaserad elproduktion medan elproduktion från gaskraft antas öka. När det gäller brunkol beräknas de befintliga dagbrotten räcka cirka 25–30 år framåt. För stenkol har prisutvecklingen mot allt lägre CO2-priser gjort att politiska ingrepp som förbud eller skatter blivit aktuella. Storbritannien har infört en CO2-skatt som gjort att kolkraften trängts ut från marknaden och Frankrike har långt gångna planer på att fasa ut kolkraften. I Finland, Tyskland och Nederländerna är

kolkraften också uppe på agendan. I Tyskland försvåras ett förbud mot kol av den planerade kärnkraftsavvecklingen som ska vara slutförd 2022. Den samlade elproduktionen från stenkol och brunkol stod för 43,2 % av Tysklands förbrukning 201433.

32 En eventuell effekthöjning av befintliga vattenkraftverk antas motverkas av implementeringen av ett nytt vattendirektiv från EU.

33 http://www.bdew.de

I dagsläget finns det EU-mål för förnybar energi per land för 2020.34 Inom

förnybarhetsdirektivet ställs även krav på nationella planer för förnybar energi till 2020 (NREAP35). Dessa planer utgör utgångspunkten för nivåerna på förnybar kraft år 2020 för de enskilda medlemsländerna. Det innebär att för 2020 finns bra uppskattningar av installerad kapacitet variabel elproduktion (sol- och vindkraft) men också planerbar förnybar kraft såsom biokraftvärme i Europa.

Efter 2020 är situationen mer osäker. Vissa länder på kontinenten har preciserat nationella mål för efter 2020 (oftast 2050-mål). När så är fallet har Sweco använt de nationella målen i modellen och vi valt att utgå från det. Ett sådant land är

Tyskland som tydliggjort långsiktiga mål som de aktivt arbetar med genom att specificera tillväxtmål per år för till exempel vindkraft. Även Storbritannien och Frankrike har uttalade mål och stödsystem för fortsatt utbyggnad efter 2020.

Totalt för EU28+2 antas elproduktionen från de förnybara energikällorna vind och sol öka med 686 TWh mellan 2020 och 2030.

Energilager

I scenarierna antar vi att energilager ger en viss ökning av lagringskapacitet, främst i form av batterier. I modellen har vi valt att utgå från Swecos antaganden vilket innebär att den totala installerade effekten i batterielager år 2030 uppgår till 690 MW för hela det modellerade området (EU28+2). Inga energilager i form av batterier antas finnas år 2020.

In document Ökad andel variabel elproduktion (Page 33-37)