Utgångspunkterna för analysen är dagens marknadsdesign tillsammans med de scenarion vi skapat för år 2020 och 2030.
Dagens marknadsdesign
För att analysera de frågeställningar som beskrivs i kapitel 1 har vi valt att ta utgångspunkt i hur elmarknaden fungerar i dagsläget. Det har också varit
nödvändigt med antaganden om hur marknaden kommer att utvecklas under vår analysperiod. Vi har valt att utgå från att elmarknaden år 2020 och 2030 är
utformad på liknande sätt som idag, dvs. att vi har en energy-only-marknad med fyra delmarknader, kompletterad med ett elcertifikatsystem. Vi har samtidigt valt att försöka ta hänsyn till beslutade förändringar som vi vet redan nu. Det handlar till exempel om de nya EU-regler som trätt i kraft och som för närvarande
genomförs av EU:s medlemsstater för att öka den gränsöverskridande handeln med el inom EU. Vår bedömning är dock att dessa regler visserligen påverkar marknadernas detaljutformning men samtidigt inte ändrar på
grundförutsättningarna för dagens delmarknader i elsystemet. De regler som följer av kommissionsriktlinjen CACM är särskilt centralt i detta sammanhang. För närvarande pågår också förhandlingar om nya gemensamma EU-regler för balansmarknaden för el. Vi har dock valt att inte spekulera i om dessa regler får betydelse för balansmarknadens närmare utformning år 2020 eller 2030. Vi har heller inte försökt förutspå vilka förändringar som kan bli resultatet av
Energiunionen eller Europeiska kommissionens marknadsdesignpaket för
elmarknaden som förväntas publiceras vintern 2016/2017. Däremot har vi anpassat våra scenarier för att ta hänsyn till energiöverenskommelsen som gjordes
sommaren 2016.
Valet av 2020 som första tidpunkt för analysen beror på att det vid den tidpunkten med viss säkerhet har skett en bestämd ökning av andelen variabel elproduktion i elsystemet. Vi utgår från att det beslut som kärnkraftsägarna tog under 2015 om att fasa ut fyra av sina kärnkraftsreaktorer under åren fram till och med 2021
genomförs.18 Samtidigt förutsätter vi att elcertifikatsystemet leder till att variabel elproduktion uppgår till 20 TWh år 2020. Vi utgår också från att det år 2020 finns mycket lite solkraftsel (0,07 TWh). Till 2030 är förutsättningarna mer osäkra varför
17 Apollo ägs och har utvecklats av Sweco. Energimarknadsinspektionen har licens för att använda programmet.
18 Ringhals 1, Ringhals 2, Oskarshamn 1, Oskarshamn 2
utvecklingen av andelen variabel elproduktion är mer osäker jämfört med 2020.
Detta utvecklas i kapitel 3.3.
Sammantaget betyder detta att grunden för elhandelssystemet och
slutkundsmarknaden i vår analys i allt väsentligt är densamma år 2030 som idag.
Vi utgår även från att elcertifikatsystemet finns kvar till år 2020 i enlighet med nuvarande regelverk och att energiöverenskommelsen sommaren 2016 kommer att följas. Det medför att det är logiskt att inkludera elcertifikatsystemet i vår analys även fram till 2030. Idag finns det en strategisk reserv (effektreserv) som syftar till att minska risken för effektbrist i elsystemet. Vi utgår i vår analys från att det i Sverige finns en strategisk reserv (effektreserven) fram till 2025. Enligt nuvarande lagstiftning ska effektreserven däremot fasas ut till 2025. Det innebär att vi utgår från att det inte finns någon effektreserv år 2030.
För att analysera uppdragets frågeställningar har vi utarbetat olika scenarier. Det har resulterat i att vi slutligen valt att utgå från och simulera tre scenarier för året 2020 och tre scenarier för året 2030. Dessa tre scenarier benämns i denna rapport:
• Utfasning av kärnkraft
• Höga bränslepriser
• Låga bränslepriser
Utfasning av kärnkraft
Scenariot representerar en framtid där kärnkraften i Sverige avvecklas till följd av politiska beslut och ersätts energimässigt fullt ut av förnybar elproduktion.
Scenariot är mindre sannolikt efter energiöverenskommelsen men representerar en situation där andelen variabel elproduktion ökar kraftigt på kort tid, varför
scenariot trots allt inkluderas i analysen.
EU:s reformer av ETS-systemet antas resultera i att priset på utsläppsrätter, i fortsättningen benämnt, CO2-priset ökar fram till 2020 och ligger kvar på en hög nivå under hela 2020-talet. Detta samtidigt som bränslepriserna för de prissättande energislagen stiger, vilket resulterar i generellt sett höga grossistpriser på el fram till 2030.
Avvecklingen av kärnkraften leder initialt till ett stort energiunderskott. Detta resulterar i höga grossistpriser på el vilket gör det gynnsamt att investera i elproduktion, särskilt i kraftslag med låga utsläpp. Utbyggnaden av förnybar elproduktion antas i det här scenariot överstiga energiöverenskommelsens målsättning.
År 2030 har Sverige energibalans på årsbasis och nära 100 procent förnybar elproduktion. Produktionsmixen består då till största delen av vattenkraft och vindkraft, vilket gör att produktionen till stor del är väderberoende.
Höga bränslepriser
Det här scenariot representerar ett Sverige där energiöverenskommelsen i stora drag genomförs samtidigt som EU höjer klimatambitionerna med högre CO2-priser som följd.
Den av energiöverenskommelsen annonserade avvecklingen av effektskatten på kärnkraft antas vara genomförd vilket ökar lönsamheten för de kvarvarande svenska kärnkraftsaggregaten. Fram till 2020 ökar CO2- och bränslepriserna, vilket ytterligare förbättrar lönsamheten i befintliga kärnkraftverk. Investeringar görs i samtliga kärnkraftverk för att de ska kunna köras fram till den tekniska
livslängdens slut. För år 2020 antas att sju aggregat är kvar i drift. Det innebär att vi i scenarierna utgår från att de fyra kärnkraftsaggregat som ägarna år 2015 beslutade ska avvecklas kommer att stängas enligt plan fram till och med sommaren 2021. I detta scenario är det fortsatt sex aggregat kvar i drift 2030.
Utbyggnaden av förnybara kraftslag sker i enlighet med energiöverenskommelsen fram till 2030. Vid det laget utgör vindkraft och kraftvärme en tredjedel av
elproduktionen, medan vattenkraften och kärnkraften står för resterande två tredjedelar.
Kombinationen av utbyggd förnybar elproduktion och kvarvarande kärnkraft gör att Sverige får ett stort energiöverskott 2030.
Låga bränslepriser
I det här scenariot utgår vi från att energiöverenskommelsen har genomförts, men inga ytterligare större förändringar görs på elmarknaderna i Sverige eller på EU-nivå.
Effektskatten på kärnkraft avvecklas i enlighet med energiöverenskommelsen. För år 2020 antas att sju kärnkraftsaggregat är kvar i drift. Det innebär att vi i
scenarierna utgår från att de fyra kärnkraftsaggregat som ägarna år 2015 beslutade ska avvecklas kommer att stängas enligt plan fram till och med sommaren 2021. I detta scenario tänker vi oss att vi har låga CO2-priser och att flera reaktorer avvecklas under 20-talet. Det är bara de yngsta aggregaten, Forsmark 3 och Oskarshamn 3 som är kvar i drift år 2030.
Den förnybara elproduktionen byggs ut i enlighet med energiöverenskommelsen.
Sverige får ett visst energiöverskott fram till 2030.